Så går det till att bli jourfamilj för behövande

• Alla familjer som ansöker om att vara jour- eller familjehem utreds för att se om de skulle passa att ta emot ett eller flera barn.
• Alla över 18 år i familjen behöver lämna in registerutdrag från Krono­fogden, Försäkringskassan, social­registret och misstanke- och belastningsregistret.
• Familjemedlemmarna intervjuas och får hembesök för att se om det finns utrymme i hemmet att ta emot ett barn. Ett barn ska kunna stänga dörren om sig och rummet ska vara utrustat med till exempel en säng, skrivbord och byrå eller garderob.
• Som jour- eller familjehem blir man en slags ställföreträdande förälder för barnet, vilket självklart innebär att man förväntas samarbeta med till exempel barnets gode man, socialtjänsten och Migrationsverket. Barnet ska sedan skrivas in i skolan, lära sig svenska och få det stöd som behövs för att känna sig trygg i sin nya situation.
• För att bli godkänd som jourhem i Stockholms stad får man inte ha egna biologiska barn under tre år. Då behöver man vara helt tillgänglig för sina egna barn, anser socialtjänsten.
• Har det blivande jourhemmet egna biologiska barn tar man stor hänsyn till dessa vid placeringar i hemmet. Det är viktigt att alla i familjen vill vara jourhem och öppna sitt hem för andra.
• Alla ensamkommande barn har inte hunnit på läkarbesök när de placeras i jourhem. Det bör ske så snart som möjligt så att de får läkarvård och behandling vid till exempel smitta, sjukdom eller skada.
• Under hela placeringstiden finns stöd och handledning av en jourhems­konsulent, men skulle något inträffa som gör att man har svårt att fullfölja sitt uppdrag som jourhem finns möjlighet att avbryta åtagandet och barnet placeras hos en annan familj.

Jourhem:

Om man är jourhem kan man ta emot ett ensamkommande flyktingbarn med väldigt kort varsel. Det kan då handla om en mer tillfällig lösning för barnet tills dess att ett mer fast boende, exempelvis ett familjehem, dyker upp. När barnet flyttar in till ett jourhem vet man nödvändigtvis inte lika mycket om barnets historia och ursprung.

Familjehem:

Familjehem är längre placeringar och de är också mer planerade. I regel vet man mer om barnet innan. Placeringen kan vara i flera år och ofta blir barnet som en del av ­familjen.

/Linnéa Jimenez