Banbrytande fynd kan skriva om historien om människans ursprung

Ett omvälvande fynd av olika människoskallar pekar på att människans tidigaste släktingar var av en och samma ras och inte flera olika som man tidigare trott. Därmed kan historieböckerna komma att skrivas om.

Nyheter

Länge har den gängse uppfattningen i forskarvärlden varit att människoarten Homo habilis uppstod på jorden för cirka 2,4 miljoner år sedan. Flera hundra tusen år senare kom de nya arterna Homo erectus och Homo rudolfensis. Men den historieskrivningen ställs nu på ända i en av världens tyngsta vetenskapliga tidskrifter, tidningen Science, som presenterar teorin att alla människans tidigaste släktingar var av en och samma art.

-Man får lite grann en sjunkande känsla i maggropen, om det här stämmer så är det mycket som måste göras om, till exempel den utställning om människans utveckling som vi har här på Naturhistoriska riksmuseet, så det är väldigt mycket som skulle förändras, om det här stämmer, säger Lars Werdelin, paleontolog och 1a intendent vid Naturhistoriska riskmuseet till Svt.se.

Science slutsatser baseras på de överraskande fynd som ett internationellt forskarlag av paleontologer gjort i Georgien. Världens blickar riktas nu mot utgrävningsplatsen Dmanisi där forskarna grävt fram en människoskalle som bedöms vara 1,8 miljoner år gammal. Det är den mest välbevarade skalle av en vuxen människa från denna tid som någonsin hittats. På samma plats har kvarlevor av fyra andra mänskliga förfäder hittats och det är detta som gör fyndet så intressant eftersom de alla har helt olika form och utseende.

Fortfarande behöver vidare undersökningar göras, innan man kan slå fast att det rör sig om samma människoart, påpekar forskarna i Science.

Men den etablerade världsbilden att människans förfäder bestod av ett antal liknande arter som levde parallellt och var anpassade till olika miljöer har hur som helst fått sig en törn. Om slutsatserna av de nya fynden håller hela vägen blir konsekvenserna omfattande.

-För att dra en gammal klyscha: man måste skriva om alla läroböckerna, säger Lars Werdelin till Svt.se.

Annons
Annons
Annons
Annons