Jag är på Kristdemokraternas mingel. Deras pressekreterare sätter sig bredvid.
"Känns det jobbigt att jag läser vad du skriver", undrar hon. Jag skrattar nervöst och menar att jag är...så öppen.
Jag skriver vidare och hon ser att jag citerar henne. Mer nervöst, men övertag Emanuel.
Skit i det nu. Det är trevligt här. Mer folk än väntat. Men inte så karismatiskt. Men hey, det är kristdemokraterna, inte pingstkyrkan.
Man pratar om F. Fyra sådana. Som beskriver förnyelsearbetet. Det låter fint. De har tagit in Marie Söderqvist och andra profiler som ska prata. Lite för torrt för mig, men säkert viktigt för partiet.
Och så serveras det vin. Mousserande. Och jag undrar om det är lika mycket tabu inom KD att partipengar betalar mousserande vin som det skulle vara inom frikyrkan.
Men det vågar jag inte fråga om. Inte ens pressekreteraren (som fortfarande tjuvkikar).
