Michael Jackson var en duktig dansare. Han skapade det danssteg som kallas moonwalk. Moonwalk innebär att det ser ut som att man går framåt, medan man i själva verket förflyttar sig bakåt! Oerhört skickligt!!

Eftersom jag har min andliga hemvist i Svenska kyrkan, så tänker jag på sv kyrkans alla desperata försök att anpassa sig till tidens rådande trender - det är som en sv kyrkans moonwalk! Oerhört skickligt  - och bedrägligt - det ser ut som att man går framåt, men i själva verker så går man bakåt. Att det är så, visar ju både medlemssiffror och ekonomisk uträkning.

Nu har jag varit sommarbloggare på DAGEN i en vecka! Nästa vecka tar någon annan vid. Jag vill därför tacka alla som svarat och alla som läst mina enkla inlägg! Om jag skulle säga något som avslutning, så ville jag gärna få hälsa alla läsare med orden som används om oss kristna i Nya Testamentet; Vi är ett folk på väg! Det viktiga är inte hur långt vi kommit på vägen, det viktiga är att vi är med på vägen!!

Och den kristna vandringen är ingen moonwalk, det är en vandring på riktigt! Framåt.

Vi kanske ses i sommar, kanske på Oasmötet i Borås!!

Ha en god sommar!

Om demokratiska rättigheter och demokratiska skyldigheter.

Om jag blev tillfrågad att bli ledamot eller kanske rent av ordf i sportfiskeklubben på orten där jag bor, så skulle jag tacka nej.

Smickrande att få frågan, men pga att jag är helt okunnig i sportfiske och dessutom aldrig fiskar och inte heller planerar att starta med fiske eftersom jag är helt ointresserad, så skulle jag tacka nej.

Det skulle kännas fel att vara ledamot i deras styrelse även om det är en demokratisk rättighet att bli nominerad- och för dem att nominera vem som helst. Den som blir nominerad till ett sammanhang och bejakar den kallelsen, borde också ha en demokratisk skyldighet att fortbilda sig, ta reda på så mycket som möjligt om sammanhanget man är förtroendevald i, lyssna på andra som vet bättre, inta en mycket ödmjuk hållning till de som fiskat länge - lyssna särskilt till dem som kallas elitfiskare, dvs har varit med länge och kan skilja på gädda och marulk...

Nej, jag tror faktiskt att det är bäst både för sportfiskeklubben och för nybörjaren som vill starta med fiske, att det är erfarna och kunniga fiskare som bestämmer i föreningen!

Förresten, Jesus talar också om fiske...han säger att vi ska vara människofiskare.

Psalm 1 i Psalmboken har 9 versar! Vid den stora Festhögmässan i Boråshallen på Oasmötets sista dag tågar den långa processionen på ca 1000 personer in, sjungandes den psalmen om och om igen. Det tar tid att sjunga när 1000 personer ska komma in! Allra först bär någon det stora vackra korset dom Eva Spångberg gjort till Oasrörelsen och sedan följer i processionen alla barn, ungdomar, dansare med flaggor, präster och diakoner och allra sist biskopen! 1000 personer!! Det är en så vacker syn! Den fäster sig på näthinnan!

Festhögmässan är nog det allra finaste på Oasmötet, tycker jag! Det är så roligt att fira gudstjänst! Nattvardsgången tar ganska lång tid, en av prästerna sa för ett tag sedan att det var första gången han delat ut bröd och vin till så många  så att han till slut blev trött i armen!!!

Samtidigt som nattvardsgången pågår så kan man söka sig till någon av förebedjarna om det är något som man önskar förbön för, eller man kan gå till  någon av prästerna för att bli smord med olja enligt Jakobs brev i Nya Testamentet, om man har någon sjukdom eller svaghet som man vill bära fram i bön.

Det är ju inte bara på Oasmöten man kan  fira innehållsrika gudstjänster! Det är ju meningen att det ska fungera därhemma i församlingen också! Jag tror att ett av de allra största misstagen är när vi "tonar ner" innehållet och evangeliet i våra gudstjänster, med tanken att fler ska vilja komma då...nej, jag  tror nog att det precis tvärtom vi ska göra!

En tydlig förkunnelse om JESUS vid varje gudstjänst, liturgisk och sakramental rikedom(det betyder nattvard ofta och skönhet och symbolik vid genomförandet av gudstjänsten) samt karismatisk frihet (det betyder en beredskap för Andens gåvor i funktion i gudstjänsten) - det är en "kvalitetssäkrad gudstjänst!! Helt oslagbart!!!!

Välkommen till Festhögmässan lördag 25 juli kl 10.00 i Boråshallen! Men kom i tid, för där kommer att bli fullt!

Nu vill jag berätta lite till om Oasmötet i Borås i sommar!

Jag skrev ju att människor från olika fromhetsriktningar inom Svenska kyrkan kommer som deltagare och känner sig hemma på ett Oasmöte.

Vi är jätteglada åt att också klosterfolket är med som medarbetare!! Både bröder från Östanbäcks kloster utanför Sala och systrar från Klaradals kloster vid Sjövik. Båda dessa är kloster inom Svenska kyrkan.

På Oasmötet i Borås ansvarar dessa för något vi kallar för "Stillhetens Oas". Det är som ett klosterliv med stillhet, bön, eftertanke och tystnad mitt i det stora. folkrika och brusande Oasmötet. Till deras lilla kapell kan man söka sig närsomhelst under dagen, om man känner behov av stillhet och bön, eller samtal och bikt. Där bedes också tidebönerna under dagen.

Kapellet på "Stillhetens Oas" bemannas ständigt av bröder och systrar från dessa båda kloster.

Det är så härligt och fint när våra olika traditioner får berika varandra. Annars är det ju vanligt att vi upplever olikheter som något hotfullt ...men olikheterna på ett Oasmöte föder mycket glädje och igenkännande! De blir något som kompletterar och berikar!

Jag tror att det beror på att om Jesus är vårt tydliga centrum,så kommer vi närmare varandra när vi närmar oss honom som är i centrum! Ungefär som ekrarna på ett cykelhjul...ju närmar centrum, destu närmare varandra!

Häromdagen så berättade jag om mina två nöjesliv, varav det ena är Oasrörelsen!

Oasrörelsen är en karismatisk förnyelserörelse inom Svenska kyrkan, med stor ekumenisk öppenhet! www.oasrorelsen.se

Oasrörelsen växer fort, det kommer fler och fler deltagare på våra möten och konferenser, och det är en enorm ökning vad gäller de besök vi inspiratörer gör i olika församlingar i alla delar av landet. Man ser snabbt att det är mycket låg medelålder på de stora Oasmötena, det verkar ha blivit ett utmärkt tillfälle för familjer att satsa på, flera tusen tillbringar en av sina dyrbara semesterveckor på ett Oasmöte.

Vi uppskattar att Oasmötet i Borås kommer att samla ca 5-6000 personer, dock inte alla samtidigt som väl är! För att få plats för alla, så hyr vi den största lokalen som Borås har, Boråshallen! Det är otroligt roligt att så många kommer! Deltagare kommer från hela den svenska kristenheten, och från alla olika fromhetsriktningar inom Svenska kyrkan.

Att Oasrörelsen växer tror jag beror på att det finns en stor längtan efter att få ta emot förkunnelse från Guds heliga Ord, vara delaktig i lovsång, få möjlighet till bikt, själavård och personlig förbön  - allt detta blir en hjälp till att förstå att den kristna tron är "på riktigt!"

Ibland försöker jag beskriva detta så här; En kombination av gedigen biblisk undervsning, av karismatisk frihet och av liturgisk och sakramental rikedom - det blir en treklöver som jag personligen tror är ett alldeles oslagbart koncept!!

Det kanske mest fantastiska tycker jag, det är alla frivilliga - ca 500 personer - som nu håller på att förbereda Oasmötet i Borås 21-25 juli. Tänk att så många vill ge många timmar av sin dyrbara tid till förberedelser för att Oasmötet ska bli så bra som möjligt! Det måste ju bero på att man delar samma vision, att kunna erbjuda många törstiga, trötta och hungrande "ökenvandrare" möjlighet att komma till oasen för några uppfriskande dagar!

Det är ju Oasrörelsens vison,att erbjuda oaser dit vi kan komma för att hämta ny kraft och nytt frisk vatten, för att sedan åka hem igen till den "vanliga" församlingen och ta med den inspiration vi fått till sammanhanget därhemma.

Varje sommar inbjuder Oasrörelsen till ett stort sommarmöte, på terminerna arrangerar Oasrörelsen en vårkurs på Åh stifstgård och en höstkurs på stiftsgården i Rättvik, och på våren dessutom ett stort Oasmöte i Stockholm(Katarina kyrka) och PingstOas i Göteborg.

Har du hört talas om Oasrörelsen, men aldrig varit på något Oasmöte, så är du också välkommen att pröva!

Ekonomin blir allt sämre i svenska kyrkan!

Den ekonomiska nedgången blir som djupast 2011/2012 spår man i Karlstads stift enligt en artikel i Kyrkans Tidning. Samtidigt som stiftskaplanen gratulerar stiftets kyrkoherdar och ekonomiansvariga till de minskade inkomsterna. Tanken bakom gratulationerna var att denna dystra prognos förstärker behovet av att tänka i nya banor.

Bra, det behöver tänkas i nya banor - eller kanske snarare i gamla banor...

Lyssna på diakonen Laurentius,vars liv och gärning vi kan uppmärksamma den 10 augusti: Han led martyrdöden år 258 i Rom. Laurentius delade  ut kyrkans skatter till de fattiga,så att rikedomarna inte skulle falla i kejsarens händer. När Laurentius därefter avkrävdes skatterna, samlade han halta, blinda, sjuka, tiggare - det påstås ha varit 1500 personer, och förde dem fram till kejsaren med orden; "Se, här är kyrkans skatter!" 

Människor är kyrkans skatter. En kyrkas finaste prydnad är den gudstjänstfirande församlingen! Vi går en spännande tid till mötes - med stadigt sämre ekonomi så kommer frivillighet och personligt engagemang att behövas och få större och större utrymme, det ser jag verkligen fram emot! Om det inte finns kyrkor, om det inte finns församlingshem....vad gör vi då? Var träffas vi då? Spännande!!!!! I den första kristna tiden när man "gick till kyrkan", så gick man ju hem till varandras hem....

Artikeln i KT avslutas ganska roligt...med att stiftsledningen råder samfälligheterna att t.ex satsa på vindkraft!!! Då tänker jag på ett gammal citat från Mao, känd man från Kina, han sa; "När vinden blåser, då bygger somliga ett vindskydd, andra bygger en väderkvarn". Den helige Andes vind tänker jag på förstås...men det kanske inte Mao avsåg.

"Silver och guld börjar ta slut - men vad jag har det ger jag dig, i Jesu Kristi namn, stå upp och gå". Det är rubriken för Oasrörelsens kurs på stiftsgården i Rättvik i höst, 17-20 november.

Förföljelse!!!!

Finns det idag? Det var väl sånt som folk utsattes för för ca 2000 år sedan, då lejonen anföll på Colosseum?

Förföljelse, det är vad man kan råka ut för då man inte fritt får uttrycka åsikt eller utöva tro. I vårt trygga land är det främmande med förföljelse för att man har en tro och uttrycker den. Även om många bedömare menar att detta snart kan ändras även i Sverige. Även om vi inte mister huvudet,så kan ju förföljelse yttra sig på andra mera subtila och utstuderade sätt...och den typen av förföljelse är nog redan välkänd för många också hos oss.

Jag får regelbundet i min mailbox rapport från "Martyrkyrkans vänner", en organisation som har till uppgift att värna om dem som förföljs för sin kristna tros skull på olika håll i världen. Att föra deras talan och vara deras röst, hjälpa och stötta på alla vis, samt låta oss som lever i så trygga omständigheter få veta hur det är på andra håll i världen.

Här är länken till Martyrkyrkans vänner:www.martyrkyrkansvanner.net Man kan be att få deras infobrev hemskickat på mail, det är nyttigt att läsa deras berättelser, det blir många böneämnen! Och apropå växande som vi har talat om tidigare här på bloggen, så verkar det också som att församlingar växer i den jordmån som just förföljelse skapar!!

Har du hört den härn historien: En liten grupp kristna var samlade till gudstjänst på hemlig plats i ett land där sådant var förbjudet! Steg hörs i trappan till deras hemliga gömställe och en grupp hårdföra soldater med vapen i högsta hugg, strömmar in och skriker: "Alla som har livet kärt, stick härifrån omedelbart!" De flesta kristna flyr och skyndar sig därifrån, men några få stannar kvar. Soldaterna ropar samma sak ytterligare en gång,varpå några kristna till försvinner. Därefter ger soldaterna order om att dörren ska stängas och låsas från insidan, när det är gjort så slänger de sina vapen på golvet och kastar sig sedan på knä famför de få skräckslagna kristna som ändå valt att stanna kvar, och soldaterns säger: "Berätta nu för oss om er Jesus, för ni som är kvar nu - er litar vi på och vill lyssna till"

i Bibeln talas det mycket om förföljelse,och kopplingen föröljelse och glädje är tydlig!

"...Än slank hon hit, och än slank hon dit..."

Prästens lilla kråka verkar ha svårt att hålla sig på vägen!

Att slinka hit och dit är inte så förtroendeingivande.

Kråkans problem berodde på att hon inte hade någon som körde.

 Den karismatiska förnyelsen har ibland anklagats för att var som prästens lilla kråka, slinka hit och dit och ibland hamna vid sidan av vägen. Ibland sägs det att karismatiska personer jagar känslor och manar fram känslor...sådant har säkert hänt, men är ju självklart inte något att rekommendera!

När Paulus undervisar de första kristna om de karismatiska gåvorna i  l Kor 12, så avslöjar han för oss vilka som är helt i klorna på sina känslor. Det är hedningarna som "viljelöst  drogs med bort till avgudarna"  1 Kor 12:2. De kristna däremot, kännetecknas inte av velighet och viljelöshet, utan av  kunskap, säger han.

Vi vet inte hur det kändes för lärjungarna den första pingstdagen, deras känsloläge verkar just då inte vara så viktigt - däremot vet vi att det märktes. Det märktes att något nytt och annorlunda hade inträffat. Det märktes att de hade blivit utrustade med kraft från höjden. Med det kristna livet är det så att ibland känns det härligt, ibland känns det förfärligt - och ibland känns det inte alls.  Det kan kännas -  det måste inte kännas - men det bör märkas!

Prästens lilla kråka igen - hon hade svårt att hålla kursen pga att ingen satt vid ratten. Och det är lika svårt att hålla kursen om känslorna ska styra. Känslorna kan inte sitta vid ratten,men de är mycket trevliga att ha med i bilen, annars blir färden tråkig. Också vårt känsloliv tillhör Herren. Det skall inte undanhållas honom. Han vill låta sig tjänas av hela människan, också av känslorna. Jesus talar i Joh 16:24 om fullkomlig glädje. Och antingen överdriver han, eller så menar han precis vad han säger. Gud visste vad han gjorde när han skapade känslolivet och gav oss förutsättningar till ett rikt känsloregister med både glädje, sorg, vrede, upprymdhet, hängivenhet, tillit m.m.... Känslolivet är inte farligt eller hotfullt för vår kristna tro. Gud vill att vi tjänar honom  med hela vår personlighet  "...ja, hela mitt inre skall prisa hans heliga namn!"  Psalt 103:1.

Igår var jag på möte med ledningen för New Wine och ledningen för Oasrörelsen.

Väldigt bra möte, vi har talat mycket om våra olika rörelser och på vilket sätt New Wine och Oas kan hjälpa varandra och komplettera varandra!

Båda dessa rörelser är ju "barn" av den karismatiska väckelsen. En väckelse som är på kraftig frammarsch i stora delar av världen,inte minst i tredje världen. Jag har ofta undrat varför vi i svenska kyrkan från officiellt håll får veta så lite -nästan ingenting -om denna väckelse, den största någonsin i hela den kristna kyrkans historia, sägs det. Vet man inte om detta? Tycker man inte om det? Varför vill man inte berätta?

Det är ju så att den enda gren av kristenheten i världen som egentligen växer, det är den Pingst/Karismatiska. Allt annat är på tillbakagång eller står stilla. Det är ett faktum som borde leda till stort intresse för det karismatiska, också inom den svenska kyrkan. 

Intressant är det också att fundera över att just de delar av kristenheten som växer, är de delar som brukar kallas konservativa vad gäller förhållningssätt till Bibeln. Detta verkar vara ett genomgående drag oavsett var i världen den växande församlingen befinner sig. Däremot är det svårt att hitta växande kristna sammanhang där det vi kallar liberal bibelsyn är förhärskande.......

Kyrkans Tidning gjorde för några år sedan en undersökning på just detta fenomen, och det som framkom var tydligt! Tidningen besökte ett antal växande församlingar i Sverige,och slutsatsen var densamma som den jag beskrivit härovan.

Här är en bra länk om man vill forska lite vidare själv....http://www.worldchristiandatabase.org/wcd/

Och här kommer en rolig sak från FRIMODIG KYRKAS hemsida!! http://www.frimodigkyrka.se/content/view/234/1/

Jag fick precis ta del av en helt underbar historia via en god vän som skickade en länk till en youtube-video. När jag ser denna länk så gråter jag nästan....så fantastiskt med faderskärleken!!! Vi anar vår himmelske faders spegelbild... 

En dag frågar en son sin far: "Pappa, springer du en maraton med mig?" Pappan svarar: "Ja" och de springer sin första maraton tillsammans.  En annan dag frågar sonen sin far igen: "Pappa, springer du en till maraton med mig?" och pappan svarar igen "Ja, min son". En dag frågar sonen sin far: "Pappa, vill du göra Ironman tillsammans med mig?" (4 km simning, 180 km cykling, 42 km löpning) Och pappan svarar igen "Ja"... Och här kommer denna historia: 

Jag brukar säga att jag har två "nöjesliv" i min tillvaro! Det ena är Oasrörelsen www.oasrorelsen.se och det andra är FRIMODIG KYRKA www.frimodigkyrka.se

Varning: Här kommer lite kyrkopolitisk "reklam" - du som inte vill ha det, kan sluta att läsa nu.

Den 20 september i höst är det kyrkoval, då välj de som ska styra Svenska kyrkan de kommande fyra åren.  I Kyrkovalet kan alla rösta som fortfarande är medlemmar i Svenska kyrkan en månad innan valet alltså, den 20 augusti. Detta gäller alltså också dem som är dubbelanslutna medlemmar både i Svenska kyrkan och i någon frikyrka.

Jag tänker rösta på FRIMODIG KYRKA (FK) i höstens viktiga kyrkoval.

Denna nya nomineringsgrupp, helt utan partipolitiska förtecken, startades för
fyra år sedan inför kyrkovalet 2005. Med mycket kort startsträcka fick FK då sju mandat i kyrkomötet och platser i ett flertal Stiftsfullmäktige. Häpnadsväckande och hoppingivande, det visar att vi är många som önskar se en kursändring i Sv kyrkan!

FK är en nomineringsgrupp som i det kommande kyrkovalet vill styrka det vi kan kalla "vanlig normal kristen tro" i Sv kyrkan. Vi är många, både i Sv kyrkan och i frikyrkan, som hoppas att det fortfarande är möjligt att förändra Sv kyrkans väg bort från klassisk kristen tro, då hon blivit mer och mer trendkänslig och tidsanpassad - till att återigen bli en frimodig och Jesusanpassad kyrka

FK är idag den enda nomineringsgrupp som till 100%  står för att äktenskapet är en förening mellan en man och en kvinna! Du kan förresten läsa mer om valplattformen och om kandidater på kyrkomöteslistor och stiftslistor på www.frimodigkyrka.se  Jag blir såååå glad och hoppfull när jag läser om FK!! Det är så roligt att arbeta med FK, inte alls svårt att hitta goda namn på alla listor inför valet! Många vill ju vara med och hjälpa till!!!

Svenska kyrkan tappar medlemmar, har vikande siffror, får sämre och sämre ekonomi, stänger kyrkor, slår ihop församlingar och pastorat i tron att "stordrift" är lösningen på problemen, blir mer och mer trendkänslig i sina desperata försök att vinna medlemmar, distanserar sig med och mer från den kristna trons centrala innehåll, hamnar i en nedåtgående spiral, blir mer och mer ointressant och utslätad, tappar ännu fler medlemmar etc...

Jag tror att denna ledsamma utveckling till stor del beror på att Svenska kyrkans i så väldigt hög grad styrs av partipolitiska överväganden och intressen. Den efterlängtade friheten då kyrka och stat skiljdes åt år 2000, infann sig inte, istället blev svenska kyrkan partipolitikens fånge. Detta visar sig i flera olika frågor, varav frågan om könsneutrala äktenskap bara är en. Jag sitter själv med i Kyrkomötet (svenska kyrkans högsta beslutand organ) sedan 8 år, så jag är "åsyna vittne" till det som sker.

Men Svenska kyrkan består också av många brinnande, bedjande och längtande människor, som älskar sin kyrka och inget hellre skulle vilka än att få vara med och vända den nedåtgående trenden! Många många många beder för Sv kyrkan !!!Jag tror faktiskt att vi med gemensamma krafter på demokratisk väg skulle kunna hjälpas åt att vrida denna "Titanic" åt ett rätt håll igen, och därför engagerar jag mig  FK.

Hur är det Obama säger?.......Tillsammans kan vi!!!

"Nu förstår jag!!"

Så sa hon, den gamla missionären som efter ett långt liv i Afrika, vände tillbaks till Sverige. Och till svensk kristenhet.

"Nu förstår jag!"  Vad var det hon hade förstått???? Jo, hon hade undrat över varför Kristi kyrka växer så väldigt i Afrika, men inte i Sverige. Det beror kanske på, sa hon eftertänksamt, att i Afrika tror man att Bibeln är Gud Ord som det håller att lita på, man älskar Guds Ord och vördar det - men i svensk kristenhet tror ni bara i "princip" att Bibeln är Guds ord. Ja, just så sa hon....hade hon rätt?

 Varför kommer folk? Varför växer vissa församlingar  och varför ökar antalet människor som kommer till kyrkan på vissa håll?  När jag var ung så lockade kyrkan med grillad korv och pingis för att vi unga skulle komma. Jag är osäker på om det hjälpte.....i alla fall var det inte för korvens skull som jag kom till tro, inte heller för pingisens.

Det finns många exempel på kyrkor och församlingar som växer, de kan befinna sig i olika delar av världen, med olika språk och olika kulturer - men vissa saker verkar vara gemensamma! Bl.a. en tilltro till Bibeln som Guds Ord - och en kärlek till Bibeln och en glädje över Bibeln....det finns sådana växande församlingar också i Sverige.

Någon har påstått att det största problemet för kyrkan i vårt land idag, är att hon har slutat att tro på sin egen vara. Som en försäljare som skäms för sin vara istället för att stolt visa fram den! En sådan försäljare toppar inte statistiken. En kyrka som slutar tro på sin egen vara, famlar febrilt efter nya och trendiga nischer, där hon kan göra sin röst hörd.  Men vill man göra sin röst hörd, får man också ha något att säga! Kyrkans röst ska alltid säga det Gud säger .I kyrkan ska man få höra det man inte hör någon annanstans!

Jag menar att det är fullständigt oviktigt vad kyrkan säger, om hon inte säger just det som kyrkans herre, Jesus vill ha sagt. Bibelns ord kan aldrig vara förhandlingsbart och dess Sanning  kan aldrig ändras genom majoritet i någon omröstning. Men Bibeln kan älskas, vördas och utgöra en ständig källa till inspiration och utmaning!

Jag anar vad den gamla missionären hade förstått!!!"

Regionmagasinet heter en tidning som kommer i vår brevlåda med jämna mellanrum.

Regionmagasinet innehåller i nr, 2/-09, en hel del om HPV-vaccinering och livmoderhalscancer, som årligen skördar liv, alltid för många. Den åtgärd som fr a lyfts fram är att lägga HPV-vaccin till det allmänna vaccinationsprogrammet. Det kostar mycket och är heller inte 100 %-igt skyddande, enligt den information som ges.

I en rubrik ställs frågan: "Finns det andra sätt att skydda sig mot livmoderhalscancer?" Där anges följande: regelbundna cellprovskontroller (även om man låtit vaccinera sig), kondomanvändning samt en varning mot rökning.

Inte ett ord om det som inte kostar någonting och där man inte behöver utsätta sig för någonting: sexuell återhållsamhet/avhållsamhet och trohet mot den man delar sin sexualitet med i ett förhållande. 

Medicinsk expertis vet detta. Man kan med fog påstå, att den som avhåller sig från sexuella kontakter innan man hittad den man ska leva tillsammans med, inte kan bli smittad med detta virus. Det är ett enkelt sätt att skydda sig (och andra) genom att tänka över på vilket sätt man är "sexuellt aktiv".

Det är viktigt med vilka värderingar som pumpas ut till yngre och äldre: Varför vågar vi och vårt samhälle så sällan förmedla något som skyddar människor inifrån?  Varför tas inte sambandet mellan det yttre beteendet och den inre hållningen på större allvar? Varför ligger ribban och ambitionen så fruktansvärt lågt?

Det handlar om att rädda liv och att belysa sexualiteten i ett helgjutet sammanhang.

Det som sällan hörs eller syns i debatten och informationsflödet är alternativet avhållsamhet, att bygga upp yngre och äldre människor inifrån med ett omdöme och en varsamhet om andra och om sig själva. Alltid verkar utgångsläget för förhindrandet av spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar vara: Sexuellt umgänge - det ska man ha! Den som vågar säga "Vänta", "Låt bli", "Var försiktig" klassas som moraliserande och tas inte ens på allvar som någon med seriösa avsikter eller argument. Ändå är det bevisligen så att det faktiskt "enklaste sättet att skydda sig" mot sexuellt överförbara sjukdomar är inte med kondom. Det är genom att låta bli och genom att avstå från sexuellt umgänge innan man vet vem man ska dela livet med, dvs avhållsamhet. Det kostar inget. Avhållsamheten bär man alltid med sig.
Det sexuella umgänget behöver trygghet i ett stadgat parförhållande. Där är avsikten att det ska kunna blomma i full frihet och ömsesidig respekt.
Men det innebär att man behöver bygga upp fr a unga människor inifrån med en självkänsla, en insikt om sitt eget (och den andres) omätbara individuella värde, att man inte värderas utifrån sexuell förmåga, djärvhet eller erfarenhet.
Tänk om Vg-regionen och alla andra regioner, Folkhälsoinstitutet, skolorna m fl opinionsbildare och "ungdomsformare" satsade på att bygga upp unga inifrån istället för att bara tala om kondomer!
Tänk om man orkade göra en värderingsändring! Många skulle må väl.

 För övrigt är båten i sjön nu, och motorn fungerar också efter mycket arbete!!

Igår firade vi Johannes döparens dag.

Då besökte jag U-Oas midsommarkonferens i Buråskyrkan i Göteborg.

Tema för Oaskonferensen var "Vi kan inte hålla tyst".

Det kunde inte Johannes döparen heller!

Han talade om Jesus och pekade på honom, han talade också om etik och moral och religionsutövning...."Ni huggormsyngel" kallade han folk som kom för att lyssna...

Bengt Pleijel, som var kvällen predikant, förundrades över att folk som lyssnade till Johannes inte surnade till och tog bussen tillbaka till Jerusalem igen...

Mer av Johannes kärleksfulla sanningssägande kunde behövas idag, men Johannes fick ju också betala ett pris då han blev ett huvud kortare för att ha sagt sanningen. Idag hade kanske Johannes sagt t.ex. "Jesus är enda vägen till frälsningen - han är vägen, inte en väg bland många" eller "äktenskapet är en förening mellan en man och en kvinna" eller något annat som med sitt sanningsanspråk utmanar! Jag har ett favoritcitat, har glömt varifrån det kommer, kanske någon av bloggens läsare vet?? Så här lyder det: "Lögnen fortsätter att vara lögn även om många tror på den och Sanningen fortsätter att vara sann även om nästan ingen tror på den"

Apropå Oasmötet igår, så var Buråskyrkan så gott som fullsatt av ungdomar  - som med uppenbar glädje lyssnade till den 82 - årige prästen! Det är intressant!! Kan det vara så att mötet mellan gammal och ung är viktigt - på riktigt? Och kan det vara så att ett långt liv i tro sänder inspirerande signaler till den som är ung? Något i stil med att ett långt liv i tro visar att tron håller genom prövningar. Den som fått leva i t.ex. 82 år har ju något att komma med!

Om jag får leva tills jag blir 82 år, så önskar jag att jag har något att komma med till dem som är unga då!!! Det bör vara de som föds om ca 5-10 år, de är tonåringar när jag är 82!! Jag förbereder mig för mötet med dem från och med nu! Tack Bengt, för inspirationen du ger!!

Idag skiner solen på Orust där vi bor och alla andra båtar ligger redan fint och ordentligt på sina platser  i hamnen - idag hinner vi också sjösätta vår lilla båt - på återhörande!!