Moderaternas partistyrelse säger ja till en könsneutral äktenskapslagstiftning, Beskedet kom nu i kväll. Frågan kommer upp i höst på partistämman och kommer säkert att väcka livlig diskussion eftersom partiet är kluvet. Men det är ingen tvekan om i vilken riktning vinden blåser. Argumenten att behålla begreppet äktenskap för relationen mellan kvinna och man och utveckla begreppet partnerskap för samkönade relationer är starka men de verkar inte kunna stå pall för tidsandans tryck. Och de har, oavsett vad de som tänker annorlunda försöker hävda, väldigt lite med homofobi att göra.
Nu är det två spårsom blir intressanta. Det ena handlar om kd:s ställning i regeringen. Kommer också denna hjärtefråga att överges? Vad får det för konsekvenser? Och vad händer om kd står fast vid sin hållning, som enda regeringsparti - på kort sikt och på lite längre, dvs i nästa val.?
Det andra spåret handlar om trossamfundens vigselrätt. Den moderata partistyrelsen vill att den ska finnas kvar och att samfunden själva ska få avgöra vilka par de vill viga. Det är också Svenska kyrkans hållning. Från uppfattningen att äktenskap är en sak och partnerskap en annan har man redan börjat backa. Det är inte konstigt om oron är stor i den stora grupp präster, diakoner, andra anställda och lekmän i Svenska kyrkan som inte får det att gå ihop med skapelseordningen och samkönade äktenskap. Löften om att de som har en annan teologisk uppfattning än huvudlinjen (och den avvikande hållningen stämmer ju i detta fall med i stort sett hela den världsvida kyrkans) inte ska råka illa ut har givits förut - och svikits förut.
