Hemma igen efter ett intensivt veckoslut i landets norra delar. I fredags hade vi paneldebatt på temat "Gud, media och samhället" i Vasakyrkan i Umeå och i lördags och söndags fick jag medverka hos EFS i Skellefteå.
I paneldebatten talade vi bland annat om förhållandet mellan politik/politiker och kyrka med anledning av Fredrik Reinfeldts utspel nyligen om att det är dags att kapa banden mellan Svenska kyrkan och politiken. Tyvärr, ur debattsynvinkel, var alla deltagare rätt överens om att politiker, som människor, hör hemma i kyrkan men att partipolitiken bör få stanna utanför. Det råkade ju nu också vara debattledarens uppfattning, och det var ju i och för sig trevligt.
Också i Skellfteå kom frågan om medierna och kyrkan upp i ett samtal mellan mig och Arnaldo Tiburzi, som är EFS-pastor där. Det är samma sak nästan var man är i landet - kyrkornas företrädare är missnöjda med hur lokalpressen behandlar det som händer i församlingarna och över huvud taget sådant som rör kristen tro. När det är bråk och strid (och det man har haft mer än nog av just i Skellefteå) blir det stora rubriker och långa artiklar men för övrigt är det ganska tyst. Det är lite märkligt i en gammal väckelsebygd som Västerbotten, där många läsare har en nära relation till respektive kyrka.
Min uppfattning är att storstadstidningarna (och även etermedierna, tänk t ex på tv-dokumentären Nunnan eller den om Einar Ekberg) tycks ha kommit längre och insett att detta med kristen tro och kristnas uppfattningar blir allt mer intressant läsning i vår tid, även när det handlar om positiva företeelser eller om debatt i samhällsfrågor. Och sådant brukar förr eller senare sprida sig till övriga medier i landet.
