Visst blev det klappgröt i helgen som gick, som jag skrev i fredags. Ulrika deltog med stor iver i tillagningen och var den som såg till att elvispen gick varm och anrättningen fick den rätta rosa nyansen och luftiga konsistensen. Det är nog inte sista gången vi lagar den rätten hemma att döma av hennes reaktion när hon avnjöt det hela. Litet blev kvar och det fick ersätta frukostfilen nästa morgon.
Reaktionerna på texten om klappgröt var inte så få men odelat positiva. En Dagenläsare berättar till exempel om att hennes svärmor gör klappgröt på rabarber och att hon själv bott i Tanzania och använt de torkade blombladen från busken Rosella, som växer där.
Men Ulrika och jag använde ett klassiskt recept. Vi kokade upp 6 dl vatten och 4 dl outspädd röd saft, tillsatte 1 dl mannagryn och kokade under vispning i 5 minuter. Sedan satte vi kastrullen i ett kärl med kallt vatten. Och så var det bara att vispa och vispa och vispa tills gröten var kall och fluffig och färdig att avnjutas med lite mjölk. Vill man ha fler receptvarianter är det bara att googla.
