Vilken grej det blev! Efter att ha överösts med tips om att 22 missionärer skulle avrättas under i Afghanistan ikväll började vi leta efter någon som kunde bekräfta uppgiften. Enligt vissa som hörde av sig till Dagen handlade det till och med om svenska missionärer.
Men ingenstans fanns bekräftade rykten. Bara "folk som fått det från folk". Inga medier rapporterade om det. Inga myndigheter. Inga missionsorganisationer.
Klockan 15:40 la jag därför ut en bloggpost där jag bad om er hjälp. Vi puffade den på ettan för att nå ut ännu bredare. Vi förstod att många hade nåtts av meddelandet att missionärernas livsfara.
En och en halv timme senare kunde vi publicera en färdig artikel där vi avslöjade att meddelandet var fejk. Ett "hoax", ett kedjebrev som fått spinn.
Och allt var på grund det engagemang ni läsare gav.
Ni ringde Svenska afghankommittén, ni googlade och hittade bloggar, ni mailade in kopior på de mail och sms ni fått, ni uppgav namn som funnits som avsändare, ni rapporterade om vänner som nyligen kommit hem från Afghanistan och uppgett att det inte finns några missionärer på plats.
Till sist hittade vi vad som såg ut att vara det första mailet till Sverige. Någon hade översatt ett mail som skickats från en Israelisk vän, som i sin tur fått det från "tyska missionärer". Där hittade vi personen som var ursprungliga avsändaren för meddelandet "Julie Bosma".
Via hennes hemsida fick vi tag på numret, och resten kan ni läsa i artikeln.
Det är det här som kallas crowdsourcing. Läsarnas gemensamma kunskap är alltid större än en journalists eller en redaktions. Min förhoppning är att vi ska kunna arbeta mycket mer så här i framtiden.
Att det fungerar, och hur bra det fungerar, är _vår_ artikel ett bevis på.
