Jag måste åka hem nu. Jag hade tänkt skriva något om nattaktiviteterna här. Om de svettiga manskropparna som spelade nattvolleyboll i strålkastarsken till stora skaror tjejers uppskattning. Något om de pulserande dansgolven där dansen är minst lika intensiv och galen som en alkoholstinn nattklubb. Kanske även nåt om jc-kläder, smink och män med glest skägg.
Men det hinner jag inte nu. Jag måste bege mig tillbaka hem innan jag somnar. Så låt mig väldigt raskt betygsätta denna dag. Utan Hönökakor, utan ryggdunkar, eller något annat kreativt betygsystem. Jag använder mina fingrar i stället.
Så, hur många fingrar, av fem möjliga, får Frizon 2009?
Nä, dra mig! Fem fingrar plus ett bamseplåster!
Det är ni värda Frizon. Trots att ni drog nästan tio procent färre besökare i år. För ni har lyckats återuppfinna er själva, ökat mångfalden, problematiserat frågor som alltid antagits självklara och bidragit till att göra kyrkan och kristenheten till en allt bättre, mer komplex och friskare plats att finnas i.
Jag älskar er nog lite.
Uppdaterad: Och för att liksom knyta ihop säcken har nu Birros hyllningstext om Frizon kommit. Läs den här. Och glöm inte att fortsätta följa Frizonbloggen.
