I media har det de senaste dagarna varit mycket prat om hur bubblan kring internets lönsamhet håller på att spricka.
Det började med att Blondinbella redovisade vad ett av hennes företag, Blondinbella AB, dragit in. Hon fick "bara" ut 113 000 kronor, efter skatt under taxeringsåret. DN:s Jonas Leijonhuvud gjorde stor sak av det i en artikel, påminde om de siffror som tidigare varit tal om "300 000-400 000kr i reklamintänkt/mån", skrev "Men nu ser det ut som att den unga bloggaren tagit i lite i överkant." och sprang sedan in på sin blogg för att kommentera sin egenskrivna artikel med ett nöjt "Där sprack bloggbubblan". Inte heller uppdaterade han sin bloggpost efter hans kompletterande artikel där det visar sig att Blondinbella tjänar en miljon om året, att den deklarerade redovisningen bara gällde fyra månader, samt att hon dessutom tar ut en lön på 31 000/mån.
DN:s och andra mediers bevakning kring saken är ett bra exempel på människans och journalistens förhoppning om att det okända, svårförståeliga, ska få sin naturliga förklaring. Så att saker och ting kan återvända till sin vanliga logik igen. Till den tiden då vi förstod samhällets alla skeenden. När tidning var papper, när 17-åriga blondiner inte kunde tjäna pengar på att skriva om hårfärgsdilemman.
Men Blondinbella-historien fick en uppföljare som gestaltar det problemet ännu tydligare. På hur omedvetet ohederligt det kan bli.
I onsdags bloggade Magnus Uggla ursinnigt om Spotify. Han berättade hur han flera gånger ifrågasatt om han som artist verkligen får något betalt från tjänsten. Han skriver bland annat att "det visade sig att jag under det första halvåret tjänat lika mycket på sex månader som en halvdan gatumusikant drar in på en dag".
Men han fick goda förklaringar från sitt skivbolag Sony om den saken. Det som i stället gjorde honom ursinnig var att Sony, "våldtagit" honom då de sumpat hans ersättning för att de skulle få köpa sex procent av bolaget Spotify för ynka 30 000 kr. Ett bolag som är värderat till 1,8 miljarder.
Däri låg Ugglas problem. Att hans skivbolag, som tidigare stått upp för honom i The Pirate Bay-rättegången, nu sålt ut hans musik för att få göra en billig och smart investering.
Detta struntade medier i. De läste bloggposten och utbrast "Ha, visste väl att det var något skumt med Spotify!" och skrev sedan så det glödde (blödde?). Äntligen skulle de få visa att det inte fungerade med betalning och internet.
Det blev rubriker som "Uggla till angrepp på Spotify" att de var lika "illa som Pirate bay". Vinklingen handlade om att man inte tjänade pengar på att finnas på Spotify.
Men inte nog att man missade vad Ugglas ilska handlade om, man missade också att göra ett hederligt journalistiskt arbete på den vinkel man nu skapat.
Det var ingen som jämförde Spotifys ersättningsnivå med andra mediers - allra rättvisast radios. I stället letade man fram artisten Petter och lät honom deklarera att man får "noll komma noll noll noll eller väldigt lite i alla fall" från Spotify per spelad låt.
Och eftersom andra medier missat att göra sitt jobb: Låt oss här göra ett snabbt överslag.
Enligt STIMs senaste årsredovisning får upphovsmännen till en treminuterslåt som spelats 1 gång på 1 av riksradions kanaler 100 kronor att dela på. Spelas samma låt på lokalradion 1 gång får de 4 kronor att dela på.
Säg att ett vanligt program på P1 har i snitt 50 000 lyssnare (sommar i P1 sägs ha en miljon lyssnare). Det innebär att en upphovsman får 0,002 öre betalt per lyssning.
Säg att ett program i P4 har i snitt 5 000 lyssnare. Det innebär att upphovsmannen får 0,0008 kr betalt per lyssning.
Hade det gått att göra en nyhet av det? Att Petter grät över att han efter att hans låt radiospelades bara fått "noll komma noll, noll, noll eller väldigt lite i alla fall"?
Låt oss jämföra det med Spotify. I Almedalen i somras fick vi reda på att en upphovsman som hade fått sin låt uppspelad 150 000 gånger bara fick 500 kronor av Spotify. Eller ungefär vad en "halvdan gatumusiker får på en dag", som Uggla uttryckte det.
Men slå ut det per lyssning och du får 0,003. Alltså mer betalt än vad låten skulle fått om den spelades i P1.
Mina räknexempel kanske inte stämmer. Spotify kanske har olika tariffer osv. Men det naturliga för varje journalist borde vara att göra det snabba överslaget, för sig själva och läsaren, och ha med frågan både inför och i sin artikel.
Den digitala världen är fortfarande ny och okonventionell, men det får inte hindra att vi journalister gör vår läxa eller låter rädslan för den styra vår nyhetsrapportering.
Vill du får ut mer av Dagen?Prenumerera på tidningen Dagen.
Klicka här för ett bra erbjudande.
Alla kommentarer till denna bloggpost via RSS
Känns ju lite som de som körde ut isblock skulle ha jublat när ett kylskåp gick sönder (ang Blondinbella). När det gäller Spotify och hur artisterna tänker här så känns det ju bara tomt... eller tänker de alls?
Mycket bra analys.
Det känns som alla gamla sätt att mäta på blir mer och mer trubbiga.
/klaus
Bra illustration Emanuel! Och blir någon förvånad? Jag frågar mig snarare om journalister någonsin gör sin läxa.
När journalister skriver om min forskning så blir det alltid mer fel än rätt. När de skriver om min kyrka blir det alltid mer fel än rätt. När de skriver om utrikespolitik blir det också alltid mer fel än rätt.
Mycket fel görs säkert på grund av okunskap och tidsbrist. Men om man dessutom räknar in vinklingar som är färgade av enskilda skribenters ideologiska profil så blir rapporteringen ännu skevare.
Det är när man läser artiklar som handlar om ens eget kunskaps/intresse-område som man märker alla fel och vinklingar. Man kan säkert utgå ifrån att rapporteringen är lika skev när det gäller ämnen som ligger utanför ens eget expertområde också.
Äntligen en vettig analys. Tack för det./Ola
Du har fel om spotify. Uggla får en tusendel Per lyssnare i jämförelse med var han får när en låt spelas på radion. Lägg sen till att skivbolagen får massa med avgifter ifrån spotify. I snitt får de 50% av varje krona som rullar in.
Spotify är döden för upphovsmän och artister. Om vi vill artister inte skall kunna leva på sin musik välj spotify. Om vi vill gynna artisterna köp musiken.
Skivbolagen har lånat ut massor med pr kraft för att lyfta bolaget de är delägare i. Allt för att få större bonusar när de säljer sina andelar i spotify.
Bra analys, men det spelas inte musik i P1 så analysen borde ta upp P3 i stället. Hur många lyssnare har ett "normalt" P3-program?
och återigen får man en känsla av att medier (förutom dagen, då...) inte riktigt vill visa sina läsare/lyssnare en saklig, objektiv bild. Tack Emanuel för din blogg, det är härligt med nån som står upp för objektiviteten. och min kärlek till spotify...
T.ex är webb-Dgen så bra att jag inte behöver prenumerera på en dyr papperstidning som presslades närapå ett dygn innan man får den i sin brevlåda.
Tack alla!
Nils: Har du några källhänvisningar?
Anna-Karin: Jo, men visst har de det? Sommar till exempel.
Peter: Just så. (och kom ihåg att det som ha varit "dyrt" har aldrig varit journalistiken, utan pappret. Rent teoretiskt gör du oss alltså ingen otjänst genom att inte betala för papper längre)
Emanuel Karlsten - 2009-08-15 18:03
Intressant och bra inlägg, men jag tycker dock inte att man riktigt kan jämföra radio och Spotify rakt av. Radio används på ett annat sätt än Spotify har en flexibilitet som gör att det hamnar närmare att köpa en låt. Frågan är vad ersättningen ska ligga på då och vad den kommer bli i framtiden om Spotify fortsätter växa.
Jag är dock skeptisk till Spotify. Om man ska göra något som kostar pengar eller har reklam måste det åtminstone vara lika bra som gratis. Idag innebär gratis ofta bättre ljudkvalitet, större flexibilitet och ett större utbud.
Magnus Uggla och andra artister borde förstå att Spotify, åtminstone än så länge, i första hand är en marknadsföringskanal och att pengarna får intjänas på andra sätt. Magnus Uggla borde ta kontroll över sin musik. Det finns säkert en hel del som kan tänka sig att betala 30-60 kr per album om de fanns tillgängliga med bra kvalitet och skivomslag på hans hemsida. Men kanske har han sålt sin själ till Sony så att det inte går.
Den här jämförelsen haltar rejält. Varför är det ”rättvisast” att jämföra ersättningarna med radio? Vill jag lyssna på Uggla sju dar i rad hade jag för några år sen köpt skivan, i dag drar jag i gång Spotify (tills han tog tillbaka låtarna). Inte slår jag på radion och sitter och väntar på nästa Uggla-låt. Äpplen och päron, olika tjänster, och därför borde Spotifyersättningen vara högre än Stimersättningen. Kanske inte i närheten av en köpt skiva, men det här är inte så svart eller vitt som Karlsten vill påskina.
trumper - 2009-08-15 18:52
Mycket bra analys. Men att det ska vara så förjäkligt att "riktig" journalistik ska bedrivas på bloggar och webbtidningar! :-D
Ps. Jag måste dock ge Anna-Karin rätt. Förutom "Sommar", så är de enda musikaliska ljud som förekommer i P1; jinglar, signaturmelodier och någon sällsynt ljud-illustration med musik.
Väl skrivet och intressanta exempel! Jag har skrivit en hardanga själv om musiks frånvaro på Spotify innebär icke-existens: http://jonk.pirateboy.net/blog/2009/08/15/musik-som-inte-finns-pa-spotify-existerar-inte/
Trumper: För det första vill jag påpeka att min avsikt inte var att måla upp något svart-vitt (det avslutade jag hela posten med att understryka). Min poäng var att peka på vikten av att göra räkneexemplet. Att redovisa de olika jämförelserna när man gör en sådan artikel.
Niklas och Trumper: Visst kan man fundera över vilket betalsystem som är mest korrekt att jämföra med. Kanske med en mp3-fil? 10 kr där 1,5 kr (enligt den grafen som finns i Stims årsredovisning) går till upphovsmannen. Säg att låten lyssnas på 500 gånger under en livstid. Det blir då 0,003 kr per lyssning. 0,0003333 kr mindre än Spotify.
Själv kan jag tycka att det inte skulle vara så konstigt om Spotify hade samma betalnivå som radio (vilket de ju inte har, den är drygt tre gånger så stor enligt uträkningen ovan).
On demand fungerar väl i små liksom stora skalor? Om en radioproducent tycker Sverige ska tycka om en låt, spelar den och ger upphovsmannen 4 kr, eller om hundra personer tycker en annan låt är bra och spelar den några hundra gånger var, ger det upphovsmannen samma summa.
Kanske har vi med Spotify hittat ett av de mest rättvisa systemen att dela ut Stimpengar?
Emanuel Karlsten - 2009-08-15 20:26
Bra Emanuel.
@Johan S: Jag håller med om "...ens eget kunskaps/intresse-område som man märker alla fel och vinklingar".
Det här borde vara en viktig fråga för journalister/mediabranschen att komma till rätta med, inte minst då ett av huvudargumenten mot "bloggare" och kanske även "nätet" är att det är "de professionella journalisterna som står för kvaliteten".
Oa Berg - 2009-08-15 20:39
Niklas borde förstå att det enda vi musikproducenter matas med jämt är argumentet att det vi gör är "marknadsföring". VARIFRÅN SKA VI TA DE PENGARNA?!! Från vår jättepengabinge som vi badar i varje dag? Varför har alla andra utom vi som jobbar med musik rätt i sina analyser? Fortfarande, jag uppmanar dig Emanuel att börja leva på de pengar som Dagen.se drar in. Och nej, P1 spelar inte musik sedan Andrum lades ner.
Mycket bra skrivet, Emanuel. Sakligt och utan att överdriva, men samtidigt med personlig prägel.
Jag bloggade för några veckor sedan om hur högt den amerikanska musikbranschen värderar sina "förluster" pga illegal nedladdning. De värderar den till 30000 gånger mer pengar än vad de tjänade det år de drog in mest (200 miljarder). Där är det alltså musikbranschens företrädare som avsiktligt ljuger för att få oinsatta människor att tänka att "det här med piratkopiering är ju förskräckligt".
Det står en fortfarande fritt att tycka, men inte på den grund som målas upp av denna branschens lobby. En person som idag laddar ner 2000 album skulle kanske ha köpt 10 i vanliga fall, inte 2000 som musikbranschen räknar med. Och det kanske han eller hon fortfarande gör. Eller i alla fall 8.
Finns det någon som kan tala om för en oinsatt hur stor kakan är som skall delas ut till alla som skall kunna leva på musiken. Musikbranschen är inte den enda bransch där det finns aktörer som inte får tillräckligt stor del av kakan för att kunna leva bra på den.
Fredrik Hulth - 2009-08-16 00:40
Angående Blondinbellas omsättning och resultat:
Hon anger själv på sin blogg att hon under perioden augusti 2007 till 31 december 2008 omsatte 433k.
"[...] bokslutet gäller för år 2008, där vinsten avser en fyra månaders period från augusti till december. Under dom fyra månaderna omsatte Blondinbella AB 433 000 kr och vinsten var på 113 000 kr."
Gott så (om än att det är 5 månader från 1/8 till 31/21 i ett räkenskapsår) men då hade hon med andra ord ingen omsättning i bolaget under resterade 8 månaderna 2008 och ingen omsättning för de 4 (5?) månaderna 2007.
Jonas Leijonhuvud har mer rätt än han är rädd.
Robert - 2009-08-16 00:42
Vad härligt att se, en journalist som tar och kollar lite fakta och lägger fram det. Sånt har man inte sett på länge...
Anders Som - 2009-08-16 11:11
Till Robert - Svaret på din retoriska fråga är Ja, hon hade ingen formell omsättning i bolaget Blondinbella AB under den första tiden. Istället kanaliserades intäkterna via bolaget Glife från vilket hon fick en månadslön. Vill man veta vad "Bloggen Bondinbella" omsatte under den perioden borde man titta på Glife ABs årsredovisning och inte Blondinbella ABs.
Mycket bra postning om journalistik btw.
voj voj voj, något av det bästa journalistiska bloggandet jag sett sen Uggla dissade Spotify!
+1 mannen, +1 för det här alltså.
/Piratpartist
Maja (2009-08-15 22:21) har en viktig poäng: Varför har alla andra utom vi som jobbar med musik rätt i sina analyser? Och varifrån ska vi ta pengarna till att hela tiden bjuda på vår musik i marknadsföringssyfte?
Att ständigt få kastat i ansiktet att alla tjänar på fildelning, att skivbolagen suger, att musikskaparna kan ha det hela som en kul hobby, att vi ska vara glada att vår musik sprids - det betalar inga hyror. Det gör mig bara oerhört trött.
Förvisso vill man fortfarande ha våra produkter, men gratis är gott och det blir färre och färre som vill betala för sig. När jag tänker på det får jag en klump i magen.
De stora artisterna kanske klarar sig. De unga och ivriga som kan leva på luft och drömmen om kändisskap kan klara sig ett tag. Men den nermontering av kompetens som redan påbörjats genom att producenter, inspelningstekniker, låtskrivare, masteringstekniker får allt svårare att försörja sig är allvarlig. Att de guldöron och kreativa hjärnor som behövs för att höja en inspelning från OK demo-nivå till nyskapande välljud försvinner ur processen kommer att märkas i musiken, tro mig.
"Säg att ett program i P4 har i snitt 5 000 lyssnare."
Ett lokalprogram i P4 kan ha över 100.000 lyssnare i ett folkrikt län.
En medelvärdesbräkning som även tar med program på vinternätter i det minsta P4-området (Gotland) kanske landar på 5000 lyssnare, men bara så att du vet: sådär en 2 miljoner människor lyssnar flera timmar varje dag på P4.
Den här debatten är inte helt frisk. Radio och strömmad musik kan aldrig jämföras, det här är mer att jämföra med att köpa musik. Jämför t. ex. skivförsäljningen i Sverige och försäljningen av bilmärket Lada. Ingetdera går speciellt bra. Låter man det dock bli gratis så lovar jag att Lada snabbt blir Sveriges populäraste bil och biltilvrkaren kommer att kunna få några kronor på reklam som man klistrar på dörrarna. Det blir skitpengar totalt sett precis som i fallet med Spotify. Dessutom vill jag tillägga att prislappen 2 miljarder kronor för bolaget är hårresande och aldrig är något som man kommer att kunna kräma ur när investerare inser att det inte går att tjäna pengar på den verksamhet dom bedriver. Då är inte skivbolagen lika intresserade längre och artisterna har en efter en dragit sig ur.
@Erik
För ljudet som det är nu är perfekt. Loudness war är inget problem, och det har absolut inte uppkommit tack vare cd-skivans intåg? Vad jobbade du med sa du?
Professorn - 2009-08-16 15:12
Svar till professorn:
1. Jag inte tagit cd-skivans ljudkvalitet i försvar.
2. Jag har heller inte hävdat att dagens ljud är perfekt.
3. Har professorn något fel på sina glasögon?
4. Jag jobbar med musik.
Maja: Jag hade gärna antagit den utmaningen, om jag hade haft någon makt över beslutet.
Emanuel Karlsten - 2009-08-16 15:26
Anders H: Tack. Jag försökte medvetet lägga mig i underkant för att inte få felaktiga siffror.
Och tack ni övriga för påpekandet om P1. Jag har helt enkelt bara lyssnat på Sommar... Räkneexemplet fungerar iofs lika bra för den kanalen ändå.
Jag hittade heller inte (jag letade länge!) några som helst riktmärken på hur många lyssnare P3 hade.
Emanuel Karlsten - 2009-08-16 15:33
Emanuel: Googla på "SIFO Radioundersökningar" så hittar du uppgifter om radiolyssning per kanal och sändningsområde, dock inte för enskilda program.
Det görs mätningar fyra gånger om året, och inte löpande dag för dag som för teve.
Bra analys Emanuel, keep on!...Oftast så är de upptrissade siffrorna bara riskkapital och inget annat...det var därför it-bubban sprack...att vi aldrig kan lära oss av historien...men så är det...nej, nu ska lyssna på "guldgrävarsången" med Ulf Christiansson...
Robert - 2009-08-16 21:15
AndersH: Jo, den sidan såg jag. Var dock ute efter enskilda programs siffror.
Emanuel Karlsten - 2009-08-17 09:19
Det är underbart förfriskande att se en välskriven artikel med fakta i ryggen. Det är inte ofta man ser det nu för tiden...inte när det pratas om ämnen som detta iaf.
Eduardo Isla Venegas - 2009-08-17 17:55
Wow. Riktig journalistik. Nu är jag imponerad på riktigt o_O
KycklingIRymden - 2009-08-17 23:07
Emanuel: Mätningen är på 15-minutersnivå men den detaljerade rapporten får man bara tillgång till om man betalar, och inte ens då får man föra siffrorna vidare.
Men jag har gjort lite egna beräkningar nu på de detaljerade siffrorna för ett folkrikt P4-område som Göteborg och du hade nog mera rätt i dina ursprungliga gissningar än vad jag trodde.
Under morgontimmarna kan det handla om 20.000 lyssnare, och kanske 25-30 på eftermiddagen med enstaka toppar på 35.000.
Tar man ett medelvärde på hela veckan, dag som natt, är det 6.630 lyssnare; tar man ett medelvärde på Må-Fr 07-17 blir det 13.310 lyssnare.
Andra folkrika P4-områden som Östergötland, Jönköping och Skåne lär ha liknande siffror, medan alla andra ligger mer eller mindre lägre, med Gotland som minsta.
Tack Anders, bra att få siffrorna bekräftade.
Emanuel Karlsten - 2009-08-18 09:14
Bra skrivet med en bra analys. ;)
Lite av grejen blir fel då det inte spelar någon roll om någon lyssnar på radion eller inte. Artisten får fortfarande 100 kr. På samma sätt som jag får betala för en annons även om det inte är någon som läser den.
Ska vi göra ett nytt räkneexempel som i texten så skulle man kunna säga att. Jag köper ett album för 100 kr det är 10 låter på albumet. Jag älskar låten och lyssnar på hela albumet 10000 gånger. Då betalar jag 0.001 kr per låt till artisten.
Men om jag laddar ner låten från piratebay och det är 100 personer som laddar ner albumet får jag sisådär 5000000 i skadestånd alltså. 500 000 kr per låt betalar jag då.
På samma sätt som eminem har stämt sony för att dom inte betalar lika många % av en låt som distribueras via nätet som i butik.
Så undrar vem det är som kommer med dålig journalistik, dåliga jämförelser och använder dåliga räkneexempel för att dissa andra.
stefan - 2009-08-18 14:45
Stefan: Indirekt spelar det roll hur många som lyssnar på radio. Inte hur många som lyssnar just på den låten, men radiostationens typiska lyssnarantal är ju med i beräkningsgrunden för STIM-avgiften. Det är därför rikskanalerna betalar mer än lokalkanalerna.
Strålande. TU för Dagen.
Stefan: AndersH har redan poängterat det, men givetvis är det så att om ingen lyssnar på radio så kommer Stimkostnaderna sjunka (se bara skillnaden på riks- och lokalradio).
Samma sak gäller för övrigt för tidningars annonser också.
Emanuel Karlsten - 2009-08-19 08:41
@christopher Friman Vad betyder "TU för Dagen"? Tidningsutgivarna?
Mycket bra analys och text, snyggt jobbat!
@ak TU = Tummen Upp
Christopher Friman - 2009-10-04 23:40
Namn (Måste anges)
Epost (Måste anges, publiceras ej)
Prenumerera på nya kommentarer via epost
Hemsida
Kommentar