* Vi kristna pratar ofta om att det trogna sexet - det som hålls innanför äktenskapets gränser - är något fint och något som inte alls är eller borde vara tabubelagt. Men här kommer kanske det ultimata testet på just det: Sajten Christian Nymphos (kristna nymfomaner) görs av några kristna kvinnor som älskar att ha sex med sina äkta makar. Här ges åtskilliga tips till äkta par om hur de håller igång sexlivet. Onekligen fascinerande. Kolla!

* Det var roligt att läsa all respons på vårt pingsttest. Särskilt roligt att en av landets pingsthistoriker inte klarade alla rätt. Eftersom det fans frågor om om nutid...

* Domprosten i Stockholms stift, Åke Bonnier, vill lägga ner julen.

* Världen idag publicerade i veckan en debattartikel från en kristen rektor. Han skriver angående skolskjutningarna i Finland och droppar följande kommentar: "Ur en evolutionistisk och en ateistisk världsbild kan vi alltså inte döma Auvinen eller Saari. Tvärtom måste vi väl berömma dem för att ha försökt skapa en större ekologisk balans mellan arterna!" Läser ni samma sak som jag? Att vi ska berömma evolutionstroende mördare för att de skapar ekologisk balans?

* Brygubben efterlyser föryngring till Kyrkomötet och citerar följande: "Ett ombud som självt fyllt 50 och kan kallas tant vittnade om hur hon får höra hur trevligt att hon som ung är med i kyrkomötet" Någon som känner igen det?

* Bloggen "Stuff Christians like" gör en rolig lista över hur den ultimata kristenloggan skulle se ut. Underhållande.

* Härnösands stift har beslutat att papper inte är framtiden. Nu lägger de ner sina tidningar och brev och satsar på mail och webb istället.

Ett videoklipp jag hittade för några veckor har förföljt mig i mina tankar. Jag kan liksom inte släppa det. Det är en kanske två år gammalt barn som fått plats på scen i en karismatisk kyrka i USA(?). Barnet har fått en mick och härmar hur pastorn brukar låta och prata när han går över scenen. Det är medvetet och förvånansvärt närvarande barn som helt obehindrat agerar exakt likadant.

Och jag kan inte avgöra om det är hemskt och sjukt eller bara en söt liten grej som ett barn gör.

Om det säger något om hur konstigt vi i kyrkan beter oss på estraden, eller om det bara blir märkligt när det är ett litet barn som härmar det.

Så. Kan ni hjälpa? Titta på klippet och ge en kommentar. Jag vet inte hur jag ska tackla det.

I dag har vi ett litet test om dina pingstledarkunskaper med anledning av att Pingst FFS har fått ny ledare.

Det är roligt med sådana här tester, tycker jag. Och det finns så mycket kunskap här i huset som vi lätt kan ta tillvara på genom att göra sådana här tester. Kunskapen bakom det här quizet står till exempel vår folkredaktör Urban bakom.

Tanken är att vi mer regelbundet ska kunna göra sådana här saker kring aktuella händelser. Kanske ett USA-valsquiz? Eller något annat aktuellt.

Och så tänker vi att man i framtiden också ska kunna registrera sina resultat. Inte bara hur många rätt man får, utan hur snabbt man klarar att svara på frågorna, eller liknande. Då blir det tävling på riktigt. Och också att man kan dela med sig av sitt resultat på sin blogg eller skicka länken till sitt betyg till en kompis.

Men det är framtiden det. Tillsvidare så är vi nöjda med att bara ha ett litet quiz. Gör det du också. Och berätta hur det gick!

Här gör du testet

Då så kära läsare. Låt mig presentera vår nya redaktionella bloggare: Inger Alestig!

Inger är Kulturredaktör på Dagen och kommer komplettera våra andra bloggar fantastiskt bra. Det blir en hel del böcker, men också en hel del hederlig fulkultur. Som tv.

Jag är ytterst spänd på denna blogg!

Rusa nu in och ge Inger ett rungande hej:

http://www.dagen.se/blogg/kulturblogg

I dag presenterar vi en ny fast redaktionell bloggare på Dagen.se

Håll utkik efter lunch.

Arbetet med att sminka (och delvis bygga) om Dagen.se fortsätter.

Responsen från det senaste utkastet var god. Vi har tagit till oss det ni har poängterat. Och nu har vi arbetat vidare.

Så här (klicka på bilderna för att se större versioner):

Här är vad som är nytt:

Menyerna
Detta är själva anledningen till att vi möblerar om lite. Vi kan vara mer tydliga med vad som finns på sajten, och var det finns. Vi behöver en tydligare navigeringsstruktur, helt enkelt. Och inte bara mellan nyheterna.
Vi har därför gjort följande ändringar:
* Smalnat ner och tydliggjort vår nyhetskategorier
Vi har nu sex artikelkategorier - Nyheter, Opinion, Kultur, Vardag, Familj, Svenska journalen (finns inte med i mallen ovan) och sedan en kategori med våra krönikor
* Särskilt vårt övriga redaktionella material
Till höger på sajten har vi samlat allt det övriga vi har. Bloggar, webbtv, serier osv. Här hittar du också olika samarbeten vi har med andra sajter, så som Bibeln.se och Bibelnidag. Dessa finns under fliken "tjänster".

Färgkodning
Varje nyhetskategori kommer få en egen färg. Ni ser två alternativ (varav det bruna inte alls är ett bra färgval) ovan, och fler - riktiga - alternativ kommer framöver. Tanken är att fägerna ska gå igen på underflikar, och att det ska en igenkänning för var man är på sidan.

Större plats för nyheter
Mittspalten är drygt 100 pixlar bredare. Det vill säga en fjärdedel större. Det gör att vi det blir tydligare att dra på nyheter. När vi har något riktigt stort kommer toppnyheten dessutom gå över högerspalten och putta ned den nedanför vår toppnyhet.

Det gråa försvinner
De gråa intoningen i mittspalt är borta. Likaså den gråa tonen i höger- och vänsterspalterna. Där har vi istället ersatt med en en lättare grå ton som blandats upp med lite rött. Som avdelare i vänsterspalt använder vi Dagenrött.

Så. Vad tycker ni om det här?

I framtida versioner ska vi sluta rita i photoshop och bygga versioner där ni själva kan klicka.

Har ni åsikter, tips eller vill ta fram stora motorsågen så är det fritt fram - det är nu ni kan vara med och påverka vårt framtida utseende!

Skriv en kommentar eller maila mig. (mailadress finns i vänsterspalt)

(ps. Innan någon påpekar det igen - vi har nu också påbörjat arbetet med att göra Dagen.se mer lättladdad)

Det är landskamp, och två av världens stora blåbärsnationer i ishockey ska mötas; Danmark och Japan. Danmark attackerar, lyckas få in pucken precis framför mål framför en japan som sannolikt får historiens största hjärnsläpp. Inte bara slår han in pucken i eget mål - han firar det också. I en millisekund:

(se förra veckans måndagsyoutube)

Har du tips på bra och roliga klipp? Maila till emanuel.karlsten@dagen.se eller skriv i kommentarsfältet.

Visst är det en klassiker? Två gånger om året händer det. När man rutinvaknat på söndagen, hastat till kyrkan och sedan insett att man är där en timme för tidigt. Sketans vintertid.

Eller ännu värre - när man kommer en timme sent, och är helt oförstående varför det redan predikas. Handflata i panna.

Så - hur gick det för er i dag? Klarade ni er? Ställde ni om klockan redan innan ni somnade?

* Diskussionen om rockgruppen som stod på altare i en kyrka under en videoinspelning fortsätter. Den här gången är det Deep edition som tänker vidare och förstår inte att "människor som tror på Gud kan välja att förminska gudomligheten och heligheten till att ligga i ett altare." Prästen Lars B Stenström svarar.

* Svenska kyrkans kyrkomöte är i full gång och täcks ur alla möjliga vinklar. Liksom omöjliga. Läs till exempel Nanna som iaktagit vilka klädtrender som finns bland präster och delegater i år.

* Oktober är rosabandet-månad. Tobias tycker bröstcancer får orättvist mycket utrymme jämfört med andra cancersorter. Som till exempel ändtarmscancer. Fast det är klart: "Det är svårt att tänka sig att många skulle haka på brown ribbon-kampanjen mot ändtarmscancer liksom"

* Pressregistret tar hutlöst betalt för att ge dig listor på folk du ska skicka till för att få massmedial uppmärksamhet. På listan finns också bloggar. Och vem anser de vara den enda religionsbloggaren värd att maila? Karin Långström Vinge.

* Kristofer skriver både vackert och naket om hur han (och vi alla), likt Jona, gömmer sig från vad Gud egentligen kallat till.

* 2 000 000 läser bloggar varje dag. 350 000 bloggar finns i Sverige. Det och många andra siffror kan du läsa i nysläppt rapport om bloggar och internet.

Föreställ dig ett av Sveriges största mediehus gör en jättesatsning på att nå ut bredare. Man satsar hundratusentals kronor på att få exklusiva platser på Youtube och tänker - "nu presenterar vi det här riktigt bra!". Någon kommer med den geniala idén om att det kanske till och med hade fått ännu större genomslag och tyngd om man låter chefredaktören - stormogulen själv - göra välkomsthälsningen.

Så var det för DN. Men ingen räknade med att mäktige Thorbjörn Larsson med manuskort framför en kamera skulle förvandlas till en osäker skolpojke på muntlig redovisning.

Kolla själva. Och missa inte det fantastiska slutet med de flackande ögonen och skärmpekandet. En framtida klassiker.

(och fungerar inte klippet ovan kan du se det här: http://se.youtube.com/watch?v=ayR1Uwwylag )

I dag har Twingly levererat en mer överskådlig widget till oss.

På den får det plats fler blogglänkar utan att man behöver klicka vidare, och du behöver heller aldrig lämna Dagen.se

Det finns flera goda anledningar till det, men den främsta har varit att det har varit svårt att anmäla olämpliga bloggposter när de legat utanför Dagen.se:s ram.

Men nu är det inga problem. Med ett enkelt klick kan du klicka dig fram och tillbaka mellan blogglänkarna till en artikel.

Mycket smidigt. Tack Twingly!

Det kom ett mail från en läsare i dag. Det var ett roligt mail. Läs själva:

Läste en notis på Dagen.se om Svenska Alliansmissionen och SAM-förlaget. Du har lagt in en bild på deras logga...

Är det bara jag som ser en rumpa iförd stringtrosa?

Vad roligt det var att läsa er gissningar på muggarna! Det här måste vi göra igen någon gång.

Och vi har en vinnare. Men innan vi offentliggör det så går vi igenom facit.

Fösta muggen tillhörde:

Hasse Boström! Det här var det inte någon som gissade rätt på. Hasse köpte ny påjobbet-mugg i somras. Hittade en i Gamla stan med bilder på svenska designföremål. Och är den inte väldigt mycket Hasse? Lite småbusig, sådär.

Andra muggen tillhör:

Josefin Casteryd! Vår bildredaktör var rädd att det skulle vara alldeles för uppenbart. Den flickiga muggen med blommor till flickan, liksom. Men faktum är att de flesta trodde at det här var Hasse Boströms mugg. Jag väljer att inte lägga någon som helst tolkning i det.

Tredje muggen tillhör:

Linus Anderås! Jag har såklart otroligt svårt med denna form av uppror som vår webbutvecklare i smyg för med sin mugg "The boss". Själv säger han att den är en gåva. Men jag vet allt att det är en revolution som kokar (i muggen?). Jag håller ögonen på dig, Linus! Det ska du veta.

Fjärde muggen tillhör:

Therese Peterson! Den mugg flest gissade rätt på. Och visst är det mycket Therese över muggen? Kupade händer kring hett te, rundade, mjuka kanter för perfekta kaffesippar. Och lila. Det är klart att det är Therese mugg!

 Mugg fem tillhör:

Staffan Jernestrand! Nej, The boss-muggen var inte alls Staffans, som ni trodde. Hos redaktionens mest ödmjuke man finns inga sådana behov av ytlig självbekräftelse. Kaffe ska hällas i det som passar sig bäst. Med skönt handtag, praktisk termomaterial och i lagom format för kaffemaskinens dosering.

Mugg sex tillhörde:

Urban Thoms! Vår folkredaktör (som för den oinvigde kanske lättast kan översättas till nöjesredaktör) är ett Elvis-fan av rang. Det här är ingen fulmugg, som någon tippare föreslog, det här är ett attribut. Utan en Elviskopp i Urbans hand känns han lite...naken, helt enkelt.

Och sist ut: Mugg sju tillhörde:

Peter Wickberg! Och ärligt talat - det här var en joker. Jag hade aldrig kopplat den till Peter. Och det gjorde inte ni som tippade heller. Men hade jag gjort en mugg till Peter hade jag köpt en landskapsmugg från Närke. Det finns få saker som får Peter att gå igång lika mycket som när det finns en koppling till hans hemstad Örebro!

Och vinnaren är...Solveig A-Carlsson!

Grattis grattis. Och här är de fina priserna du kan välja mellan:

Adrian Plass He(m)liga turnédagbok; en t-shirt från någon nykterhetsorganisation i strlk L; Det heliga Landet, en bildbok om Israel; och sist men inte minst 100% Målle, cdskiva och film - i ett!

Maila mig om vilket pris du vill ha. Och självklart kan alla priser levereras med en autograf från chefredaktör Sandlund, om så önskas. Grattis!

1. Att få presentera resultatet i "Vems är muggen".
Har du missat tävlingen? Du kan fortfarande delta. Kolla in tävlingen här. Och lär känna Dagenredaktionen genom deras muggar.

2. Hasse Boströms rapport från bloggmötet
Alliansen har bjudit in bloggare till ett möte i dag. Mer specat än så är det inte. En träff mellan bloggare och allianspartiernas partisekreterare. Hasse Boström går dit. Håll koll på hans blogg.

3. Arbeta (och färdigställa) en ny fast redaktionell bloggare
Men detta är ännu hemligt.

Godonsdag!

Vi har under kvällen dragits med ett problem av att gamla kommentarer har kommit upp till nya bloggposter.

Efter att ha pillat, trixat och fixat lite så är det nu löst.

(Därmed har tre av Dagens fem fasta bloggare bloggkommenterat saken. De är alerta!)

Ibland undrar jag vilken bild som förmedlas av Sverige. Alltså av medier utanför Sverige. Vilka nyheter som egentligen blir stora, och vilka som anses ha nyhetsvärde för hela världen.

Så i dag får jag av en slump se att en nyhet från Sverige på riktigt slagit igenom. Den stora amerikanska nyhetsbyrån United Press har till och med plockat upp den och spridit den till världens tryckpressar. Och till råga på allt - det är en Dagennischad nyhet!

Så vilken är denna svenska kristennyhet som i dag står omskriven som notis i världens alla tidningar?

Jo: Svenskprästen vars porrsurfande slog ut hela kyrkans datornätverk.

Fint.

I dag kom ett fantastiskt roligt mail. Dagen.se är med på Internetworlds lista över Sveriges 100 bästa sajter, alla kategorier.

Vi vet inte var, hur högt eller lågt, men vi vet att vi är med. En av Sveriges hundra bästa sajter.

Det är riktigt, riktigt fint och ett uppmuntrande kvitto på att vi har satsat rätt under året! Även i experters ögon. Vi har redan sett ett ordentligt inflöde av nya besökare.

Så just nu är vi väldigt glada här på Dagen. Och jag är glad över att ni är så många läsare som varit med på det här. Som använt Twingly, LäsarDagen, textfelsknapparna och allt annat som vi gjort för att få med er i processen att göra en riktigt bra tidning.

Här kan du läsa mer om juryns arbete och vilka kriterierna är.

Priset delas ut I Stockholm den 12 november. Då får vi reda på vilken plats vi hamnat. 

Kul, va?

Jag tycker det är kul med reklam. Att se reklam, att tänka hur det påverkar, att försöka nå fram med reklam.

I kristna sammanhang är vi väldigt dåliga på det där. Att göra reklam. Att få fram budskap. Tror ibland att programmet i sig ska vara tillräckligt dragande. Att paketeringen är sekundär. Det är fel, tror jag. För utan paketering är det få som ens kastar en blick på programmet.

Därför blir jag extra glad när jag fick följande annons från min hemförsamling, Frälsningsarmén i Visby. De har en missionsskola och deras duktige marknadssnubbe (som för övrigt gjorde den fina Sweet Sundays en parafras både grafiskt och textmässigt på Cheap Mondays) har gjort nedansteånde fantastiska annons.

Jag älskar när vi går tillbaka och lyfter det där tokigt radikala och låter det möta nutid. Det blir ironiskt på ett allvarligt vis. Tankeväckande och utmanande. Frälsningsarmén har hinkvis med sådant här material, symbolik och rekvesita som är mycket tacksamt att använda.

Och i här har de fått till det riktigt bra. Eller vad tycker ni? (kolla gärna in detaljerna, som texterna på plakaten)

Har din församling lyckats bra med en annons? Har du tips på andra, Sverigebaserade, annonser, affischer eller sajter som lyckats bra? Tipsa i kommentarsfältet eller maila till emanuel.karlsten@dagen.se

Dana Carvey gör en fantastisk karikatyr av rockgubbars förhållande till micken, rockposer och sologitarrister. Mycket underhållande.

(se förra veckans Måndagsyoutube här)

Har du tips på bra och roliga klipp? Maila till emanuel.karlsten@dagen.se eller skriv i kommentarsfältet.

* Veckans stora snackis har varit den musikvideo som ett rockband spelade in i en kyrka. Prästen Lars B Stenström har vigt sin blogg till ämnet och skriver initierat och intressant.

* SAOM har varit och rotat i arkiven och hittat den fantastiska artikeln om rånet i Råneå där bankmannen Rolf Rånman intervjuas. Och det är på riktigt. En must-read!

* Har ni sett den nya skvallertidningen Bild i affärerna? Den som säger att Arnold Schwarzenegger bjuder Fritzls källarbarn på solsemester? Well... Jämför tidningens sanningshalt mot det här faktumet: Tidningen görs av samme man som skapade En Ding-ding värld

* En judisk gift kvinna ska ha huvudet täckt, enligt judisk lag, vilket man man ofta löser med olika peruker. Och, som ett led i moderniseringen, har man nu lanserat the Sarah Palin-frisyren, som peruk. Fantastiskt.

* Jämställdheten tar ännu ett jättekliv framåt. Efter att kvinnor länge fått gå i BH lanseras nu en PH för män. Och, ja, det är vad ni tror.

* Recensionerna av samfundens hemsidor togs väl emot. Flera församlingar har hört av sig om att de vill ha sina hemsidor recenserade. Hos många verkar det ligga stor irritation över att man inte förvaltar sin webb bättre. Inte minst hos Svenska kyrkan. Läs tillexempel Präst-Eriks egen recension av Svenskakyrkan.se

Jag hade inte tänkt att skriva något. Det ska ju inte vara en idolblogg, det här. Men hjälp. Jag kan inte hålla mig.

Kvällens idolprogram måste kommenteras. Men låt oss börja i det mer tråkiga:

Det tydliggjordes än en gång att Idoljuryn har fått bassning för att de är så dåliga på att våga kritik, och att de omöjligt kan få förtroende en säsong till. De inledande replikerna var töntiga och de manusskrivna dissningarna till öppningsnumrerna så uppenbart arrangerade.

Även Jidhe tycks ha fått coachning. Avgrundsvrålen har minskats. Och trots den inledande vrål-missen (som tycks rättfärdiggjord av att det parodiserade det animerade Idol-introt) flöt det på bra. Hans goda sportstudioegenskaper, som tidigare gjort mig häpen, fick större utrymme i kväll. Improvisation och frågor som faktiskt betydde något fick större plats. Fint där.

Men annars handlade den här kvällen om några stjärnor. Som Lars. Och jag skiter i om jag är partisk nu.

För Lars visade i kväll att han inte är någon kuf på stol. Han stegade in på scenen, gestikulerade och lät hela sitt inre få externa uttryck. Med närvaron kom rösten, med rösten kom blicken och med blicken befästes en stjärna. Jag fann mig sitta och applådera i soffan.

Men det fanns andra höjdpunkter den här kvällen. Som Alice. Hon fullkomligt briljerade. Visar en sådan mognad och röstkontroll att man omöjligt kan förstå att hon är sexton. Sexton!

I övrigt fungerade Anna fint, Robin B överraskade igen och Johan chockerar genom att gång på gång regera.

Men tyvärr: LoulLou visade att hennes röst inte bär i de långa tonerna. Yazmina kan likaväl ryka, Robin E var lam, Sepideh tycks vara en tillfällighet, och Kevin känns som utfyllnad.

Dåså. I dagens tidning har vi sajtrecensioner i anslutning till en artikel om att församlingar inom Svenska kyrkan hellre bygger egna hemsidor än använder samfundets - eftersom den inte är tillräckligt snygg. Jag har i papperstidningen recenserat de kristna samfundens hemsidor utifrån några utvalda kriterier, men här får du lite längre recensioner, och möjlighet att tycka till.

Har jag fel?

Hur ska en kyrkas hemsida se ut och vad ska den innehålla?

Har du tips på församlingar som har bra hemsidor?

Skriv dina tankar i kommentarsfältet.

Nu kör vi, och här följer alltså de, i jämförelse med tidningen, längre recensionerna:

Evangeliska frikyrkan http://www.efk.se    Betyg: 3

Av någon anledning har man klätt varje rubrik i gigantiska grafikplattor. Det, tillsammans med en meny i versaler, ger ett klumpigt intryck. Krångligt med kontaktuppgifter där församling och samfund är åtskilda, och sökmotorn och kontaktinfon längst upp är osynlig. Fina, men dåligt uppdaterade försök till medlemsmedverkan med "Mötesplats EFK". Men trots det negativa märks det att man försöker.

Svenska alliansmissionen http://alliansmissionen.se Betyg: 4

Välkommen till hur layout gjordes 2002. I övrigt föredömligt avskalat och överskådligt. Något för många menyval gör att det blir svårt att hitta till församlingarna. Men väl där finns en god genomgång av varje församling där kontaktuppgifter till både pastor och församlingsordförande ges. Lätt att hitta kontakt, och fint kontaktformulär. Nyheter kan fås, efter lite tråcklande, i rss-format.

Svenska baptistsamfundet http://www.baptist.se Betyg: 3

Sätt en sajt i ett skruvstäd, skruva några varv, och du har baptist.se. Trång och mycket textmassa. Dock lätt att navigera, vilket är ett av de viktigaste fundamenten. Otydlig struktur kring nyheter och minus för svår webbutik (där man helst verkar vilja hänvisa till katalogen i pdf-format).

Evangeliska fosterlandsstiftelsen http://www.efs.nu Betyg: 1

Sober babyblå färg. Men där slutar det positiva. Svårklickad med enormt irriterande dropdown-menyer. När du väl lyckats klicka har du ingen aning om var på sidan du är. Ett klick, och vips har du lämnat samfundet för någon tidningssajt, utan möjlighet att navigera tillbaka. Jag blir arg bara av att vara här. Att pressa in innehåll tycks viktigare än att navigera mellan det. Dessutom har de lyckats med konststycket att inte finnas på http://efs.nu

Frälsningsarmén http://www.fralsningsarmen.se Betyg: 2

Dåligt genomarbetad. Vill du få överblick av samfundets verksamhet och tro behöver du klicka på fyra menyval (med samma irriterande menyer som EFS), här är det dock tydligare var man hamnat efter ett klick. Kontaktuppgifter till närmaste kår är svårt att kommer över. Man tänker bra, men verkar inte hunnit arbeta igenom sidan ordentligt. Mest talande är webbfrågan som frågar om man hittat "det man sökt på webbplatsen?". 60 procent svarade nej. Ridå.

Katolska kyrkan http://www.katolskakyrkan.se Betyg: 2

De mest intressanta menyvalen "tro" och "FAQ" fungerar inte, och menyn gör mig lite vilse. Jag saknar ett sammanfattade "Om katolska kyrkan".. Styrkan är deras väluppdaterade nyheter som de konstigt nog inte lyfter bättre. Förstasidan är tråkigt statisk, och kunde med fördel lyftas av sidans stora styrka - de väluppdaterade nyheterna. Liksom EFS har man missat att http://katolskakyrkan.se inte fungerar.

Livets ord http://www.livetsord.se Betyg: 3

Ger ett modernt intryck, men fungerar sämre. Tre navigeringsmenyer skapar stor förvirring. Kontaktsidan hänvisar bara till växel. Klickar jag på "Församling" kommer jag till en artikel om "herr Weiner". Men webbtv, pastorsblogg och grafik är utmärkt!

Svenska missionskyrkan http://www.missionskyrkan.se Betyg: 4

Bäst. Även om det vid första anblick kan upplevas rörigt är det ändå lättnavigerat där ditt klick belönas med att du faktiskt hamnar rätt. Startsidan verkar föredömligt nog fungera som en portal för vad som har uppdaterats på sidans olika avdelningar. Navigeringstrådar hjälper dig se vart du är, bra sökmotor och allt luftigt inramat. Nästan för luftigt. På undersidorna kunde man ta större användning av de stora tomma ytorna som finns till höger. Otydligt var man hittar nyheterna som sammanfattas på förstasidan, och inget rss-flöde. I övrigt önskar jag också en piska på Göran Zettergren att orka blogga mer. Du är bra!

Metodistkyrkan http://www.metodistkyrkan.se Betyg: 1

Välkommen till ett felmeddelande. Det är det som möter min webbläsare (Firefox). Och sedan bär det utför. Ett horribelt misslyckande av struktur, navigering och enhetlig design. Det är blanda och ge i den milda grad att jag inte ens vet var jag ska börja. Gör om, gör rätt.

Pingströrelsen http://www.pingst.se Betyg: 2

Det tegelröda pingst.se verkar halvt uppgivet sitta och vänta på renoveringsarbete. Det är pliktskyldigt och fult - men fungerar. Saknar valet "kontakt" i menyn och förstår inte varför de inte gör om Sten-Gunnar Hedins "reflektioner" till blogg.

Svenska kyrkan http://www.svenskakyrkan.se Betyg: 2

Ett själlöst konsultarbete. Överarbetad där informationen helt drunknar. Konstiga menyrubriker. Svårt att hitta kontaktuppgifter, och dubbla navigeringsmenyer. Att Sveriges rikaste samfund gjort en så obegriplig sida övergår allt mitt förstånd.

Vineyard http://www.vineyard.se Betyg: 3

En nordisk samlingssajt där allt är på engelska. Med tanke på hur lite innehåll sajten har är det märkligt att man inte mäktat med att översätta. Annars har man på ett mycket

Har under dagen gått igenom alla samfunds hemsidor för en recension i samband med en artikel för morondagens tidning. Jag kan ge en retare: Metodisterna får riktigt bottenbetyg, och Alliansmissionen högt.

Och överlag är det många som visar hur lågt de prioriterar webb, eller att mycket kunskap saknas.För det är låg kvalitet.

Det blir spännande att se hur det tas emot.

Jag släpper bloggposten imorgonbitti. Vi hörs då.

Jag råkade av en slump bläddra igenom en gammal DN i går och sprang på ärkeateisten Sturmark och samfundsordförande Swärds gemensamma debattartikel om att man inte kan utesluta någon från en tjänst på grund av dess tro.

Bra gjort där, tycker jag.

Men så kommer jag till sista stycket. Och läser följande:

"Ingen ska behöva ifrågasättas som representant för vetenskapen enbart därför att man är medlem i en VASS kyrka"

Det var väl märkligt? Man får väl anta att det skulle stå "viss". Men i och a ligger ju inte i närheten av varandra på tangentbordet. 

Men det är inte utan att flera frågor dyker upp. Jag går in och läser på Stefan Swärds blogg. Han förklarar där att många formuleringar i debattartikeln var en kompromiss för att få fram det mest väsentliga.

Det är ju solklart hur samtalet har gått här:

Sturmark: Kom igen Stefan. Jag går med på att skriva att det inte är ok att koppla ihop kristna med gayhatare om du går med på att jag får skriva "vassa kyrkor"? Ok?

Swärd: Mjaaaa, muttrar Stefan med nasal ton.

Sturmark: Jo, men kom igen nu. De kommer ändå tro att det är en felskrivning och fixa det på webben. Det blir liksom en lite blinkande passus mot de kyrkor som är lite för vassa för att gå in under det här. Men så här då: Jag slänger in vetenskapsförakt också. Att man inte kan koppla ihop kristna med det heller. Sådär fördomsfullt automatisk, alltså. Vad tror du?

Swärd: Maaa, säger Stefan. Det skulle vara det då.

Så passerade det hela debattMats ögon, och Sturmark sitter och fnissar i ett hörn åt sitt busiga tilltag.

Varje gång jag köar i kaffeautomaten tänker jag på det. Hur en mugg säger något om ägaren. Jag pratar om de där medhavda muggarna. Sådana man tagit hemifrån för att man gillar hur det får kaffet att smaka. Eller att man har knutit ett särskilt minne vid det.

Och det är så sant. Att muggar beskriver personers personlighet.

Så därför har jag nu knåpat ihop en liten tävling. Där du som läsare samtidigt får lära känna Dagenredaktionen lite bättre.

Först kommer 7 muggar. Sedan kommer 7 personer. Din uppgift är att para ihop rätt mugg med rätt person. Den som får flest rätt vinner fina (nåja) priser!

Ok, vi börjar med muggarna (klicka på bilden för att förstora):

 Och sedan personerna (från vänster; Hasse Boström, politikreporter; Josefin Casteryd, bildredaktör; Linus Anderås, webbutvecklare; Peter Wickberg, redigerare; Staffan Jernestrand, grafiker; Therese Peterson; featureredaktör; Urban Thoms, folkredaktör.)

(klicka på bilden för att få den större)

Ok. Jag satte ut bokstäver och siffror så det ska bli lättare att para. Vems kaffemugg hör ihop med vem?

Det är roligt med LäsarDagen, tycker jag. Allt fler tar sig tid att skicka in bidrag, och de håller hög kvalitet!

Förra veckan hade vi sidor med nyheter från LäsarDagen två gånger i papperstidningen. Här till exempel:

Det är roligt.

Men det är dock en övervikt att nyheter från Pingstkyrkan, av någon anledning.

Så nu kommer en efterlysning: Missionare, baptister, svenskkyrkliga, frälsisar, efk:are och alla ni från andra samfund. Hjälp till att göra vår bevakning ännu bättre, och skicka in din artikel eller bild till LäsarDagen.

Du skickar in din artikel här.

...och då måste man ju stänga av motorn. Så efter 22 i kväll så ligger Dagen.se nere en stund.

Så ni vet. Och inte blir arga eller så.

Hela dagen i går var jag på väg att blogga om de passiva svenska kyrkors oförmåga att göra geniala saker i all sin enkelhet. Hur vi tycks tro att alla saker med genomslag måste paketeras och planeras i månader.

Jag tänkte peka på Engelska kyrkans lysande exempel. De ser en pågående kris. De ser sin egen maktlöshet, men de vet en som har all makt. Och mot Honom hjälper de andra att vända sig till genom att sätta ord på en enkel bön.

På bara något dygn får bönen 8 000 träffar. Utan lång planering, marknadsföring eller länkar från Aftonbladet.se. Allt man gjorde var att möta ett behov. Att i en maktlös situation peka på Honom som har all makt.

Jag hade tänk fråga Sveriges samfund; varför hakar ni inte på?

Men det hann jag inte.

I dagens Metro ringer man upp Svenska kyrkans Ann-Cathrin Jarl. Hon är ärkebiskopens kaplan. Alltså den man får förmoda är särskilt insatt i andliga frågor.

Reportern frågar "Är den här bönen något som Svenska kyrkan kan tänka sig?"
- Det är en bra idé om bönen är till för de människor som råkat illa ut. Men om bönen ska ha en magisk inverkan på krisen är det en dålig idé, svarar prästen Ann-Cathrin Jarl.

Och...bättre blir det.

Metroreportern: Idag har börserna gått upp. Kan Gud bönen ha ett finger med i spelet?
- Nej, det tror jag inte, svarar kaplanen Jarl.

Är inte det här väldigt märkligt? Här ger Sveriges största dagstidning kyrkan möjlighet att peka på en allsmäktig kraft, och så ursäktar prästen sig? Tar ner frågan på jorden, förringar det övernaturliga genom att kalla det "magiskt"? Stänger totalt frågan om att Gud skulle ha något att göra med en börsuppgång.

Det finns säkert någon teologiskt grund till det här. En tes om att Gud inte har intresse av att bryta in i fenomen som människor själva har skapat. Men det ska mycket till för att missa att den aspekten, den teologin, är mindre viktig att hävda i det här sammanhanget.

Kyrkan fick öppet mål att peka på en makt som har kontroll - om Han vill - över allt. Som är värd tillbedjan, om de minsta av saker, och som lyssnar.

Men istället för att ta emot bollen och rulla den mot mål väljer kyrkan att traska bort till sidlinjen för att kontrollera att linjedomaren är med på reglerna.  

Kvar ligger bollen tre meter framför öppet mål. Och jag kan inte annat än att ta mig för pannan.

Via Joel hittar jag följande klipp där Barack Obama i somras förklarar vad som kommer hända till hösten. Hur politiken kommer läggas åt sidan, och vad man istället kommer att skjuta in sig på.

Häftigt. Eller profetiskt, som man hade sagt i frikyrkosammanhang.

Jag har tidigare bloggat om det, men nu är vi på gång på riktigt. Med att ge Dagen.se ett nytt utseende.

Detta görs samtidigt som vi försöker tydliggöra andra saker. Som navigeringen. Och hur vi presenterar nyheter och det ena med det andra.

Så långt som möjligt vill vi göra det här inför öppen ridå. Vi kommer inte sjösätta färdiga kolosser där vi har gissat oss till vad du som Dagenläsare kommer gilla, utan bjuder in dig i varje del av nybygget. För att få dina åsikter när den betyder som mest - i själva uppbyggandet.

Vi ändrar helt enkelt bit för bit. Med din hjälp.

Och först ut är en idé på hur menyn, den som ligger precis under Dagenloggan. Och då vill vi gärna ha din åsikt. Vad tycker du? Ser det aptitligt och snyggt ut? Rent utseendemässigt? (klicka här för att se en större bild)

Tanken är att komma bort från det gråtunga och kantiga som vi har i dag. Samtidigt vill vi färgkoda våra nyheter mycket mer. Vi tänker att vi ska begränsa oss till färre "ämnen". I första hand Tro och kyrka, Sverige, Utrikes, Opinion och en eller två till. Vi vill gärna färgkoda. Att har man klickat in sig på en nyhet som handlar om Tro och kyrka så kommer menyn ändras till den färgen. Klickar man på en Opinionsartikel får menyn en annan färg. Vi kommer visa senare (när vi har något att visa) hur vi tänker att vi kan använda det vidare.

Men först och främst - hur känns det här förslaget?

Det är vaccinationsdags på Dagen. Mot influensan.

Det är uppsluppen stämning i kön. Några är sammanbitna, medan andra skrämmer varandra med hur stora sprutorna är.

Efteråt går alla runt med plåster på valfritt ställe.

Vår vd Ingvar Andersson går runt med ett plåster i pannan. Själv menar han att det inte har något med vaccineringen att göra. Även om jag själv tycker det är mycket roligare att tänka att han ville spexa till det lite, och tog sprutan i pannan.

Måndagar är ett gissel. Inte bara för att det är just måndag, utan för att jag alltid sitter i möten hela förmiddagarna. Det, tillsammans med ett antikreativt måndagskoma, gör att det alltmer sällan blir något måndagsbloggande. Det är ju trist. För det är på måndagar man skulle behöva något uppiggande.

Men nu har jag en lösning. Måndagsyoutube.

Jag har samlat på mig en del youtubeklipp som är roliga, knasiga eller tankeväckande. Dessa tänker jag att vi kan kika på under måndagar framöver. Det blir liksom en lagom start på veckan. Måndagsyoutube. Vad sägs om det?

Nu när det är premiär och allt så tänkte jag bjuda på två klipp. Och eftersom det blev lite reaktioner över att jag bloggat om det inte så frälsta programmet Idol, så tänkte jag att vi kunde ta lite genuin kristen musik såhär på premiärvisningen.

Vi börjar med ett klipp som väckts till liv igen bland kristna arbetsplatsers allihuset-mail runtom i landet. Det handlar om 70-tal, Jesus, textrader och poser som inte är från denna...sida årtusendet.

Det andra klippet är inte ett filmklipp, utan ett ljudklipp. Det är evangelisten Daniel Wiklund som med hjälp av piano definierar skilnaden mellan Svenska kyrkan, Livets ord och Frälsningsarmén.

Har du tips på bra och roliga klipp? Maila till emanuel.karlsten@dagen.se eller skriv i kommentarsfältet.

* Magnus Betnérs program "I ditt ansikte" går vidare. Jag har inte sett det själv, men jag hittade det här fantastiskt roligt citatet som jag måste få återge. Det är från hans akt på Aftonbladets nöjesredaktion

"Ni jobbar ju på papper vilket måste vara svårt i dessa tider, men ni gör det ju bra. Att vara bra på print måste ju vara ungefär som att vara en riktigt bra sadelmakare. Man är bra på att göra sadlar men det är riktigt jobbigt att alla börjar åka bil"

* Vad Runar gör nuförtiden? Jo, han föreläser och signerar Biblar. Det är säkert en god tanke, men det kan också vara något av det mest högmodiga jag sett.

* Blondinbella, Sveriges största bloggare, slutar blogga. Och fotolasse tror sig veta det egentliga skälet.

* Äntligen har världen fått ett fullgott alternativ till piratkopierad musik. Spotify heter tjänsten där du kan spela all världens(!) musik - gratis. När du vill, snabbt, tryggt, och smidigt. Betalversionen släpptes i veckan. Reklamfinansierade gratisversionen är dock fortfarande i beta och kräver inbjudan. Läs mer hos Nikke och DN.

* Det har varit en del tyckanden om Kate Perrys "I kissed a girl" på kollegan Jaktlunds blogg. Nu ger sig kristna feminist/modebloggaren Underbara Clara in i debatten med ett tänkvärt perspektiv.

* Tor Billgren analyserar debatten om kristen höger/vänster-retorik från sitt perspektiv. Han menar att de "vänsterkristna", med sitt manifest, gav öppet mål åt motståndarna.

* Joel Halldorf visar kyrkan som förbujuder förklaringar.

* Biskop Koskinen har Sveriges vackraste namnteckning?

* Den har cirkulerat ett tag, men är ganska rolig. Reklamen kring Tiger Woods-spelet och "the Jesus shot".

Ok. Nu är det dags. Uttagningarna för Idol är slut, agnar har skiljts från veten, och fredagsfinalerna har börjat. Och jag kan inte slita mig. Jag har suttit och tagit mig igenom varenda minut via tv, webb och dator.

Och det är märkligt. För årets Idolproduktion är sämre än någonsin. Peter Jidhe är så felcastad som det kan bli. Jag är tvungen att tänka mig bort till andra platser när han väljer sitt avgrundsvrål för att presentera "JURRRYYYYYYN!".

Och denna jury. Med undantag för Anders Bagge är det vaniljkaraktärer i avsaknad av variation i både kritik och ord.

Andreas Carlsson må ha gjort musik med hög ekonomisk avkastning. Men när det kommer till bedömningar pendlar han mellan "step it up", "Det känns som man är i Amerika", och "Du behöver ta det här ett steg till" (där han ofta avslutar, som att liksom sätta accent på saken, med ett "step it up"). Linda Bagge är...ja, det är problemet. Hon är ingenting. Men låt mig inte fastna här.

För sen finns deltagaren Lars. Denna person. Detta unikum. Denna röst. Denna varelse. Som gör mig fullkomligt svag i knäna.

Han fullkomligt struntar i att han är med i Idol. Hans liv verkar fulländat så länge han får spela lite Bob Dylan på studentpuben, klä sig i för små kavajer och njuta av goda vänners sällskap. Men så tyckte familjen att det vore kul med Idol, och han ställde upp.

Och det innebär att han möter en värld av ängsliga människor där yta, kläder och tandblekning. Och på fåniga frågor säger Lars "Jag ler när jag har kul", "Jag tycker om kläder som jag trivs i". Det blir en frontalkrock mellan ett naturbarn och en värld byggd på manuskort att varenda banal sanning som Lars yttrar upplevs fullkomligt genial.

Och så sången. Denna känsliga. Ostämda. Innerliga. Avskalade. Lidelsefulla.

Och en oanande idoljury kommenterar sedan pitch, falsksång och ton. Det är liksom en olycka bound to happen varje fredag.
Jag kommer att sitta klistrad.

För övrigt är Sepideh, Alice Annah och även Loulloul fantastiska. Det är det bästa startfältet ever. ...om det nu bara inte vore denna bedrövliga casting...

Glömde ju berätta en grej.

Ni som sett bloggdebatten såg ju att Carin Stenström var där. Ni vet? Hon som på en ledarsida slog fast att jag förespråkade incest för några månader sedan?

Vi åt lite lunch ihop innan debatten och hon berättade om sitt. Inte så mycket jobb just nu, men hon verkade glad ändå. Sedan pratade vi webbtv och sedan hanns det inte med så mycket mer.

Men det var roligt att få ansikte och röst på en person.

Det var säkert skönt för också.

För i maj, i samband med Jesusmanifestationen gick hon fram till vår säljchef, Claes Parsmo, knackade honom på axeln och sa "Hallå där Emanuel, trevligt att se dig".

Claes tittade förvirrat och visste inte om han skulle ta det som en komplimang eller ej... Och visst, det är lätt att ta fel på oss. Vi hade ju båda....rakade huvuden.

Emanuel Karlsten? Claes Parsmo?

Så blev det då debatt med Stefan Swärd. Eller inte så mycket med (eller mot) honom. Det var mest ett redogörande.

För debatten blev ett stillsamt skrap på ytan och handlade inte så mycket om bloggandet som verktyg, utan mer om de debatter våra respektive bloggar skapat.

Moderatorn (eller samtalsledaren, är kanske en mer rättvis beskrivning) Mikael Kindbom ställde några retoriska frågor kring att Dagen i dag har ett mer öppet samtalsklimat än vad man hade för 20 år sedan. Och sedan gick samtalet mycket kring det. Hur ofta något i mina bloggposter blir stoppat i förväg (vilket är nästintill aldrig), hur jag ser på att jag fick skriva som jag skrev om Jesusmanifestationen (jag tyckte det var naturligt), om man kan blogga om feber och snor (självklart!), och om det är många som läser vad jag skriver (det är det).

Likadant för Stefan Swärd. Han fick brodera ut åsikter kring mycket av det han tidigare skrivit (som av några upplevts provocerande) och berätta lite om varför han skriver på det sätt han gör (läs för övrigt Stefans egen recension av debatten)

Intressant, förvisso, men själv tycker jag det blev en onödigt stark slagsida åt själva innehållet.

Jag hade till exempel gärna diskuterat det potentiella problemet med att reportrar med sina bloggar blir en allt större källa för åsikter. Hur går det ihop med bilden av den neutrala journalisten?

Eller hur man handskas med formatet blogg. Om det är ett hot eller en möjlighet för Stefan Swärd när han, som representant för så stora samfund, leker med ord, ironi (eller andras förkylningar). Vilka risker och möjligheter finns det? Och borde alla samfundsledare ha en blogg? Är bloggen ett obligatoriskt redskap för varje kristen?

Sådana frågeställningar hade varit intressanta. Men det här var, så vitt jag förstår, första gången ett kristet sammanhang håller en bloggfokuserad debatt. Och jag är mycket nöjd med det steget.

Och att vi också kunde bredda publiken genom Bambuser.

Du kan se hela samtalet här:

Det har varit en lite småhektisk period den senaste tiden för mig, och jag hinner inte riktigt med bloggen i den mån jag önskar. Det där inlägget om Pilgrim som jag lovade till helgen har helt fått prioriteras bort, till exempel. Det får bli senare.

Imorgon blir även det en hektisk dag. Vid lunch ska jag debattera bloggar med Evangeliska frikyrkans ordförande Stefan Swärd. Även han har en blogg sedan några månader.

I dag fick vi ett pressmeddelande där jag också fick reda på temat för debatten: "Vi frågar om bloggandet är uppbyggligt eller nedbrytande. Vad vill de med sitt skrivande och kan de stå för det efteråt?"

Det är lite som att fråga "Telefon: uppbyggligt eller nedbrytande". För bloggandet är ett sätt att kommunicera. Förvisso nytt, men som verktyg helt neutralt. Precis som telefon. Visst kan de båda användas för både mobbing och propaganda. Men det beror ju på vem som pratar i telefonen, eller sitter bakom tangentbordet.

Att reda ut sådana saker är viktigt för samtalet och att bryta ned en hel del missförstånd om vad bloggande är. Så jag har ändå förhoppningar om ett trevligt samtal.

Allra mest spännande är det att moderatorn i debatten är Mikael Kindbom. Minns ni honom? Det var han som i maj menade att styrelsen borde "ta sitt ansvar" angående mig. Så här skrev han:

"Och så har vi denne 25-årige bloggare Emanuel Karlsten. Var har de hittat honom? Och varför tillåts han skriva som han gör. Ägarna har övergivit sin uppgift att kontrollera innehållet i tidningen när man släpper igenom bloggar som hans. Den ansvarige utgivaren har kapitulerat och styrelsen tycks sova."

Detta eftersom jag uttryckt att Sverige skulle behöva en annan bild av kristna än den där vi går genom stan med plakat, och gav ett förslag på hur Jesusmanifestationen skulle kunna se ut.

Jag anar att det blir en del av samtalet, och att mycket annat kommer upp på agendan. Det blir en intressant dag, och jag ser varje steg mot att öppna upp för samtal om hur kristna kan, bör och använder bloggar som oerhört positivt.

Om allt går som det ska kan du följa debatten live här på Dagen.se, eller se det i efterhand. Jag återkommer om det.

Morgonens största fniss kom i samband med följande citatnotis:

Säger alltså Camilla Läckbergs sambo, sedan flera år.

Så mycket för den trovärdigheten...

Jag går på kurs. Redigeringskurs. Ni vet en sån som gör tidning för papper? Det är roligt. Allra mest för att det bryter av så bra mot det jag vanligtvis gör. Och för att jag lär mig saker.

Men vissa saker tycks jag ha svårare för att smälta.

Som när kursledaren kommer och granskar våra redigerade uppslag. Där står hon, försynt och blyg, med blicken flackande över skärmen i jakt på något att anmärka. Och så helt plötsligt utbrister hon, ja nästan skriker: ”Horunge”.

Min blick kastar sig bort mot kurstjejen som fått kvädesordet tilldelat. Liksom håller andan i väntan på vad som ska hända härnäst. Vad har hon gjort? Vad kan förtjäna ett sådant avgrundsepitet? Handlar det om en svårare variant av Tourettes?

Men så ser jag, och minns. Och andas ut. Läraren står och pekar på skärmen.

För av någon anledning har en hel journalistkår gemensamt och i allvarlig samstämmighet beslutat att kalla ett styckes enkelrad som hamnar överst i en ny spalt för ”Horunge”. På riktigt. Utan krusidull, rodnad eller pardon.

Man säger det bara. "Horunge".

”Du har en liten horunge där”
”Kolla bara så du slipper horungar”
”Du har väl inte glömt att fixa horungarna?”

Kan ni förstå det här? Att en av Sveriges mest ordskickliga yrkeskårer, på fullt och förbrödrande allvar, inte lyckats komma fram till ett bättre namn?

Det är på riktigt ett av livets stora mysterier.

Det här, mina vänner, är Lovisa. Hon är ny medarbetare här på Dagenredaktionen. I alla fall den här veckan, för då har hon prao på Dagen.

I dag arbetar hon med att bildsätta Dagen.se:s nyhetspuffar, och gör det med bravur.

Så rycker ni till, liksom tänker att det är särskilt fina bilder, då kan ni välj tjuta till ett glädjerop i Lovisas ära.

Det var allt. Godmåndag.

* Jag och fem miljoner andra gillar inte facebooks nya design.

* Jag har otroligt svårt för både Blondinbella och Kenza. Men jag kan inte hindra mig att fullständigt hänföras av Kenzas bloggpost "Och självklart ska jag le på skolfotot"

* Det har varit en sorgens vecka. Mina två favoritbloggar har stängt ner. Jonnas detaljer och Johan Lindqvist. De enda bloggar jag kände pirr inför att läsa. Det är stor sorg bland mina rss-flöden. RIP, c u in heaven, Love 4-eva, (och allt det där andra man klottrade på varandras kollegieblock på högstadiet).

* Pastorn Krister Hultberg har gjort en film för att göra pr för ett möte/konferens/festival som hans församling anordnar. Det är modigt, nyskapande och framförallt: Varje steg från comic sans-affischer är ett positivt steg. Nackdelen: Det kräver att arrangemanget kan leva upp till filmen. Se filmen.

* Det är inte bara kristna som ser Gud i frukt, handfat och bröd. Även muslimer. I skåne har man sett Gud och mohammed - i en mango.

Ni har väl läst artikeln om Pilgrim Bestiarius i dag?

Gör det, och klicka på bildspelet, så återkommer vi till saken lite senare i helgen.

Han och hans scenshow är ett fenomen som utmanar mig så mycket att jag bara måste älska det.

Men mer om det senare. Nu måste jag hasta.

Jag tackade ja till Helgmålsringningen. Ni minns? Tack för alla tips på hur jag skulle lägga upp det, förresten.

I dag var inspelningen. Det var mycket roligt. Och faktiskt inte så stor skillnad mot att arbeta med Kristofer i somras. Förutom proffsigheten. Och erfarenheten. Och utrustningen.

Fotografens kamera här nedan kostade till exempel 250 000 kr. Ja, gå du tillbaka och läs siffran igen. Kameran kostar lika mycket som en bil. Eller ett hus på en mindre ort. Och då var kameran billig, tydligen.

Inspelningen gick i alla fall ganska bra. Vi sprang runt i hela stan och gjorde småklipp här och där. I kyrkor, på sergels torg och fjällgatan. Nu är det redigeringen kvar. Och egentligen är det ju där allt avgörs. Jag väntar med spänning på det.

Visste ni förresten att en Helgmålsringning har i snitt 300 000 tittare? När de har någon kändis går det upp till en halv miljon. Det tycker jag är galet mycket.

Jaja. Den 29 november får du och 299 999 andra tittare se resultatet.

Vi har tagit nya byline-bilder i dag. Vi skulle försöka förnya den där bedrövliga som finns i papperstidningen. Där jag fortfarande har stubbskalle.

Det var roligt med fotografering. Och roligast av allt var bilden nedan. Där jag liksom tycks ana något ingen annan ser, vara beredd med min käraste ägodel och bara invänta Jesu återkomst. "Jag är beredd nu. Nu kan du ta mig hem."

Det är ju lite fånigt att dubbelposta de här seriestripparna. Men jag är så rädd att ni ska missa de här. För jag tycker Parsmos penna ibland är så fantastiskt smarta och roliga. Som den här i dag:

Ja hjälp.

Kom nu ihåg att hålla koll på Parsmos egen sida här på Dagen. Bokmärk, prenumerera och allt vad ni kan göra.