I dag lanserar vi ett nytt grepp: Lördagsartikeln.
Alla som driver en sajt vet att statistiken alltid går ner under helgerna. Folk har inte datorn lika naturligt tillhands som när de är på jobbet, och familj och heldagsaktiviteter tar uppmärksamheten. Men det beror givetvis också på att sajtägarna ofta tar helg också. Vi drar ner nyhetstempot jämfört med veckorna.
Men vi finns under helgerna, skriver fortfarande de viktigaste nyheterna om kyrka och samhälle. Och vi vill att fler ska upptäcka och komma ihåg det.
Därför lanserar vi nu Lördagsartikeln. Vår ambition är att varje lördag släppa en unik artikel. Och vi börjar med Leif Cyrillus återblickar.
Leif Cyrillus är en av Dagens reportrar som jobbast hos oss längst. Det är en lång och rik karriär med många höjdpunkter. I Återblickarna ger Leif Cyrillus några glimtar från de fyrtio åren. Det blir anekdoter som är både roliga och intressanta.
Så, läs gärna. Säg vad ni tycker. Och förvänta er flera nya grepp för att ge god helgläsning på Dagen.se.
I dag har jag tagit en sväng ut till Yasuragi på Hasseludden för att se när nördar bygger webbtjänster på ett dygn under 24 hour business camp.
Dagen hade också anmält sig, men då var platserna slut. Synd. Vi hade en briljant idé. Men den får göras någon anna gång.
Det är fantastiskt fascinerande.
jag kom under dygnets sista timme, mötte människor höga på koffein och adrenalin som gjorde de sista kodjusteringar på sina sajter.
Massor av intressanta grejer har gjorts.
Tillsynes meningslösa men geniala http://anledningattfira.nu/ som ger dig en anledning att fira - varje dag.
Tjänsten http://sistaordet.se/ som ser till att du får sista ordet - efter du dött.
Underbara http://hitparade.se/ som samlar in och visar vilka filmer du måste se (eller är populärast just nu)
Geniala enkla http://bjud.in/ som samlar alla som tackat ja/nej till din festinbjudan.
Tramsigt roliga Famewebs - som visar vilka hollywoodkändisar som dejtat vilka.
Eller communityt sminkad som samlar och delar sminktips.
Plus 50 till som du kan se i livesändning här.
Det är njutbart att vara bland så kreativa och smarta människor!
Massor av geeks som koncenterar sig sista timmen.
Thord-Daniel, Malin och Axel som pratar om deras projekt Spelbloggen.se
Den analoga klockan som räknar ner de 24 timmarna, och webbtvexperten Björn Falkevik som tar igen sig.
Och presentationen om alla projekt.
Jag imponeras mycket av Expressen i dag. Den aktion de initierat.
Hur de har valt bort att toppa med någon av tonårsrättegångarna och i stället låtit Dawit Isaak täcka översta scrollsidas under en stor del av dagen.
Därmed har de tackat nej till de enkla klicken. Försökte tvinga deras läsare att ta ställning, reagera.
Den som försökt puffa för något som har med den svenska journalistens Dawit Isaaks öde att göra vet att det knappast är en klickmaskin. Nyhetsmättnaden kring Dawit har kommit för länge sedan. Det klickvärde som fanns när de fyra stora tidningarna gick ihop för en gemensam aktion har klingat av.
Det är det som gör Expressens aktion så mycket mer hedervärd. De tar ett publicistiskt ansvar för det helt oförsvarliga: Sverige har en medborgare inlåst i Eritrea. Utan rättegång. Utan att åtal.
I dag har de åkt till Eritreas ambassad, ställt upp en container och sedan ställt upp kändisar, samhällsdebattörer och chefredaktörer som fått skandera i en axelhängd megafon mot ambassaden. Hela dagen.
Det är så smart på så många plan. Och så berömvärt.
Att ta ansvar, att visa att man tar ansvar, och dramatisera det på det geniala sätt. Där etablerade och tunga namn fotograferas och filmas som vanliga medborgaraktivister. Där de kanaler man äger skapar den publik som annars bara hade varit ambassadens persienner.
Samtidigt bygger Expressen trovärdighet gentemot sin publik, pekar på att journalistik inte bara handlar om Anna Books fettsugning. Jag är säker på att Mattson kalkylerat med den goodwill-effekt det skapar. Det gör mig inget alls.
Tack, Expressen, för vad ni gjorde i dag!
Rajta. Så kallas det när en redaktion citerar och skriver om en redan befintlig artikel, och är en försvenskning av "rewrite".
Det är en av de vanligaste sakerna man gör på en redaktion och Dagen.se är full av sådana. En av journalistikens uppgifter är att varar sorterare, filtrerare. Hjälpa läsaren att hitta de bästa och mest intressanta nyheterna.
När vi "rajtar" en artikel innebär det också att vi på ett sätt frånsäger oss bevisbördan på att innehållet är sant och hänvisar det till den vi rajtar. Därför väljer vi våra källor noga. Rajtar inte vem som helst.
Men med nätets länkande finns det all anledning att hjälpa dig till samma information vi har.
Därför har vi, med start i dag, beslutat att alla artiklar som skrivs för webben alltid ska länka sina källor. Hänvisar vi till en blogg, länkar vi dit. Hänvisar vi till en tidning, länkar vi dit.
Vår ambition är att ni ska ha tillgång till alla länkar vi haft tillgång till. På så sätt hoppas vi göra oss mer relevanta för er.
Det kanske inte kommer fungera alltid, men det är vår ambition. Påminn oss gärna om vi missar.
Vill du läsa mer om hur vi ser på att länka ut till andra artiklar kan du läsa om varför vi "skickar läsarna till våra konkurrenter".
Sitter och funderar på om man skulle göra en samlande artikel på omvärldens rapporteringar kring kyrkomötets beslut om samkönade äktenskap, och ramlar över en artikel i The guardian.
Det är en kolumn som försöker sammanfatta vad som hänt, hur svensk kyrkopolitik är uppbyggt, samt hur tonen kring homosexualitet är i Stockholm kontra resten av Sverige.
Fantastiskt intressant att läsa med de glasögonen.
Allra roligast blir det när kolumnisten, Andrew Brown, ska försöka förklara att ordet "bög" inte bara är en benämning på en homosexuell kille utan också på någon som är nördig. Jag fattar ingenting. Tills han förklarar vidare: "My half-Swedish son, for example, refers to people who take too great an interest in the stereo equipment as "kit gays"."
Visst är det lite roligt?
Läs för övrigt hela texten! Väl värt några minuter av din tid.
Tack för era förslag på bloggare 50+! Jag la in nästan alla förslag jag fick in. Se om ditt bloggförslag är med bland de nominerade här: http://www.dax.se/index.php?id=6794
Om jag förstått det rätt ska vi som sitter i bloggpanelsjuryn nu välja de bästa i varje kategori och sedan koras vinnarna nån gång i november.
***
I dag skrev jag ihop en kortis om att EFK:s samfundsledare Anders Blåberg börjar blogga på Efk.se. Eller öppnar "reflektioner" på digital plattform, som de själva vill kalla det. Märklig sak det där. Som jag skriver i artikeln så finns det någon slags rädsla hos Blåberg (hur mkt älskar man för övrigt inte det efternamnet! Låter helt ljuvligt). Om att det ska stjäla en massa tid från "det riktiga livet".
Det är en grav missuppfattning om bloggandet. Att det möte som sker över nätet skulle vara mindre viktigt. Eller mindre effektivt. Som jag skrev i min gästpostning på Missionskyrkans webbprojekt Amen:
"Jag vet. Din största invändning är "Hur ska vi få tid?". Det sa församlingsföreståndaren Niklas Piensoho också när jag drog precis de här argumenten. Och sedan gick han och predikade i dagar i sträck för de redan frälsta på Nyhemskonferensen.
Du säger att "vi vill prioritera riktiga möten". Då har du missförstått något grundläggande. Internet är riktigt. Dess samtal uppfattas mer riktiga än många av dem som görs ansikte mot ansikte. Det finns få saker som leder till så riktiga möten som samtal över nätet. Som kommer ge dig en sådan inblick och ingång i människors liv. Och som till slut sannolikt också kommer leda till att du får ett fysiskt möte."
Läs gärna min bloggpost där jag utvecklar det här mer.
För övrigt är det flera som har kommenterat både på Blåbergs blogg och på egna bloggar att bloggen som inte är en blogg saknar rss-flöde. Pressekreteraren hälsade att de skulle se över det.
***
Det ska noteras också att EFS samfundsledare Stefan Holmström börjat blogga. Han väljer dock att kalla det blogg. Även om han också bara bloggar en gång i veckan.
Jag imponeras mycket av den utveckling som nu sker! Också att EFS valt att blogga på en extern bloggplattform utan koppling till EFS.nu. Låt det vara så! Det är viktigare att bloggandet fungerar än att det sker inom ramen för samfundes egen hemsida.
Se det varnande exemplet Pingstföreståndarens "blogg". Kom igen nu, Pelle Hörnmark. När ska du släppa in kommentarer, rss-flöde och arkivfunktion?
***
Nästa vecka börjar Internetdagarna. Jag är på plats, åtminstone delar av konferensen, och medverkar även i en panel. I dag publicerar de en intervju med mig. Med den här presentationen: Dagen.se ses av många som en förebild inom digitala dagstidningar, och Emanuel Karlsten är en av de flitigaste förespråkarna för nya vägar för journalistik på nätet.
Läs hela intervjun.
***
Apropå konferenser har Disruptive nu lagt upp videon från konferensen i tisdags där jag pratade om Dagen och Facebook. Jag lägger in den i min post om konferensen men för den som är nyfiken kan den tittas på här.
...så berätta: Hur många av er var i kyrkan en timme för tidigt?
- nyfiken på religion 2.0 « mymlan. the real.
- Veckans citat?
- YOUTUBE Mina tankar, mina ord på väg
- Så vackert. Piano och cello. Njut, ungdomar. Njut.
- nwt.se - Fick ringa innan han blev rånad på telefonen
- Och här en av veckans mest absurda händelser.
- Apples nya reklamfilmer – byt till OS X istället för Windows 7
- Tycka vad man vill om mac och pc. Men Mac gör de roligaste reklamfilmerna.
- Jag sänkte Metros aktie via Twitter - Computer Sweden
- Lärdom: Journalister får inte sluta vara journalister i den sociala webbvärlden. Att göra en faktakoll på de uppgifter som kommer måste fortfarande vara a och o. Inte att vara först.
- Fyraåring full på handdesinfektion - DN.se
- Veckans mest galna nyhet.
- Umgås inte med nån du inte kan tjäna pengar på | Pers Värld
- Läs först Sofias krönika. Läs sedan det här. Politiker, pastorer, alla som är intresserade - detta är vad sociala medier och twitter handlar om.
- Kommentaren som refuserades
- Maja skriver om Seglora tankesmedja. Det är raljerande, provocerande, men också väldigt tankeväckande.
- 15:45: Varför tar ni bort material från webben Ulf Hammarlund?
- Att (som tidningshus) inte förstå någonting alls av varför man finns på nätet.
- Nästa bok 3 – nu blir det allvar, och nu blir det crowdfunding
- Andreas skriver på ny bok och även han (se längre ner) tigger pengar.
- Svenska Hollywoodfruar i Sverige - Del 2 | Minsida.2u.se
- Del 2 i parodin på svenska hollywoodfruar. Nästan lika rolig som den första.
- Kampsport, Icke-våld och det kristna kärleksbudskapet
- Kan man som kristen pacifist fortfarande syssla med och argumentera för kampsport? Ja, menar Mackan.
- Krönikan som inte lämpade sig för kyrkomötet. Bröt mot kommunikationspolicyn.
- Kyrkomötet erbjöd bloggaren Brygubben att skriva krönika. Men när de fick hans text refuserade de den. Brygubben har nu bloggat krönikan istället. In och läs och förundras hur otroligt lågt i tak det måste vara hos Svenska kyrkan.
- Här är ditt liv - SVT:s succéflopp
- Varför programmet inte fungerade. Spot on!
- Lästips om främlingsfientlighet
- Läs det här om främlingsfientlighet. Via HD:s fantasiska chefredsblogg.
- Är Centerpartiets strateger på semester?
- Uffe om det enda sättet att bemöta Sverigedemokraterna: Göra dem till åtlöje.
- Stötta kulturen - skänk stålar till en fattig författare
- Kulturprisnominerade Mackan testar nytt sätt att tjäna pengar på. Stötta honom om ni tycker projektet är kul, vettja.
- Is the bra 'unIslamic?'
- Veckans sjukaste nyhet. I muslimstyrda Somalia skickar ut poliser(?) finns det extremistgrupper som kontrollerar kvinnors bröst för att se om de har "förbjuden BH".
- Mer om närvaro...
- Ingen är som Dagens redigerare Franken!
Hösten blir alltid extremt intensiv. Märkligt. En termin som bara är tre och en halv aktiv månad, egentligen. Jämfört med vårens fem.
Det innebär också att massor av event och andra grejer ska fixas. De senaste veckorna har jag bjudits med att sitta i nomineringpanel för två bloggpris. Dels Stora bloggpriset, som Aftonbladet instiftade förra året. Och dels Dax-priset, ett bloggpris riktat mot bloggare som är 50 år eller äldre.
Nomineringar till det sistnämnda priset ska vara inlämnade senast imorgon. Och jag inser: Jag behöver hjälp.
Visst har jag några favoritbloggare bland folket som är 50 eller äldre, men inte särskilt många.
Så: Kan ni hjälpa? Vilka är era favoritbloggar bland dem som är 50+?
Skriva bloggadressen i kommentarsfältet så kikar jag och skickar in dem jag tycker är bäst.
Det har varit bedrövligt uppdaterat här på senaste. Men den som har följt nyhetsflödet på sajten har kanske insett varför: Det har varit en galen vecka.
Massor av bra nyheter, galet tryck kring äktenskapsfrågan och så en hel del utveckling ovanpå det.
I samband med äktenskapsfrågan har vi testat vår nya vinjettpuff. Den samlar alla puffar inom ett nyhetsämne och kan presentera dem lite annorlunda. Särskilt med två nyheter bredvid varandra som det är i mitten på det här exemplet:
Grejen är inte ny för mediesajter. Men den är ny för oss. Och jag tycker det blir så galet snyggt. Vad tycker ni? Rösta här:
***
Och angående fråga. Vi håller på och klurar med utseendet för bloggpuffningen (längst upp tillhöger på sajten och bredvid loggan). Vi är inte alls nöjda med den. Men här har vi tre förslag på hur det skulle kunna se ut. Är det något av förslagen som faller i smaken? Rösta nedanför alternativen.
Alternativ 1
Alternativ 2
Alternativ 3
***
Vidare har vi, efter att flera läsare önskat så, fixat så att man kan prenumerera via rss på en bloggposts kommentarer.
Vi har också fixat så att du - om du är en riktig bloggkommentarsjunkie - kan prenumerera på ALLA bloggens kommentarer.
Bloggflödena hämtas, just nu, via rss-symbolen uppe i adressfältet (men för en bloggposts kommentarsflöde kommer det snart upp en egen symbol):
Och förstår du inte alls vad RSS är för något? Kolla den här instruktionsfilmen (på engelska)
***
I dag testar vi också en ny variant av vinkelhake. Tidigare har vi försökt hämta in lite feedback på en extern annonsörs vinkelhakesannons. Nu testar vi en inhousesajt, Musiksajten, och gör nedre delen av vinkelhaken myyycket längre. Vad tycks?
***
Och apropå rss-flöden och nya sätt att sälja annonser: Förra veckan började vi med annonser i våra rss-flöden.
Vi har länge tillåtit dig att läsa hela våra artiklar och bloggar i rss-flöden. Det är ganska unikt bland tidningar i Sverige. Vi är ju beroende av att exponera annonser för er. Men vi tror att ni, den fortfarande väldigt begränsade skaran, som använder rss belönar oss med länkar och credd. Jag har tidigare bloggat om det här.
Men som ett sätt att testa oss fram med rss-annonsering har vi nu lagt in google-annonser i våra rss-flöden. Vi är beroende av att försöka tjäna annonspengar på varenda kanal, så låt oss testa detta också.
***
Jag tror det var allt. För i dag. Godfredag!
Kommer ni ihåg bollibompaprogramledaren som sommarbloggade hos oss i somras? Han jag tyckte var så bra?
Markus Granseth heter han och har sedan dess fortsatt blogga på sin egen hemsida. Mest videobloggat.
Nyligen postade han ett fantastiskt youtubeklipp som hans kollega Doreen gjort. Hon ståpåstanintervjuar en man med så rasistiska åsikter att man får hämta upp hakan från knät. Enkelt och avskalat låter hon mannen med de rasistiska åsikterna förklara hur de vill ha ett etniskt homogent samhälle.
Det är fullkomligt häpnadsväckande.
Kolla:
Det är konferenstätt den här tiden på året. I torsdags var det Fokus som höll en intressant konferens och i dag är det Disruptive media som håller en internationell konferens med det übersocialmedienördiga och intressanta namnet "The really real time conference".
Jag är här hela dagen för att lyssna på människor som är smartare än jag och lära mig något nytt.
Det är rätt fascinerande att se hur allt väldigt uppkopplat här. Allting sänds live, i publiken sitter alla med laptops och telefoner, deltar i chatten, twittrar och analyserar allt som sägs. Alla tweets, chattar visas i realtid på stora bildskärmar där man, under tiden ett föredrag hålls, kan se vad de samlade tycker.
Fascinerande.
Under 15 minuter ska jag själv säga något också.
Jag har vetat om det här i säkert tre månader. Längden på min session, alltså. Jag skickade in min presentation i måndags men först i morse när jag gick igenom programmet inser jag - 15 minuters prat. Inte 25, som jag i något som närmast kan liknas ett hjärnsläpp antagit. Jag förberedde mig i helgen, tittade då på tiden och hummade för mig själv "14.15 till 14.35. Skönt, 25 minuter plus fem minuter frågor". Vem räknar så? Är jag fem år med haklapp?
Så en stor del av förmiddagen gick åt att i panik stryka i min presentation, memorera hur jag kan säga saker mer koncist och snabbt och vad jag kunde hoppa över.
Resultatet blev en pepprad föreläsning med sjukt högt tempo. Men roligt. Det togs emot väldigt bra. Jag är glad.
Vad jag pratade om? Mig själv, kan man tro utifrån bilderna nedan där varje slide har en bild på mig, men det handlade om Facebook och hur Dagen använt Facebook för att skapa bättre relationer till våra läsare.
Jag lägger upp videostreamen från föredraget här när det finns tillgängligt (hittar det inte nu?), Uppdaterad: Här kan du se videoklippet. Infogar tillsvidare min presentation om saken. Här finns mycket av det manus och detaljer som jag inte hann säga i presentationen, men som ger lite styrning för er som tittar på det i efterhand.
Så. Nu ska jag lyssna på vad som sägs från scenen. Följ det ni också, i realtid, här.
(fungerar inte den inbäddade presentationen nedan så kan du också nå den här.)
(foto: Paula Marttilla, cc-licens)
Dagen är moder för flera andra tidningar. Bland annat vår månadsbilaga Svenska journalen, men också varannanmånadsmagasinet (woha!) Ikon.
För Ikon basar den eminente Daniel Wistrand som relativt nyligen tagit upp bloggandet där. Bloggen är bra. Riktigt bra. Och jag vill härmed slå ett slag för bloggen som en av de bästa i den lilla minibubbla vi kallar frikyrkobloggosfären.
Men för att ni riktigt ska förstå hur roligt det kan bli ska ni få ett smakprov på en av de senare bloggposterna. Daniel har fått vykort från samfundet kyrkorörelsen EFS. Ett kort som ska informera lite om kyrkan, vad som är på gång och så.
Titta på kortets framsida (ja, det här är på riktigt):
Mitt i Sverige i en gammal kyrka
en liten gumma hämtade sin styrka
hennes böner gav kraft till många
hennes söner blev stora och långa
och har lärt sig vem de ska dyrka
Daniel kommenterar:
"Vad vill man förmedla med detta? Att den som ber får långa stora söner? Ibland känns kyrklig kommunikation så tragikomiskt tafatt att man inte vet var man ska ta vägen. Vi har universums i särklass bästa budskap och väljer att skicka ut en svartvit, suddig kyrka med en mintgrön limmerick."
Ah, ni fattar. Det är den sortens blogg. In i och läs!
Nu ligger det filmer uppe från Fokus konferens.
Här ser man till exempel när jag deltar i den där panelen.
Det är fullkomligt horribla 45 minuter så här i efterhand. Det enda jag kan tänka är: Varför kammade jag mig inte när jag gick upp på morgonen?
...om den pågående revolutionen för journalistik kan du läsa av Jan Gradvall.
Den sätter exakt fingret på problemet. På högfärdigheten. På skiftet.
Läs!
Och vill du nörda ner dig ännu mer om hur nöjesjournalistiken kommer göras i framtiden läser du på bloggen Same Same but different.
- YouTube - Oli Lemieux training trampoline wall Dralion Cirque du Soleil
- Imponerande studsmatthoppning
- YouTube - Inspector Gadget theme song played on beer bottles
- För att inte tala om imponerande flaskspelning.
- Dubbelironiker eller dum i huvudet?
- Uffe om verklighetens folk, Tuve Skånberg och gamla testamentet med homosexuella.
- Sekten som samhällskritik
- Min bloggpost om När blir en sekt en sekt ledde till många intressanta kommentarer. Inte minst från Knutbymedlemmar själva. Allra mest gav signaturen Måns ett perspektiv som fick många att tänka till. I länken är det Fredrik från Senapsfrön som funderar.
- 790
- Veckans seriestripp.
- Lika som bär - del 87
- Lika som bär. Skulle man inte kunna slänga in även Federley också?
- Andreas Ekström » Blog Archive » Mysblogg – historien om en campingkärra
- Om att godkänna sin barndom
- Expressens nya Dawit-banderoll på Råsunda i kväll
- Expressen och Thomas Mattsson imponerar, än en gång, på mig. Expressen kommer att gå om Aftonbladet. Jag säger inte när. Men kom ihåg var ni läste det först.
- Ett stycke förlorad svensk idrottshistoria
- Men, hey, Jan Helin hanterar bloggandet allt bättre. Här när han bjuder på sig själv och kompletterar en vinkel sportbladet missat.
- Tillbaka i högstadiet
- Maja gör den kanske bästa analysen av Åsa Waldaus framträdande i Tv8. Skönt att du inte lämnade din blogg, Maja!
- Dagenartikel
- EFK-pastor dissar Dagen. Eller hans barn gör det, kanske är mer rättvist att säga.
- Slowpoke Comics: The Terminatrix
- Varför Obama fick nobelpriset. Egentligen.
- YouTube - Fred Astaire - Puttin' On the Ritz (DVD Quality)
- Fantastiskt av Fred Astaire!
- Bloggläsare - jag behöver hjälp
- Bloggare och ledare glömmer oftast att, när vi inte probem, fråga människor runt omkring oss. Stefan Swärd gör detta på ett föredömligt sätt. Och se så bra svar han får!
Internet när det är som vackrast.
- Om Newsmill och min avgå-postning
- Olle Lidbom skriver om journalistikens framtid. För oss som livnär oss på det kan det tyckas dystert. Men jag kan mest se fördelar för demokratin.
- Stress, Kissie och fotograferingar.
- Underbara Clara är nominerad som årets kaxigaste blogg. Vilket är fullkomligt obegripligt. Tänk att några Gud-bloggposter kan provocera till den grad att det blir kaxigt. Hursomhelst. Läs intervjun med underbaraclara här där hon också tippar sin favorit. Den förre dagenreportern knivlisa.
* Jag pustar alltid ut varje fredagmorgon. Det är lite lugnare tempo på Dagen under fredagar och jag tänker alltid att jag ska hinna mer. Det slutar nästan alltid att jag hinner mindre. Antagligen för att jag varvar ner? Oh well.
* Minns ni förr i tiden? Då satt jag och kommenterade Idol ibland på fredagar. Och fick ganska fina trafiktoppar när jag sågade deltagare och programledare. Minns särskitl hur arg jag var på Jihde. Att det fick min puls att gå upp och att jag var tvungen att stänga av tv:n. Men har ni tittat i år? Han är bätre, tycker jag. Gör inte så mycket av de här gapande "jurryyyn" eller "nu köööör vii". Märkte ni att han till och med parodiserade sig själv i uttagningarna?
* Vem jag gillar bäst? Tove. Men hon är som ett barn som precis lärt sig att cykla. Som behöver mycket fart för att det inte ska vingla. Har ni tänkt på det? Att det var därför det var pladask i dag. Så fort låten fick intensitet, lämnade utrymme för Toves att klämma i med rösten, så skymtade tove-stjärnan förbi. Men låten var en skönsjungande grej med falsetttoppar. Det fungerade lika dåligt som Toves första 20 sekunder förra veckan. Men scennärvaron. Scennärvaron, vänner!
* Kvällens två #idol09tweets: RT @ulrikagood: "När jag stylade Camilla så hade jag en vision av falukorv med blodpudding." och: Hur vi bäst minns Camilla? Såhär: http://bit.ly/2ZUFHZ #idol09
* Förresten så gick Fokuspanelen bra. Det var kul och intressant att träffa en massa personer. Och jag tror även jag gjorde mig begriplig under mitt eget prat.
* Efter lite tiggeri har jag nu tusen followers på Twitter! För ett halvår sedan sa jag under en förläsning att "Twitter är en hajp i Sverige. Du är en kändis om du har 1000 followers. En superkändis om du har över 3000" för att ge perspektiv. Då hade jag själv några hundra. Men eftersom det var ett halvår sedan borde siffrorna gått upp? Är man kändis om man har 1500 followers nu? Poängen är hursomhelst att Twitter är en hajp. Men det var Facebook också för två år sedan...
*Jag har en idé om att starta en youtubeklippblogg. Där man får plussa och minusa klipp som därmed skapar "bäst i veckan/månad/år" och där man har formulär för vem som helst att skicka in. Men hinner jag? Vill jag? och vem hjälper mig med den tekniska delen?
* På söndag kväll ska jag ha lämnat in en färdig presentation på engelska om Facebook som jag ska hålla senare i veckan. Det gör mig mer nervös än på länge. Usch.
Vi säger så. Godnatt. Imorgon kommer en sammanställning av alla bra länkar från veckan. Hejhej.
I dag är jag på en konferens anordnad av tidningen Fokus, "När tekniken förändrar politiken".
Jag deltar dels av eget intresse, men också för att jag bjudits in att sitta i en panel under ett av seminarierna under dagen. Där ska jag tipsa "politiker på alla nivåer" om hur "jobbar du med sociala medier".
Det blir kul. Har precis också träffat Stina Morian som ska sitta i samma panel som jag i eftermiddag. Det är kul. Vi har inte hörts sedan i somras när Andreas och jag skrev Dagens Almedalsblogg och vi fick det här mailet. Rolig grej det där. Men det pratar vi inte så mycket om nu. Stina är duktig, bra och driver det imponerande projektet Makthavare.se och det ska bli spännande att stå i panel med henne i eftermiddag.
Tyvärr direktsänds inget härifrån, men det blir någon slags redigerad film som ska läggas ut i efterhand. Återkommer om det.
Och så twittrar jag som en galen man härifrån under hela dagen.
Ni måste kolla på den här bloggposten. De listar världens häftigaste annonskampanjer på billboards. Det är hur många bilder som helst och man kan sitta och scrolla ett bra tag. Fantastiskt inspirerande! Titta bara på de här tre smakproven.
Det har varit en otroligt hektisk dag i dag. Vi har haft extremt bra tryck på sajten och grymma nyheter. Jag fullkomligt älskar nyheten om att vår utrikesminister (som en tjänst till sin före detta fru?) nu råkar sitta i kyrkofullmäktige efter en personkryssraket.
Jag skulle också vilja skriva något om FRA-lagen. Vars tillägg nyligen klubbades igenom i riksdagen. Men ibland får man prioritera det som på något sätt hamnar precis i krysset av vad vi bevakar: Kyrka och samhälle.
Så i stället vill jag berätta om min lunch i dag med Evangeliska frikyrkans ordförande Stefan Swärd. (noter för övrigt prästen Olle Carlsson i bakgrunden till vänster)
Som nybliven pastor för Elimkyrkan i Stockholm hörde Stefan av sig för att få tips om hur han kunde optimera kyrkans närvaro på webben. Jag blir glad av sådana förfrågningar.
Är det något kyrkan varit historiskt (hur lång internethistorien nu har funnits) dålig på så är det att förstå och utnyttja nätet.
Så jag tackade ja. Och jag satt och mässade en bra stund om vilka tankefel kyrkan gör. Om att vi tror på frälsande eviga engångslösningar. Om att nätnärvaron inte är mer fel.
Jag brukar tacka ja till sådana här samtal. Jag tycker de är viktiga. Och blir glad när någon vill veta mer. Men man kan inte vara överallt. Jämt. Därför är jag med och stöttar med råd i Svenska missionskyrkans nätprojekt Amen.se. Vars uppdrag är att hjälpa kyrkor med deras närvaro på nätet.
I går publicerade jag en bloggpost där som handlade om hur projektet bör och måste tänka. Hur mycket vi måste komma från statiska tänk och webbförakt. Och hur mycket vi har att vinna.
Jag kommer under hösten försöka ha en serie av poster om hur kyrkan kan lyckas med detta. Men låt den här bloggposten vara en start.
In och läs här nu. Så hörs vi sen. Nu måste jag springa.
Är den här parodin (vem trodde att det gick att parodiera?) på programmet helt, helt fantastiskt rolig.
Intervjun med Åsa Waldau fullkomligt dominerar vad ni läst på Dagen.se idag. Inte så konstigt.
Fäller man citat som "Det finns ingen historisk person som blivit omskriven som jag" ter det sig liksom naturligt.
Några har hört av sig och tyckt att det är märkligt att Åsa Waldau ges så mycket utrymme i tidningen. Själv tycker jag det vore konstigt om man inte fick läsa den mest djuplodade intervjun i Dagen. Att man skulle behöva söka sig till andra tidningars bevakning för att få läsa vad som händer i ett av frikyrkosveriges mest omtalade församlingar.
Och angående om församlingen är just en del av frikyrkosverige är det otroligt intressant att följa vad som nu händer. Hur ska det kristna Sverige handskas med den sektstämplade församlingen? När slutar en församling vara sekt? När Åsa Waldau flyttar? När alla pastorer avgår? När alla församlingsmedlemmar byts ut?
Jag tycker det är särskilt intressant för att det är så svårt att föreställa sig hur det går till. Hur någon ska gå från att vara mediernas mobboffer till att till sist åtnjuta någon slags respekt. Men så tänker jag på Livets ords resa. Vilket inflytande och respekt de har fått i stora delar av frikyrkosverige. Och även i/av Dagen. Samma församling som för 20 år sedan inte skulle tas i med tång.
Det är viktigt att understryka att jag, utöver den (medie)bild av församlingarna som sekt, inte drar några paralleller mellan Livets ord och Knutby. Det kan inte nog poängteras.
Men det är intressant att fundera över vad som gjorde att Livets ord tog sig tillbaka in i frikyrkovärmen. Helt utan pastors- varumärkesbyte.
Många har i dag bloggat om Knutbyförsamlingen och några har menat att vi måste älska och välsigna Åsa Waldau. Ge nya chanser. Att församlingarna - alla kristna - behöver ta sitt ansvar (läs för övrigt gärna hela den här bloggposten - bäst om ämnet hittills, tycker jag).
Jag är med på det. Men hur ska det gå till? Vilka ska förstå utanförskapets betydelse?
En av de kommentarer som hängt kvar hos mig den senaste tiden är en jag läste på Ulf Ekmans blogg. Den skrevs som svar på en bloggpost där Ulf Ekman mycket tydligt tog avstånd och problematiserade Knutby som en sluten, toppstyrd församling.
Kommentaren var signerad en Knutbymedlem, Daniel Bromander, och jag klistrar in hela kommentaren här:
"Hej Ulf! Min kommentar skiljer sig från mängden här, men jag hoppas att den därmed inte tas bort.
Jag har en icke karismatisk frikyrklig bakgrund och växte upp med en rädsla för både pingstvänner och livets ordare. De var farliga och hade definitivt inte med Gud att göra, var uppfattningen jag fick tidigt. En gång i gymnasiet(kristen friskola) var vi med skolklassen på livets ord i undervisningssyfte. Religionskunskap. Jag var nervös när vi gick in och satte oss i raderna. Jag minns efteråt att vi var ett par stycken som inte tyckt det var så farligt som vi trott. Vi talade inte så högt om det - övriga åsikter var inte bara positiva. Jag hade väntat mig något betydligt värre. Det du talade lät vettigt och musiken var roligare än i min kyrka...
Jag hade en massa föreställningar om er församling utifrån vad som sagts och skrivits via TV och tidningar.
Sedan år 2000 är jag medlem i Knutby Filadelfia. När allt stormade som mest runt oss efter mordet 2004 tänkte jag att du, Ulf, måste vara en av dem som ser igenom allt. Även om du inte gjorde det skulle du inte döma. Inte efter allt du själv gått igenom med er församling.
Det gör mig ledsen att en man som så tydligt har haft med Gud att göra är så noga med att avsvära sig allt som har med Knutby att göra. Även om allt som skrivits vore sant. Var tog medmänskligheten vägen? Är det viktigare med det egna ryktet?
Vad har hänt med dig sedan det stormade som mest kring Livets Ord?
Har du blivit stor i dina egna ögon?
Vänligen,
Daniel Bromander"
Oavsett om Knutby är den vidrigaste av sekter. Oavsett om den självupptagna och manipulerande bild Åsa Waldau ger av sig själv är en underdrift, ringer frågan kvar: Var tog medmänskligheten vägen?
I mina ögon är Knutby en destruktiv och farlig sekt. Men som bloggaren Bengt skriver är Knutbyförsamlingen frikyrkosveriges svagaste länk, och vi har svårt att förbise den. Vi kan försöka alienera den med sektstämpel, men i många andras ögon tillhör den fortfarande vår kyrkofauna. I utkanten, kanske, men ändå en del av oss. Lider en lem, lider hela kroppen, bloggar Bengt.
Jag håller med. Därför är debatten viktig. Därför är förståelsen viktig. Kanske ännu viktigare nu när den mest inflytelserika ledaren har valt att ta ett steg åt sidan. Hur går vi vidare för att skapa dialog med församlingen? Visa den där kärleken för några med så vriden världsbild att den är nästan omöjligt kan trängas fram?
Jag vet inte. Men diskussionen är för viktig för att inte föras.
Bland det värsta en webbtidning kan göra är att efter halva artikeln skriva "läs hela artikeln i papperstidningen". Det är en spark i ansiktet på den som har valt att gå till en sajt och klicka på den nyhet man erbjuds.
Jag tror inte det lockar prenumeranter till papperstidning. Snarare tvärtom. Läsaren känner sig lurade av tidningen lämnar sajten med ett surt minne.
Jag är övertygad i min tro om att läsaren själv behöver välja hur hon vill ha våra nyheter. Och att vår uppgift som tidning är att finnas på alla plattformar där läsaren finns.
Däremot finns det anledning att arbeta för att de olika plattformarna stärker varandra.
I helgen offentliggjorde en av de mest kontroversiella personerna inom Dagens bevakningsområde, Åsa Waldau, att hon avsäger sig pastorsrollen i sektstämplade Knutbyförsamlingen. Dagen hade reporter på plats som fick en exklusiv intervju. Flera tidningar gjorde telefonintervjuer där Åsa Waldau uttalade sig. Vi la ut en sådan intervju också.
Men det fanns långt mycket mer material som inte publicerades då. Allra mest för att reportern var ledig under helgen och inte hade tid att skriva klart. Under måndagen sammanställdes då den stora intervjun med Åsa Waldau som i dag fått rubriken: "Jag kommer aldrig att förlåta pingstörelsen"
Pappersredaktionens ledning gick runt som stolta tuppar under måndagseftermiddagen. De insåg vilka sprängstoff till citat Åsa Waldau levererat. Vilken debatt den skulle sätta igång. Vilka känslor den skulle skapa.
I det läget mindes jag en diskussion jag hade med Niklas Svensson, skaparen av Politikerbloggen. Vi föreläste gemensamt för några månader sedan och han delade med sig lite av sitt tänk. Det var både intressant och inspirerande. En av grejerna han hade testat var att lägga ut en puff om en kommande artikel. "Klockan 13 kommer Politikerbloggen med ett stort avslöjande". Snacket bland sajtens läsare började då gå. Förväntningar började byggas och klockan 13.00 fick sajten en stor trafiktopp av läsare som var nyfikna på vad allt handlade om.
Det var effektiv dramaturgi och varumärkesbyggande (förutsatt att nyheten håller hajpen) och jag har sedan dess tänkt att det borde gå att översätta till relationen mellan webb och papperstidningen.
Så igår testade vi. På kvällen, när en utskrift av tidningssidorna med intervjun med Åsa Waldau hängde på redaktionsväggen tog jag en bild på de nästanfärdiga sidorna och la ut som en bildpuff på Dagen.se med rubriken "MISSA INTE" (se bild höger).
Klickade du på artikeln kom du till en sida som outade några av guldkornen i artikeln.
Resultatet blev att införartikeln klickades upp på topplistan, läsarna mailade införartikeln till vänner och skapade, förhoppningsvis förväntan.
Det var ett test. Och nu vill jag gärna kolla med er - vad tycker ni om det här sättet att puffa inför en artikel?
I dag presenterar vi något jag tycker är fantastiskt roligt: Körslagetbloggen
Körslaget är ett tv4-program som sänds lördagkvällar där olika körer, ledda av kända svenska artister, tävlar mot varandra i en slags körmusiktävling. Varje vecka framför de ett körarrangemang av en låt och sedan får tittarna rösta på det bästa bidraget. Den kör med minst antal röster åker ut.
Kyrkan har massor av körer över hela Sverige och många av deltagarna (som plockas från artistens hemstad) är kristna eller aktiva i kyrkan (ja, det finns skiljetecken där). En av dem är Ricard Hulteke, lovsångsledare i Pingstkyrkan i Jönköping och sedan två veckor en av körmedlemmar i Amy Diamonds Jönköpingsbaserade kör. Det är han som nu skriver Dagens Körslagetblogg.
Många tidningar är bra på att fånga upp de stora tv-programmen - det som är snackisen i många svenska familjers hem. På Dagen har vi sällan chansen att motivera att tv-programsbevakning får utrymme i våra spalter. Men när det handlar om körsång, en av kyrkans paradgrenar, känns det naturligt. Och det känns extra roligt att få lyfta fram någon som så uttryckligen strävat efter att leda andra i gudslovsång.
Själv känner jag till Ricard från just olika lovsångsskivor och konferenser där han lett tusentals i lovsång och bön. För många är han ett ansikte (eller en röst?) som känns igen och därför kändes det naturligt att fråga om han ville dela med sig av vad som händer bakom kulisserna när han nu deltar i ett av Sveriges mest sedda program.
Jag älskar när Dagen kan lägga kristenvinklar på samhällssnackisar. Eller visa på hur vi finns i alla sammanhang och nivåer av samhället. Körslagetbloggen är ett steg i det.
Så följ, kommentera och häng med när Ricard Hulteke berättar om sin upplevelse av tv-succén Körslaget.
När ni andra i lördags satt bänkade framför Sverige-Danmark satt jag på Operan. Bittert, kanske ni tycker. Tja, det tyckte jag också. Fram tills matchen var slut och jag insåg att jag besparat mig en helg förstörd av bitterhet och sorg.
Så lucky me, helt enkelt. Jag fick för första gången i mitt liv följa med på riktigt Opera. Opera som sjungs på svåra språk, med känsla, takt och ton i världsklass.
Av detta förstod jag ingenting mer än just det - att jag fick en kulturellt viktig erfarenhet.
Desto lustigare var det då att iakta det jag förstod - hur operan påverkats av den digitala utvecklingen. Eftersom operans handling förklaras av sångtextern och allt sjöngs på ett språk ingen förstod behövdes tolkning. Därför har man helt sonika plockat in en såndär gammal lysdiodapparat. Ni vet, sådan man ser på Apoteket när nästa könummer slås fram.
En sådan har de satt upp, 20 meter ovanför scengolvet och översätter varenda fras som sjungs. Så att vi fattar var historien tar med oss.
Jag var mycket fascinerad av detta. Där satt vi, gubbar, tanter och ynglingar och kisade upp mot en liten, liten grön lysdiodskylt. Allt för att förstå vad de svenska operasångarna på scen sjunger på italienska.
Och 500 personer vaknade dagen efter med nackspärr.
Tänk så skönt det vore om man varje måndag blev välkomnad så här. "Tonight (ja, eller den här veckan)s gonna be a good night".
Och hela klippet i en tagning! Imponerande.
- Lip Syncing Fail
- Ännu en mim-klassiker av Iglesias!
- Bästa anagrammet du kommer se i dag | Hello Robot
- Imponerande anagram.
- YouTube - Japanese in Istanbul / Maras Dondurmasi / Turkish Ice Cream
- Feelgood-klipp. Och roligt om man någonsin varit i turkiet och sett de här glasskillarna.
- Alex Schulman i närkamp med citatmaskinen Anna Anka | Nöjesbladet | Aftonbladet
- Alex Schulman gör en av få riktigt bra intervjuer med Anka-fenomenet. Väl värt att läsa.
- Linus ska ha ett jobb - Lund - Sydsvenskan - Nyheter dygnet runt
- Det går alltid att skaffa jobb. Bara man vill, orkar och kan skämma ut sig lite. Se på Linus. Nu har han jobb.
- Kreativ annons, eller? - Lars Johansson
- Varje gång Dagen släpper en ny bloggare nojar de över sitt första inlägg. Det gjorde uppenbarligen inte HD:s chefredaktör när han började blogga. Han bara körde och bloggade om...well, plastikoperationsannonser.
- Hannas kåseri: "Fallgropar för flickor som jag" - På stan-bloggen
- Bra skrivet, som vanligt, av Hanna.
- ANTIHUSDJURSBLOGGEN: Företagshunden pinkar revir i PR-branschen
- Sant eller inte så är det en skön story.
- Google Wave (del 1) « Karin Friberg
- Karin Friberg skriver roligt om dels hur hon skaffade en inbjudan till google wave och dels om själva produkten. Kolla filmerna! Det här är framtiden.
- Miraklet - Håkan
- Jag kan inte sluta läsa om pastorsparet Gnistes väg tillbaka. För ett halvår sedan brann deras hus och Håkan Gniste blev kvar i huset för länge.
Bloggen upprättades och fru Gniste skriver innerligt om kampen och de små glädjeämnena i vägen tillbaka.
- Dagens tjuv
- Veckans bil.
- 788
- Veckans serie.
- Overnight success takes a long time…
- Spotify fyller år och skaparen skriver ett långt inlägg om hur han ser på framtiden och de misstag han hittils har gjort.
- 70 procent
- Andreas Ekström om kläder. Om vad det får kosta.
- Webbläsare, IE6
- Dn följer Dagens mfl exempel och ber läsare med gamla webbläsare att byta upp dig till nyare varianter. Föredömligt, om än något sent.
- Kristen politik eller politisk kristendom?
- Om att bilda Ja till livet och sedan säga ja till vapen.
- Crime Fighter Win
- Kolla på det här. En bankrånare, en man som tycks sucka "yet another bank robber", tar några steg, övermannar och så är det klart. Och kassörskan som kommer fram efter en stund, tar mod till sig och sparkar på den liggande, övermannade rånaren.
Så har då Obama tagit hem Fredspriset. Lite märkligt kan tyckas. Men allra mest roligt för att det aktualiserar det här gamla klippet jag bloggade om för länge sedan:
Det blir ingen del 3.
Av olika skäl.
Men texten skulle ha handlat om det här stycket (som någon snott från vår Bambusersändning och lagt ut på youtube - Im impressed!). Titta gärna på det.
Och så kan ni läsa Kerstin Doyles artikel om saken här.
Ulf Ekman-texten del 3 verkar dröja. Jag inser att jag är på väg in i ett getingbo där, så jag låter det få en genomläsning till innan jag publicerar den.
För en månad sedan skrev jag en bloggpost där jag försökte göra upp med mig själv, med er. Där jag pratade om att du, läsare, och jag har glidit ifrån varandra.
Sällan har jag fått så kraftig och innerlig respons från er läsare. Ni skrev utlämnande långa brev. Där ni kände igen er i mycket av det jag skrev. Om kyrkan. Om Gud. Och sånt.
Jag vill tillbaka till att skriva sådant. Och ni också. Vi tycker det är viktigt. Därför har jag försökt sortera ut en del annat bloggande härifrån.
I dag presenterades jag som en del av bloggarteamet Same same but different. En medieblogg som vill driva debatten kring vad som händer när tidningen blir digital. Samma grej som papper, men ändå olika, liksom.
Min premiärpost handlade om journalisternas högfärdighet. Inklusive en känga till mitt eget fackförbundstidnings chefredaktör som göder misstron gentemot digitala medier.
Läs gärna den texten här.
Min ambition är nu att den här bloggen uteslutande kommer att handla om Dagen.se, obegripligt lättsamma saker och Gud. Att den blir mer personligt reflekterande kring Gud och kyrka.
Kanske redan imorgon. Om Ulf Ekman, Anders Wejryd, radikalitet och kyrkan. Vi får se. Jag vill sova på saken.
Det här är en av tre poster om min Ulf Ekman-morgon.
1) Uppsala svindlade mig på en p-bot.
2) Så gjorde vi Bambusersändningen
3) Ulf Ekman gick från samkönad-succé till kvinnopräst-tveksamhet - men drev ärlig retorik.
Nu hoppades ni kanske att det skulle vara i den här posten jag skulle skriva om homosex och Livets ord-pastorn? Men icke.
Den här är till för er som ringer, mailar och kommenterar om hur vi gör våra webbsändningar.
Så här har det sett ut under de två dagar vi har varit i Uppsala och filmat frukostsamtalen.
Det ser otroligt mycket mer avancerat än vad det är.
Följande behövs för att göra en sändning med den kvalitet vi hade:
Ett bambuserkonto.
En kamera med firewireutgång.
En dator med firewireingång
Internetuppkoppling
Firewire-kabel.
Ljudbord och kabel mellan ljudbord och dator.
Ingenting mer behövs. Att jag sedan har valt att ha ytterligare en dator med 3g-uppkopling handlar mest om back-up och för att kunna kontrollera att det går att se sändningen "utifrån".
Vi har också valt en något mer avancerad kamera. Av två skäl: 1) Den ger bättre bild. 2) Den har optisk zoom. Det senare visade sig vara väldigt praktiskt den här gången. Eftersom ljudbordet var långt från scenen och det var opraktiskt att stå så långt från den kunde vi stå på läktaren och zooma in på frukostsamtalet.
Men det går minst lika bra att använda en vanlig handkamera med firewire-utgång.
Genom att koppla in den till datorn blir kameran en webbkamera, helt enkelt. Och i stället för att plocka upp ljudet via datorns mick lånar vi en kabel från mixerbordet och kör in i datorn.
Det kräver så klart en gnutta teknisk förståelse, men allra mest kräver det nyfikenhet. Testa och köra.
I dag valde jag, för första gången, att ladda ner Bambusers egna program som tillåter att skräddarsy sändningen. Med den kan vi välja att sända större bild om vi har stabil internetuppkoppling samt fixa mer med ljud och bild. Det fungerade fantastiskt smidigt! Bambuser går från klarhet till klarhet.
Under sändningen fokuserade jag på att vara kanalredaktör i chatten. Skriva, interagera med andra som chattade och svara på frågor om vad som sades.
I efterhand förstår vi att satsningen att åka till Uppsala och filma de båda samtalen var smart, rätt och viktig. De båda sändningarna har blivit en av våra mest tittade någonsin, efter bara två dagar.
Det var liten arbetsinsats. 40 minuter innan, 15 minuter efter. Men för läsarna gjorde vi en tjänst. Gav en möjlighet för dem att själva skapa sig en uppfattning om både ärkebiskop Anders Wejryds resonemang och Ulf Ekman, utan en journalists filter.
Klippens kvalitet är dåliga och långa. Men det är alldeles uppenbart så att det är mer värdefullt att få möjligheten att se det själv, live för att skapa sin egen uppfattning.
Sedan kommer vi göra ett journalistiskt urval av samtalet. Välja vinkel och skriva artiklar som kommer lyfta fram det vi uppfattar var mest intressant. Men det står så klart inte i motsats till värdet av att som läsare själv få se och reagera på sändningarna - i realtid.
Jag har en del att avrapportera från morgonen i Uppsala. Så jag tänkte att vi kunde testa på något nytt? Dela upp det i tre poster så här? Så kan ni som vill nörda ner i er i antingen mina menlösa vardagsutbrott, tekniknörderier eller Ulf Ekman-analys välja var sin post, liksom.
Här är mitt index av delposterna.
1) Uppsala svindlade mig på en p-bot.
2) Så gjorde vi Bambusersändningen
3) Ulf Ekman gick från samkönad-succé till kvinnopräst-tveksamhet - men drev ärlig retorik.
Ja, jag vet. Ni är mest sugna på det där med homosex och Ulf Ekman. Så scrolla upp dit direkt då. Själv tar jag sakerna i tur och ordning.
Jag kom till Uppsala innan solen i morse. Innan livet vaknade. Det var helt tomt på gator och torg. Och jag parkerade som vanligt utanför kyrkan. Kollade noga efter om det var förbud, om det var vissa tider, om det kostade pengar. Inga skyltar i någon ände av kvarteret.
Däremot en skylt för MC-parkering. Alltså en sådan som tydliggör "här är det inte vanlig parkering, utan plats för mc".
Jaha. Då är det väl bara att parkera. Jag ställde mig dessutom bakom en gigantisk container som ställts upp. Och i värsta fall - får en container stå här måste väl en bil få göra det.
Trots det kommer jag ut och hittar den här sketna pboten!!
Motivering: "Lokal trafikföreskrift". Och så bifogar de en lite broschyr som förklarar att "Uppsala centrum är ett område med parkering tillåten högst 5 minuter i följd".
Hur ska jag förväntas veta det? Kan ni föklara det Uppsala? Ska jag behöva plugga lokala trafikföreskrifter innan jag besöker en stad?
Ni ska få igen, Uppsala. En dag. Då blir det tillbakakaka.
Det gick ju bra i morse. Även om jag fick stiga upp ur sängen så tidigt att Gud borde införa det som en åttonde dödssynd.
Samtalet var över förväntan, tycker jag. Det var avslappnat och Anders Wejryd sa saker om frikyrkan som jag aldrig hört honom säga någon annanstans. Det är väl värt en lyssning. Bloggaren Brygubben har sammanfattat allt i text på ett föredömligt sätt.
Min personliga reflektion är att när vi ska ta upp riktigt heta frågor så bränner det till allra mest när det handlar om sex. Homosexualitet, i det här fallet. Men det är kanske som en deltagare analyserade det i efterhand: "Precis som i standup - sex fungerar alltid".
Imorgon ska Ulf Ekman intervjuas för frukost. Det ska bli spännande att se om han kan få samtalet att kännas lika intressant.
Och ni ser till att vara med? Eller hur? Så kan vi chatta live om hela frukostsamtalet. Håll koll i den här artikeln imorgon från 07.30, alltså.
***
För övrigt: Jag har beslutat att tacka nej till att vara någon slags "kändissvarare" för en sms-tjänst. Ni var väldigt på och uppmuntrande när jag bloggade och frågade er. Men kommentaren Thess fick mig att tänka:
"Gör det inte om det känns fel med magkänslan, annars Shoot!"
Och ju mer jag tänkt på det ju konstigare har det känts. Det är naturligtvis något kittlande att frågan ens ställs. Men någonstans behöver jag värdera de saker jag ställer upp på, sätter mitt namn på.
Att be er skicka in fråge-sms till en extern tjänst kan jag inte riktigt motivera. Varken för mig själv eller för er.
Vi är i en tid då journalister får allt mer framträdande positioner. Där bylines blir större än artikeltexterna. Samtidigt som jag tror att det är en positiv utveckling (texter blir lättare att relatera till om du förstår personen bakom) är den riskfylld. Makt koncentreras och kan därmed lättare påverkas. Vi journalister har därför extra stor anledning att hålla avstånd till företag och andra aktörer. Bibehålla bilden av oss som en yrkesgrupp som strävar efter att skriva artiklar där vi delger båda sidor av en story och låter dig bilda en egen uppfattning.
Det kanske är pretentiös att tro eller ens insinuera att det är vad som skulle ske om jag gjorde ett "kändissvar" med sms-tjänstföretaget. Men att jag ens tänkte tanken räcker. Det innebär att det finns någon annan som kommer göra det också.
Det tvivlet har varken jag eller journalistskrået råd med. Vår trovärdighet är redan tillräckligt befläckad.
I ett infall som bara kan tyda på total avsaknad av konsekvensförståelse har jag beslutat att åka till Uppsala imorgon för att filma frukostsamtalet med ärkebiskop Anders Wejryd.
Det är under Pingströrelsens föreståndardagar som man under två frukostsamtal kommer först (tisdag) intervjua ärkebiskop Anders Wejryd och på onsdag Livets ord-pastorn Ulf Ekman. Samma frågor till båda personer.
Jag tror det kan vara intressant för er läsare och tänkte sända allt live.
Men så inser jag att det börjar 07.30. I Uppsala. Vilket innebär att jag behöver åka härifrån senast 05.30.
Och plötsligt inser jag vilken urbota dum idé det var.
Lova att ni ärmed mig imorgon. 07.30. Vi har chatten öppen och allt. Ni är med och lyssnar, inte sant?
Vi säger så.
Godkväll. Eller natt blir det väl om jag ska upp imorgon.
Det är spännande att följa utvecklingen för vad som händer efter att flyttat vårt Facebook konto till en page.
Jag har tidigare bloggat om hur Facebook är en av våra viktigaste medarbetare och vår största externa trafikkälla efter Google. Därför är det så klart viktigt och spännande att följa utvecklingen. Kan vi behålla trafiken?
Vårt vänkonto på Facebook hade nästan 1500 vänner. I dag, en vecka senare, har 600 av de vännerna gått över till att bli fan. Några är tveksamma, några menar att de kunde tänka sig vara Dagens vän, men inte vårt "fan". Och flera har rapporterat att det inte har fungerat att lägga till sig på vår fanpage. Facebook har uppenbarligen haft tekniska problem.
Därför skickar vi i dag ut inbjudningar till dem som ännu inte blivit våra vänner. För att man med ett klick ska kunna bli vårt "fan".
Vi har definitivt märkt av den ökade arbetsbördan med Facebook page. Då vi inte får något mail eller notifiering när någon skriver eller försöker kommunicera med oss får vi allt oftare gå in och kolla, och sent uppmärksamma när våra "fans" upptäcker fel i våra texter. Men vi märker åtminstone att kommunikationen fungerar. I dag fick vi till och med vårt första heta tips över Facebook (det kan ni förhoppningsvis läsa om snart se länken). Skönt.
Men det allra märkligaste är trafikökningen. Trots att vi i dag bara har knappt hälften så stor skara "fans" jämfört med antalet "vänner" har vi ökat trafiken från facebook med 37 procent.
Drygt 600 fans har alltså gett oss mer trafik än 1500 vänner.
Och jag står helt utan förklaring. Visst, vi hade en bra nyhetsvecka under veckan som gick. Men om vi skulle jämföra två veckor tillbaka är veckans trafik fortfarande 19 procent större. Och jämför vi tre veckor tillbaka är det ännu större ökning - 46 procent.
Jag har försökt förstå, analysera våra trafiksiffror. Och det finns ingen logisk förklaring. För slutanvändaren får våra nyhetsuppdateringar med exakt samma exponering som tidigare. På exakt samma ställe. De kan kommentera och gilla som förr. Men ändå verkar de vara mer benägna att klicka nu.
Kanske är det nyhetens behag. Men det är ändå extraordinärt. Att vi med 600 fans får mer trafik än när de var våra "vänner".
Har någon en logisk förklaring får ni gärna kommentera. Vi följer tills vidare vår Facebook-utveckling noga. Och inser, än en gång, hur viktig vår närvaro där är.
Jag har väldigt lite erfarenhet av medium, men man måste säga att det här klippet säger en hel del saker om dess bransch. Väl värt att ta en fikarast till att titta på i dag.
Tre olika mediums äkthet testas. Med...spännande resultat.
Några läsare har hört av sig det senaste och menat att Dagen.se börjat gå långsamt i webbläsaren Firefox. Vi har tittat på det och hittat några problem. Vi försöker redan under dagen lösa en del av problemet, och börjar en större genomgång på måndag.
***
Kyrkosfären som vi startade igår visade sig sannerligen vara en beta. Det blev en lite hackig premiär, men nu verkar den rulla igång bättre. Våra invites tog slut snabbt, men jag har ytterligare 50 invites som väntar. Jag släpper dem när vi fått lite bättre rullning på Kyrkosfären. Värt att notera: Detta är främst något för dig med tålamod, som vill vara med och testa och utvärdera något som, med mer utvecklng, kan bli riktigt hett i framtiden.
***
Angående Åretsdagstidningsfesten har det släppts lite bilder. Vara den här bilden antagligen är...märkligast.
Det är klart att jag är besviken. Det känns jättetråkigt att inte vinna. Vi stod inför en unik jättechans att av branschen bli ansedd som det bästa som producerats av digitala dagstidningar det här året. Men det räckte inte ända fram.
Men det blev en pallplats. Vi anses som en av de tre bästa digitala dagstidningarna i år. Och precis som jag framhållt tidigare är det den stora saken. Allt annat var bonus.
Jag har trott och tyckt allt det där. Ända fram till igår kväll. När vi satt där vid vårt bord (se film här). När människor vars kunskap om branschen jag håller högt kom fram och ryggdunkade, sa "Förbered dig för rakning" (ärligt talat - jag är hemskt glad att jag får behålla håret). Plötsligt insåg jag att vi hade en jättechans att ta hem det. Att vi till och med kanske var favorittippade.
Så när det väl var vår kategori satt jag med puls som en skrämd kanin när juryn läste upp motiveringen.
Och visst kan jag sitta och fundera i efterhand. På vad juryn menar med att de inte höll med varandra. Men spekulationer blir knappast konstruktivt. Sådant överlämnar jag till andra.
I stället tillbringade vi gårdagskvällen med att se på saken positivt. Dagen.se har haft en osannolik framgångssaga i snart två år. I år har vi varje vecka legat 40 procent högre i besöksstatistiken än samma vecka föregående år. Vi har innoverat, dragit utveckling och prisats. Någon hejd behövde det kanske få? Någon gräns behövde det? Om inte annat för att styrelser och budgetar ska satsa ännu mer på Dagen.se?
Äh, ni ser. Så där håller man på och larvar och resonerar för att man ska låtsas inte vara besviken över att vi inte vann.
Men nu släpper vi saken. Vi kommer hålla nomineringen lika högt som om det vore en vinst. Och trots allt, det är en branschryggdunk hela den här saken. Vad som verkligen betyder något, som gör att vi kan och vill fortsätta, är den fina respons vi får från er läsare. Som besöker oss allt oftare, som läser allt mer och som blir allt fler.
Men ej att förglömma: Grattis DN.se! Ni är väl värda vinnare, så klart. Störst i morgontidningsklassen!
Kvällen i övrigt? Jorå. Det var trevligt. Snackisarna var:
* Om att powerpointpresentationerna som visade de nominerade alltid - med undantag för helhetspriset - visade det vinnande bidraget först.
* Om konfrencieren som munpruttade trumvirvel istället för att använda trummorna tre meter bakom. Och om rymdmannen som spelade lätt devalverande fanfarer till varje pristagare.
* Om Sydsvenskan. I mina ögon väl värda både årets redaktion och Årets tidning - helhetspriset.
* Om bandet. Eler "underhållningen". Det som skulle vara överraskningen. Som körde svår elektrorymdpopcirkus. Ja, faktiskt så. En blandning av Tomas di Leva, Prodigy, och Bob Marley. Lyssna på klippet till höger här och fundera: Skulle medierävar gå igång på det här?
* Om Mindparks och Jardenbergs kritik mot branschen och kanske framförallt branschdagarna.
* Om en man som hette Bacon, som hade talat tidigare under dagen och tydligen var duktig.
* Och givetvis: Klädkoden.
Hur det gick för mig? Jag kunde inte bestämma mig. Så jag valde ettan och tvåan. En kombo, liksom.
Och, thank god, jag får behålla håret!
I kväll klockan 18.30 börjar branschorganisationen Tidningsutgivarnas Black and white ball på Clarion Sign i Stockholm. Under kvällen kommer årets bästa tidningar firas i ett antal olika kategorier.
Dagen.se är en av tre nominerade i kategorin Årets digitala dagstidning. Och givetvis kommer vi se till att ni kan följa kvällen på olika sätt.
Vi mikrobloggar och direktsänder webbtv från mobilen. Under den här bloggposten så kan ni följa alla våra rapporteringar.
Om jag är spänd inför kvällen? Ja, givetvis. Men inte så nervös. Om vi vinner är det en sagolik bonus som kommer vara ett fantastiskt fint bevis på hårt och målmedvetet arbete. Vinner vi inte är vi lika stolta över att anses som en av årets tre bästa digitala tidningar.
Konkurrenterna DN.se, och Thelocal.se är duktiga. DN:s På stan-satsning vann förra året i den här kategorin och tillhör givetvis favoriten. Thelocal lyckas med något som få andra gör på nätet - att tjäna pengar. Båda är värdiga vinnare.
Men om jag tror att vi vinner? Ingen aning. Men vi kan väl öka insatserna lite? Säg så här: Vinner Dagen.se i kväll lovar jag att raka av mig håret. Som en slags glädjeakt. Eller för att när "oj har du rakat håret"-frågan kommer kunna säga: "Just det. Årets digitala dagstidning, du vet". (Eller kanske mest för att det var det tokigaste jag kunde komma på här i bloggfarten)
Här kommer bambusersändningarna framåt kvällen:
I dag släpper Twingly tjänsten "Channels" och Dagen bjuder in dig till en egen kanal: Kyrkosfären.
Kyrkosfären är en kanal som samlar allt (nåja, mycket) av det som skrivs av kristenprofilerade bloggar och nyhetssajter på webben. Ett slags samlingsrum för allt intressant som sker i det vi kallar den Kyrkliga sfären (eller numera Kyrkosfären), just nu.
Som en vanlig rss-läsare, tänker du? Långt ifrån. För då kommer nästa steg in.
De artiklar, bloggposter eller kommentarer som hamnar överst på kanalsidan är de som internetanvändarna har ansett vara populärast. Det finns flera parametrar som avgör om en artikel är populär. Hur många andra bloggar som har länkat till den. Hur många som har twittrat om den. Samt hur många som har kommenterat eller klickat i "gilla" på artikeln direkt i kanalen.
För där kommer den stora grejen med Twingly channels in. Samtalet. Medan Twitter har byggt på 140-teckenskommunikation och Facebook byggt på att du har alla dina vänner på plats så bygger Twingly channels på ämnen. Ämnen som intresserar dig.
Som vår kanal: Kyrkosfären. Där vi vill samla allt som sägs inom ämnet kyrka och samhälle.
Kanalen Kyrkosfären är platsen för dig som vill diskutera och hänga med i det hetaste som skrivs i vår Kyrkosfär på nätet. Genom att du engagerar dig hjälper du också till att sortera fram det bästa och mest intressanta urvalet. Allt sker just nu - när du skriver en kommentar syns det att "användarnamn skriver". När du "gillat" en artikel får den en högre och mer synlig position på sajten. Allt sker i realtid, allt är väldigt häftigt.
Låter det krångligt? Det klarnar när du går med.
Vi delar i dag ut våra 50 första invites till Dagens kanal Kyrkosfären. (uppdaterad: Invites är slut, återkommer med fler när sajten har utvecklats lite)
Signa upp dig här, med följande invite: dagenchannelbeta
Först till kvarn gäller!
(ps. Twingly channel är i betaversion (en ofärdig version), mycket ska läggas till, putsas, ändras. Vår kanal är också betaversion, kom gärna med tips på källor - kanske din blogg? - under kategorin "Kyrkosfären" som borde finnas med i flödet)
I kväll ska det avgöras. Vem blir Årets dagstidning, årets redaktion och framförallt: Vem blir Årets digitala dagstidning!
Där är ju vi nominerade, som ni vet. Ska skriva mer om det senare i dag, samt hur ni kan följa oss under kvällen.
Och allt det där ska givetvis bli spännande. Men vad jag tänker på nu? Klädkoden.
Kvällen går under temat "Black and white ball" och man ska ha antingen något vitt, något helsvart, eller något svartvitt. Och jag kan inte bestämma mig. Vilket kan tyckas fånigt. Men trots det. Jag står där framför spegeln, fotar mig och kan inte bestämma: Vilken av följande ska jag ha?
(nej, inte hängslen OCH skärp, jag fattar)
Visst är det den första jag ska köra på, va? Visst? Den till höger för mycket trollkarl? Hjälp mig här, for crying.
I dag går vi in i vår andra testperiod med "vinkelhaken". Den annonsplats som ramar in hela Dagen.se.
Vi har tagit hänsyn till de kommentarer och mail som vi fick förra gången. Flera tyckte att sajten blev tyngre att ladda. Det har gjort att vi bett vår annonsör göra filen mindre.
Men vi är givetvis fortfarande nyfikna på vad ni tycker om annonsformatet. Är det bra? Gör det er läsning av Dagen sämre? Bättre? Skriv en kommentar eller maila emanuel.karlsten(at)dagen.se
