Vi sitter och pratar om grammatik, subjekt, objekt och hur engelskan har kajkat upp mycket av våra ords innebörd. Och så exemplifierar min vän:
Vän: Slå upp "respondera" i Svenska akademins ordbok.
Jag: Ok.
Vän: Ser du? "Respondera: försvara en avhandling"
Jag: Ojdå. Vi frikyrkliga som bara ville vara lite engelskhäftiga...
Vän: ...men anglifierar istället till oförståelig svenska.
"Hej Emanuel, med risk att du redan sett det här, så vill jag kontra dagens blogg med dessa 2 som också är lika som bär!!!
Ha det gott!"
I samband med att vi i dag skrev om Rudi Völler blev det helt uppenbart. Vår fyndige redigerare Franken har en okänd tvillingbror.
Klaus Franken? Rudi Völler?
Jag har en särskilt dålig simultanförmåga. Stannar upp mitt i ett samtal bara för att jag sett något annat som jag måste tänka på. Börjar stamma när jag pratar och mina tankar far iväg på annat.
Men det finns alltid något som är värre. Som den här mannen. Som är så fullt upptagen med att tanka att... Ja, se själva:
Det är fest på redaktionen i dag. För tio år sedan gjordes Dagen om, fick nya ägare, och det firas med bröd och skådespel.
Nya och gamla medarbetare minglar. Här FeatureTherese med Nya Dagens förste vd, Willy Swahn.
Birger Thureson håller DagenJeopardy med gamla och nya vd:ar och chefredaktörer.
Tioårstårtor knivas.
Och äts.
Och Per-Erik Hallin underhåller.
Fint som snus. Nikotinfritt och ickeskadligt snus, såklart.
Jag har blivit ombedd att göra en "personlig spotifylista" som ska ligga utmed Medievärldens porträtt.
Svårt. Jag tittar igenom Spotify. Inser att många av mina favoriter har plockats bort i den stora utrensningen. Och att andra har kommit tillbaka.
Men framförallt hur fattigt smal jag är i min musiksmak. Jag upptäcker helt enkelt för lite ny musik. Eller glömmer den, vadvetjag.
Så jag tänker att jag kunde få be er om en tjänst? Att hjälpa mig att upptäcka ny musik?
Om jag ger er en lista på låtar jag gillar så kan ni utgå från den och lägga till era rekommendationer.
Vad tror ni om det?
Vi testar:
Här är spotifylistan med 13 låtar jag gillar. Hjälp mig!
UPPDATERAD: Listan börjar fyllas på. Mina 13 låtar är alltså de översta 13, som börjar med John Legend och slutar med Amy Winehouse
I dag händer något unikt. Presshistoria, om du så vill.
Sveriges fyra största tidningar gör gemensam sak för den svensk som i åtta år suttit fängslad i Eritrea. Utan rättegång, utan åtal, utan brottsmisstanke. Han är bara fängslad.
Anledningen? Han skrev artiklar om frihet och demokrati.
I hemstaden Göteborg växer hans barn upp utan pappa. Hans fru utan make.
I åtta år - 8 år! - har en svensk medborgare varit fängslad utan rättegång. Det är ofattbart.
Och därför extra hedervärt att se Aftonbladet, DN, Svd och Expressen lägga konkurrensen åt sidan och tillsammans systematiskt och enat lyfta frågan om Dawit.
Jan Helin Twittrade följande bild i dag:
Frågan om Dawit får dominera alla förstasidor.
Likaså på webben:
Och tillsammans uppmanas de samlade läsarna att skriva på Expressens redan upprättade namnlista för att få vår regering att inse allvaret och arbeta hårdare för att frige Dawit.
Det är historia som skrivs. Och Dagen har redan tidigare deklarerat att vi ställer oss bakom och uppmuntrar varje initiativ som tas för att frige Dawit Isaak.
Vad kan du göra? Uppmärksamma. Blogga. Påpeka. Inte låta frågan dö. Och inte minst - skriva på namnuppropet för Dawit.
Det handlar om en svensk som är frihetsberövad. En journalist som straffats för att ha utövat yttrandefrihet. Men framför allt en medmänniska som får uppleva något vi knappt skulle önska våra värsta fiender.
Jag är och träffar massor av Dagenannonsörer i dag i något som kallas Nätverk Dagen. Så jag hinner inte uppdatera här. Men så ramlade jag över den här och är bara tvungen att dela med mig av den. Klockrent!
I dag har vi lagt upp några av våra Dagenbloggares mikrobloggar i bloggarna. Alla våra bloggare finns både på Bloggy och Twitter, men vi har valt att pusha Bloggy eftersom det där finns möjlighet för våra läsare att gå in och kommentera anonymt på uppdateringar.
Men framförallt hoppas vi att fler vågar ta steget ut i mikrobloggsvärlden. Den är kul. Och inte helt olik Facebook.
Du hittar min mikroblogg på http://emanuelkarlsten.bloggy.se och på http://twitter.com/emanuelkarlsten
Och varför uppmuntrar vi våra reportrar att slösa tid på sånt här? För att ni finns där. Och ger tips, idéer och feedback som gör oss till bättre journalister.
Förresten, på tal om något helt annat, måste ni läsa Anders fantastiska afrikapostning om toapapper.
Titta här! Här står jag på Nalen tillsammans med Sofia Mirjamsdotter (från bla Aftonbladets Bloggvärldsblogg), och PM Nilsson från Newsmill och förbereder oss för att prata:
Bland åhörarna satt chefredaktörer och andra redaktörer från hela landet. Bland annat DT.se:s webbchef Anna Runnberg som påpassligt tog de här bilderna och twittrade upp dem.
Det var en rolig grej, hela saken. Ännu roligare blev det att hoppa över den traditionella Powerpointpresentationen och testa något nytt.
Tidigare i dag la jag ut hela mitt manus på bloggen, inklusive länkar. Och under min presentation kopplade jag upp mig och surfade runt på mina förberedda länkar för att direkt kunna visa exempel på vad vi gjort.
Resultatet? Well. Det var kanske något övermodigt att dyka upp till Nalen utan vare sig egen dator eller backup-plan (tänk om uppkopplingen inte hade fungerat? Dagen.se kraschat? Alla dessa scenarior skrämde jag upp mig med på vägen dit).
Jag hamnade framför en dator med Internet Explorer och en Google search-bar som jag i all stress inte lyckades få bort. Inte heller fanns någon mus med scrollhjul.
Det var ett kul grepp, och något nytt. Hade jag gjort om det hade jag haft med mig egen dator, riktig mus och sett till att klicka på alla de förberedda länkarna...
Oavsett det blev det, att döma av reaktionerna på twitter, uppskattat.
I dag ska jag träffa en massa journalister och prata om sociala medier. Jag kommer ha en liten presentation av vad Dagen gjort. Hur vårt tänk är och sånt.
Den spontana tanken var att ha Powerpoint. Men jag tänkte att vi kunde testa något nytt! I stället för slides så klickar jag helt enkelt in på den här bloggposten och håller min presentationen utifrån den. Klickar upp länkar i nya fönster för att visa och sånt. Och så får ni ju chansen att påverka innan jag håller min presentation. Allt i sann social anda.
Så. Nu börjar presentationen:
Vilken nytta har vi av sociala medier?
Personliggör. Går från kall enkelriktad tidning till att bli människa. Personlig och relationsskapande.
Hur gör man det?
Det första steget är att kliva ner i strömmen. Finnas med användarna, bland användarna och lära känna användarna. Skapa relationer. Det handlar inte om att pinpointa nästa grej - det handlar om att förstå läsarna.
Två jätteenkla sätt:
* Bloggar (det borde varje journalist ha - inte minst för att levandegöra varje artikelförfattare och dela marginalanteckningar till artikeln)
* Mikrobloggar - Bloggy, Twitter. Inte bara för Dagens artiklar, utan också reportrar. Resultatet av det har varit otroligt gott. Dels för bloggposter och nyheter, men allra mest för att vara ännu mer lättillgängliga för våra läsare att ge respons och feedback. Kostar inget, kan göras från mobilen. Och bevakningen av anrop på dig kan göras via ett rss-flöde.
Och hur använder vi bloggar och mikrobloggar i vårt journalistiska arbete?
* Jag får en läsarpanel som direkt kommer med synpunkter inför varje nytt steg vi tar. Framförallt har det varit nyttigt i Redesign-procesen.
* Jag ska träffa Åke Bonnier och funderar på vad våra läsare undrar.
* En samfundsordförande vill vara hemlig och inte berätta vilken församling han kommer bli pastor i. En fråga räcker för att minuter senare få det avslöjande tipset.
* Ett rykte per sms och mail börjar plötsligt cirkulera över hela kristna världen. Inga tillförlitliga källor. Läsarna hjälpte till att hitta källan och avslöja att det var fejk.
Bloggen har blivit ett naturligt och viktigt redskap för alla våra bloggare.
* Ledarbloggen testar ofta texter och idéer på bloggpubliken innan de skriver för pappret.
* Kulturbloggen är ett forum där läsare lätt kan höra av sig med respons på saker de läst.
* Och för att det inte ska förbehållas bara journalister med bloggar har vi startat Tipsbloggen. Det ska inte vara belastning utan bara redskap.
Men inte bara vi själva är sociala - även vår sajt
Artikeltexter är bara startpunkt. Poängen är att visa hur mycket vi värdesätter våra läsares engagemang - och hur mycket det kan betyda för artikeln.
* Blogglänkar - Läsarnas bloggposter under varje artikel (och en notifiering till reportern automatiskt). Där vår artikel slutar börjar medborgarens kommentarer, fördjupningar och analyser. Det ger oss i vår tur möjlighet att bygga vidare och göra bättre journalistik.
* Vi låter läsrna hjälpa med irriterande korrfel via knappen "anmäl textfel".
* Vi låter läsaren skicka in sina egna artiklar, bilder och krönikor. Vi märker upp dem tydligt och blir inte "boven" som väljer bort att bevaka ungdomshelgen i Sollentuna.
* Vi länkar ut från våra artiklar till andra nyhetssajter.
Resultatet?
* Trogna läsare som är delaktiga i hela processen. Som är våra ambassadörer. Som känner att de är med och äger tidningen och dess utveckling. Och som återkommer.
* Dubblerat antal unika besökare och nya besöksrekord varje månad.
Så:
Det är enkelt, har låga kostnader och tar liten tid. Handlar inte om svulstiga plattformar eller svåra tekniker - utan tänk. Att förstå att internet inte är lika mycket teknik som kommunikation.
Och vad händer härnäst?
Uppmuntra dina reportrar (som vill) att vara med i strömmen av information. Då behöver du inte ställa frågor som "Är Twitter verkligen är något att satsa på", "Är Facebook en fluga". För de kommer redan finnas på de tjänster där läsarna vill kommunicera med dem.
För det handlar inte om "nästa grej", utan att kliva ut och vara där läsaren finns och vill ha oss. På deras vis, för dem.
Det är först när vi kan vara så flexibla som vi blir relevanta och inte förskjuts som "gammelmedia".
***
Dåså. Tror ni jag klarar det på 20 minuter? Känns lite i längsta laget...
Fastan pågår inte bara hos Dagens fastebloggare (ni följer väl?), utan över hela världen. Och så också kreativiteten över vad man kan avstå.
Ett av de mer kreativa greppen står den här mannen för (som envisas med att inte skriva ut sitt namn någonstans). Under fastans 40 dagar ger han varje dag bort ett klädesplagg som han äger.
Varje dag lägger han upp ett filmklipp där han förklarar vad det klädesplagget han haft har betytt och ger sedan bort det till en vän eller okänd.
Rolig grej tycker jag. Följ hans 40 dagar här.
Här följer ett klipp där han ger bort ett par märkesjeans till en okänd kille på ett kafé:
Det här är helt otroligt!
När debatten om trovärdigheten kring Liza Marklunds "Gömda" rasar som mest, när hon ställt sig till försvar och talat om vikten av faktakoll och trovärdighet. Just då skriver hon en krönika där hon ger sig ut på så tunn is att det räcker med två steg för att hon fullkomligt ska braka igenom. Igen.
I går handlade hennes krönika i Expressen om kompisen Johan som har ett band (Stockholm Stoner) som det gått bra för. I alla fall PR-mässigt. De har fått en exklusiv deal med Coop Forum som ger dem ensamrätt att få sälja deras skivor. De har också fått spela live i tv4, och på radio snurrar deras låtar samt hamnar på topplistor. Men trots det får de inte sålt några skivor.
"Den veckan vi låg på 13 plats sålde vi sammanlagt 379 exemplar", låter Marklund hennes artistvän uppgivet berätta.
Vems fel? Fildelningen givetvis.
"Johan surfar runt och visar på ett par, tre olika fildelarsajter. Raskt räknar vi ihop över 80000 illegala nedladdningar av gruppens skiva. 80000!"
"Vi kommer naturligtvis inte att bli rika på det här, men det vore kul att få betalt."
Ingenstans nämns det att Coop måste ha betalat rejält för att få den exklusiva ensamrätten (varför skulle man annars vilja begränsa antalet försäljare?)
Här kunde historien ha slutat och den här bloggposten mest handlat om en märklig retorik i Marklunds krönika.
Men bloggosfären tog det ett steg till.
Piratebay-skaparen Peter Sunde menade att han, med sina vad man får ana ganska höga webb-skills, inte hittar någon torrent (nedladdningsfil, enkelt beskrivet) - någonstans. Han hittar dock bandets myspacesida - men inte kan bandet vara så dumma att de räknar det som fildelning? De har ju själva laddat upp låtarna för fri lyssning där.
Ulf Hedlund funderar vidare, går in på Myspace och hittar en dialog där bandet hänvisar till en fildelningssajt där de hittat sitt album utdelat. Och kolla:
Där ligger den ju! Med massor av downloads!
Men det verkar fungera likadant med andra sökningar? Som med "Emanuels hemliga badrumssånger":
Oj! Ännu fler nedladdningar än Stockholm Stoner! Och jag visste inte ens att mina badrumssånger fanns på skiva...
Nedladdningssajten är fake. Och det finns flera. Du hittar hur tusentals har laddat ner mina obefintliga badrumssånger via Torrentreactor, myBittorrent, Sumotorrent. Det är hittepå-siffror antagligen skapade i något sökmotorsyfte. Eller för att få extraklick.
Stoners musik finns helt enkelt inte att ladda ner olagligt. Sanningen är att ingen vill köpa deras musik. Om det beror på att den är dålig är oväsentligt i det här fallet.
Problemet är att Liza Marklund än en gång står med en "sann" beskrivning av verkligheten. Sist, när det handlade om boken Gömda, justerade hon det i efterhand till att vara "baserat på sanning".
Och nu får hon än en gång möjligheten att hänvisa till att det handlade om en "djupt subjektiv bild" av bandets verklighet.
Hela saken är olycklig ur så många perspektiv. Inte minst när det handlar om förtroendet för media och journalister. Men också för att det fientliggör en digital värld som tjuvar och mörkermän som inte betalar för sig.
Någon annan fick den här gången stå för den research journalisten borde ha gjort. Det är andra gången på kort tid för Liza. Läsaren blir återigen snuvad på sanningen och inte blir saken bättre av att det i samband med artikeln inte finns ett spår av den blogglänkning Expressen nyligen utlovat.
Kanske är det nu som Thomas Mattssons löfte om att Expressen ska bli bättre på att erkänna fel på riktigt får prövas.
För vi är ute på riktigt hal is när medborgarna ska behöva vara journalistikens sanningspoliser.
Uppdaterad:
Thomas Mattsson står fast vid sitt löfte. Sent under måndagskvällen publicerades en rättelse i samband med Lizas krönika, och i webbens rättelsespalt. Beundransvärt.
Kjellbergs förlag har gett ut en stundtals väldigt träffsäker bok om en hemgrupp/cellgrupp/bönegrupp/husförsamling/rotgrupp (man skulle kunna skriva en bok bara om alla dessa namn på en grupp som egentligen bara träffas för att prata om och med Gud). Den heter Hermanns hemgrupp och är helt enkelt en parodi på hemgrupper.
Hemgrupper (ja, låt oss hålla oss till ett namn nu) får lätt en väldigt speciell karaktär. Medlemmar av samma församling delas mer eller mindre frivilligt upp i olika grupper där man ska samlas kring att prata om livets svåraste frågor.
Det är ostmackor och te, omedvetet inövade kristenklyschor och välvilliga - men ofta inte helt genomtänkta - teologiska tankar. Lovsång med gitarr, om man har tur. Någon gång (skräcken) acapella.
Och så bön. Det svåraste. Det som lika mycket som böner till Gud blir uppvisningar inför varandra. Förväntningar och osäkerheten om när bönen ska börjas och när den ska avslutas.
Mycket av det där fångar seriestrippen nedan. De stora och fin viljan att verkligen lyfta fram något allvarligt och viktigt i bön, och vad vi sedan gör.
Något mer än jag som känner igen mig?
Och vilken bönetyp är ni? Själv är jag utan tvekan killen med skägget.
Det här är en klassiker och antagligen ett av de mest sedda youtube-klippen någonsin. Men av någon anledning så var det först för några veckor sedan jag såg det första gången.
Men sedan dess kan jag inte hjälp att skratta varje gång jag ser det. Antagligen världens sötaste barn-filmklipp.
* Underbara Clara skriver vist om hur "vanliga" modebloggarna är:
Det finns många bevis för bloggvärldens skevhet. Ibland får jag kommentarer i stil med "Du är så härligt kurvig och visar på ett sunt ideal". Det låter ju fint men faktum är att jag inte är kurvig. Jag är en slank storlek 38. Men det gör mig till en tungviktare i bloggsammanhang. Att kalla mig kurvig är ett hån mot alla som är kurviga på riktigt. För vad ska i så fall dom kalla sig? Feta?
Missa inte heller hennes debattartikel. Imponerande.
* Den före detta prästen Niclas Strandh minns sin prästtid. Missa inte kommentarerna.
* Ted har gjort det igen. Med enkla medel har han skapat sin bästa kartsajt hittills: Hotellkartan - ett svenskt tripadvisor.
* Skvallertidningen Se & Hör vill skriva om Gladys dop
* Svenska akademins ordlista på webben. Äntligen!
* Veckans måste-läsning: Carl-Henric Jaktlund
* Ni vet det där med inopererade chip i handen - det blev verklighet för den här finske mannen. Han ersatte sitt kapade finger med ett usb-minne. Smidigt.
I dag släpper vi det redskap som jag aviserade om redan i Medievärldens artikel; En blogg för alla reportrar.
Idén planterades efter en bloggpost av Same same but different och förädlades under intervjun. Vi pratade om hur jag och andra Dagenbloggare kunde använda bloggen i arbetet och vilken förmån det var. Med läsarkontakt, att få lära känna läsarna och använda dem i arbetet för idéer och tips.
Alla reportar borde ju ha en blogg, blev kontentan
Men alla reportrar är inte sugna på en egen blogg. Och det kan finnas flera andra skäl till att inte alla vill ha det. Kanske allra mest tidskäl.
Därför släpper vi i dag Tipsbloggen. Den har alla reportrar, chefer och redaktörer tillgång till och ska användas när vi behöver uppslag, idéer eller tips.
Du som läsare har kunskap som vår redaktion aldrig kan komma i närheten av. Ert gemensamma kontaktnät når över hela Sverige och ni hör saker vi aldrig kommer höra. Vi vet dessutom att det oftast är på tips från er som vi lyckas skriva de mest engagerade nyheterna.
Att ta tillvara på all den kunskap blir att göra en tidning som är mer relevant för dig. Sluta göra (eller åtminstone minska) nyheter eller vinklar som vi tror att du vill läsa. Låta dig påverka mer, redan innan nyheten formats.
Jag har redan sett flera konkreta exempel på hur väl det här har fungerat:
Ni hjälpte mig med frågor inför mitt möte med Åke Bonnier
Ni hjälpte till att avslöja vilken församling Evangeliska frikyrkans ordförande Stefan Swärd skulle bli pastor i.
Ni hjälpte till att researcha (och avslöja) kring ryktet om att 22 missionärer skulle avrättas.
Och jag tror vi kan göra samma sak när det gäller fler saker. Be er om hjälp med uppslag eller vinklar inför en granskning av hur kyrkan hanterar miljön, ller fråga efter case till en artikel om drömtydning, för att ta några exempel.
Vi är övertygade om att det här kommer göra vår tidning bättre.
http://www.dagen.se/blogg/tipsbloggen
RedigerarFranken fick uppenbarligen ett slag av tristess när han redigerade Milstolpe-sidorna i papperstidningen igår. Det skulel handla om Dagens mat och allt ser ut att vara som vanligt.
Men så tittar man lite närmare på sidans vinjett:
Vad säger ni? Inte helt tråkigt, va?
Flera av er kommenterade att det var fejk, det där kyrkoskyltskriget.
Jag måste erkänna att det var lite trist. Men hey, kolla vilka roliga skyltar man kan göra!:
Jag har ingen aning om det är sant, men roligt är det.
Två kyrkor i USA battlar med sina infoskyltar om djur kommer till himlen
Hur många gånger har ni sett den rubriken? Jag har i alla fall skrivit in den alldeles för många gånger. Men nu se ljuset på andra sidan.
Och det blir riktigt, riktigt bra tycker jag själv. Det lovade jag ju redan förra veckan. Men då hade vi ännu ingen ny skiss.
Det har vi nu.
Vi har tagit djupt intryck av alla era kommentarer, Olles kommentarer och putsat och gjort om massor av detaljer som tillsammans ger ett _helt_ nytt intryck.
Plötsligt känner jag mig jättestolt även över Dagen.se:s layout!
Kolla (och klicka för att se större bild):
Vi har arbetat med spaltbredderna. Minskat antalet och gjort de mer jämnbreda. Plockat in nya typsnitt. Använt oss av blå länktext. Bytt "pilar". Renodlat, förenklat och pillat i avstånd här och där.
Kommentera gärna om det är något du tycker är otydligt eller fult. Annars satsar vi för fullt på att bygga klart det här.
Det är mycket om bonusar nu. Chefer som får svindlande summor i pension och årslön. Men så läser jag en intervju i Svenska dagbladet som berättar om en bonus som fullkomligt tar priset:
När ska vansinnet få ett slut?!
Det var i slutet på nittiotalet när adressen .nu på riktigt började bli het i Sverige. Webben var fortfarande något nytt, nästan rebellartat och att använda ".nu" var "coolt" (även det ett uttryck som fungerade bra i slutet på nittiotalet). Det sades "Ring mig.nu" eller "Det här måste ske.nu" och så fick man markerat hur viktigt något var.
Konferensnamn och material skapades på samma tema (Följ mig.nu finns väl fortarande?). Att det egentligen var ett namn på en webbadress var oväsentligt.
Det var helt enkelt inne att använda ".nu". Webbhippt, liksom.
Det startades till och med flera papperstidningar. Efs.nu, till exempel. Samt flera andra nu nedlagda tidningar.
Och så Pingst.nu. Pingströrelsens egen tidning.
Därför är det lite roligt att den byter namn i dag. Det kan ju vara på tiden, liksom. Men nu har konceptet rotats så djupt att man blandat ihop titelns syfte med trenden. Därför kan jag inte annat än att fnissa åt det _nya_ namnet på deras _pappers_tidning:
Pingst.se
Och, ja, det är sant.
Löpsedelmakare 1: Vad satsar vi på? Jubel? Glädje? Skandal? Vi har ingen skandal, va?
Löpsedelmakare 2: Vi har ju det där med att hon är dubbelbokad på finaldagen, men vem går på det? Jag är lite inne på "segerkyssen"?
Löpsedelmakare 1: Kyss? Det är inte sommaren 1976.
Löpsedelmakare 2: Sant, sant. Vad tänkte jag egentligen. Men den här bilden på Malena och Ugglas då? "Lesbohånglet". Kan vi köra det?
Löpsedelmakare 1: Är du kanal 5, eller? Tänk lite större målgrupp än finniga värnpliktspojkar.
Löpsedelmakare 2: Sant, sant.
Löpsedelmakare 1: Det gäller att bygga med positiva ord. Typ "-fest-". Och toka till det lite så att det känns mer "kul" än "dokument". Släng in något om hur "galet" det är, liksom.
Löpsedelmakare 2: Smart, smart. ... Vad tror du om det här?
Löpsedelmakare 1: Lysande! Fullkomligt lysande!
Det är ju lördag, och då brukar det vara tomt här.
Men jag har stött på två lite märkliga grejer som jag tänker att jag bara slänger in lite snabbt.
Först ut är följande klipp med Far & Son. Det är barnprogrammet REA som spelas in. Det där programmet där barn är reportrar. Någon passade på att spela in hur det ser ut bakom kulisserna, och det är uppseendeväckande, på ett lite roligt sätt. Se särskilt de två sista minuter. Extremt styrt manus, inte bara för barnreportern, utan också för den som intervjuas "Men måste ni vara så...." osv.
****
Sen en annan märklig sak.
Det är Nerikes Allehandas som gör en intervju med Åsa Waldau. Och det får man ju göra. Men det är en lite udda sådan. Reportern, Helene Berzelius, är tydligen barndomsvän med Åsa Waldau.
Åsa Waldau skriver själv om mötet med reportern på sin blogg. Om reportern som ville "protestera genom att visa den Åsa hon känner sedan alla år".
Och jag har svårt att veta vad jag ska tycka om det där.
Intervjun publicerades i NA i går och halva(!) intervjun har de lagt ut på nätet. Vilket i sig är så korkat så jag blir arg (är det nu jag ska känna sug efter att åka till Örebro för att köpa en papperstidning?).
Men läs bloggen och artikeln och säg, vad får ni för känslor?
Sifo, ett mätföretag som bla för Dagen.se:s besöksstatistik, mailade i dag. De hade noterat vårt stora statistikhopp under rekordveckan som gick.
"Håller på och reviderar webbsiffrorna för förra veckan och ser en markant uppgång (särskilt 5 mars). Vi brukar kolla dubbeltaggning, feltaggning och lite annat men jag hittar inget konstigt./.../du får gärna kommentera vad det beror på"
Och det är klart. En 40-procentig höjning från veckan innan är anmärkningsvärd. Men det är lätt komiskt att det är så bra att Sifo höjer på ögonbrynen och vill dubbelkolla så att det inte är fusk.
****
Får ytterligare ett mail. Det är från 118 800. Ni minns? Gänget som svarade att "Jesus var en saga" och att "alla vettiga människor säger att kristendom är påhittad".
Deras PR-chef har skickat ut ett pressmeddelande om en ny tjänst (spådomar via sms). Och helt apropå ingenting uppmanar man pressen att läsa Dagenintervjun med företagets vd. Kolla:
Det är komiskt tycker jag. Företaget är stolta över citaten man levererade och använder det nu som egen PR inför nya tjänster.
Man kan väl säga att svaret på min fråga om vd Markus Öhman är valhänt eller smart pr-strateg definitivt har fått sitt svar.
Fantastiskt roligt! (klicka för att se hela och se fler strippar här)
Ja, det är vi då. Sverige största kristensajt, alltså. I går offentliggjordes siffrorna som visade att Dagen.se gått om Svenskakyrkan.se som största kristensajt. Vi firade det på eftermiddagen och alla var glada.
Men när vi kom tillbaka från fikafirandet fick vi, som ett brev på posten, svåra serverproblem. Vi trampade i sirap och jag satt och dunkade mitt huvud mot skrivbordet. Skrek på vår webbutvecklare och ville läsa alla kontrakt med vår leverantör för att se om det gick att stämma dem.
Men medan jag var i upplösningstillstånd pressade webbutvecklarlinus in öronpropparna lite längre och beslutade att vi, redan nu, flyttar över till den server som vi förberett i några veckor.
Så i dag har vi gått från dödsskuggans dal till ett färdigdukat bord.
Och visst går det ganska bra? Smärtfritt och så?
Skönt, tycker jag. Och mitt blodtryck.
(sen har vi många fler saker som väntar på att göras för att Dagen.se ska gå ännu snabbare.)
Vilken rubrik, va? Mycket nöjd med den.
Jag käkade lunch med Pekka Mellergård i dag. Han är ansvarig utgivare för magasinet Nod. Minns ni den grejen? EFK:s Stefan Swärd läste ett nummer av Nod, bloggade en massa ifrågasättanden av dess texter, och fick tolkningsföreträde på en tidning som många inte läst.
Jag bloggade då att det handlade om en kristenvärldens mediekrock. Mellan en digital nutid och en analog dåtid.
Så vi pratade lite om det där i dag, Pekka och jag. Om vad som hänt sedan dess. Han berättade att det var en nyttig upplevelse. Att han fått upp ögonen för bloggvärlden, att det inte går att inte ta hänsyn till den.
Och att uppmärksamheten har gjort att de fått fler prenumeranter - att fler har fått upp ögonen för dem.
Jag tyckte det var intressant. Att det säger en hel del.
Vi pratade så klart om hur man, i ny sådan situation, slipper förlora greppet för samtalet till en arena man inte äger. Om man kan lägga ut hela magasinet på nätet. Gratis. Det är kittlande att tänka på - men jag tror att det skulle vara ett genidrag för Nod.
Nod har, till skillnad från många andra magasin, bara långa texter. De flesta på över 15 000 tecken - texter som är nästan omöjliga att sträckläsa framför en datorskärm. Men om de finns på nätet, om de fanns att läsa och om det går att hänvisa till - ifall en liknande debatt uppstår, eller om läsaren vill tipsa - så är det ett fantastiskt skyltfönster! Där de, direkt, kan vinna fler prenumeranter.
För långa texter gör sig bäst på papper. Utgjorda av layoutare, med bilder, med tydlig disponering.
Och allra mest spännande är att det räcker med att de startar upp en wordressblogg. Gratis, lätt och snabbt. Med utgångspunkten - vi finns till för debatten men vet att läsaren kommer upptäcka att våra texter fungerar bäst på papper.
Dagens medienyhet är att Thomas Mattsson blir Expressens nye chefredaktör.
Det är extremt spännande att en så digitalt närvarande chef får ansvar för hela Expressen.
Thomas Mattsson har lyckats lansera sig själv som en lyssnande chefredaktör som vill låta läsarnas vilja och intresse bestämma
De senaste månaderna har han startat blogg, mikroblogg, bloggat om misstag, om framgångar men allra mest skapat en nära relation läsarna.
Det är unikt. Och mitt grattis går lika mycket till Expressen som till Thomas Mattsson.
Hur Expressen själva gick ut med nyheten? De bloggade den så klart.
Här var jag i dag! På Stortorget 1 i Gamla stan för att träffa domprost Åke Bonnier (det här var för övrigt den enda mobilbild jag kom ihåg att ta).
Tack för alla frågor ni ställde! Flera av dem hann jag inte ta med. Roligast frågan som jag missade var "Är du medlem i Bonniers bok-klubb?".
Däremot berättade Åke själv om bibelordet "sälj allt du äger och följ mig" och jag tog även mod till mig och ställde läsarfrågan om rikedom, kameler och nålsöga. Det var intressanta svar på alltihop och jag tror att det blir en läsvärd intervju det där.
Någon kommenterade också att Åke Bonnier är med i frimurarna och tyckte jag borde fråga mer om det. Det hade jag inget belägg för så det gjorde jag inte. Däremot har Åke Bonnier själv gått in under kvällen och kommenterat i bloggposten att han inte är med "och har inga planer på att bli det heller".
Och så svarar han på några av de andra läsarna vars frågor jag inte hann se innan vi möttes.
Imponerande, tycker jag.
I dag ska jag träffa Åke Bonnier för en intervju. Det blir sannolikt ett porträtt av honom som person.
Jag sitter och förbereder mig nu och undrar: Vad vill ni veta om Åke Bonnier? Skriv din fråga i kommentarsfältet nedan.
Min bloggpost om religiösa porrsurfare fick många men framförallt oväntade reaktioner.
Jag hade väntat mig fler protester mot att att tex kristna skulle vara mer benägna porrsurfare. Men istället biktade sig flera.
Någon pratar om tolvstegsprogram för att komma ur porrberoende, någon annan om hur de sitter fast i det nu. Ytterligare någon postar en kommentar just efter att h*n fått ett "återfall". Och flera berättar om hur de tidigare varit fast i porrsurfandet.
Modigast är kanske bloggaren Sleepaz som skriver att porren haft ett "järngrepp" om honom sedan han blev kristen.
Några undrar varför vi inte länkar till själva rapporten direkt i artikeln. Det hade vi naturligtvis gjort om vi hade kunnat. Det kunde vi inte. Då. Men i dag har vi hittat den på andra håll och har lagt till den i artikeln. Du kan ladda ner rapporten direkt här.
Flera ifrågasätter också källgranskningen av den undersökning som står till grund för artikeln. Om slutsatserna verkligen är korrekt dragna. Jag har inte haft tid att titta närmare på det, men den här bloggposten hintar om att det kan finnas stor anledning att göra det.
Av era kommentarer har vi således lärt oss mycket. Porr tycks vara ett reellt problem. Och även om jag anat att det var vanligt så inser jag att det sannolikt är mycket större än vad jag trott.
Vi återkommer i ärendet.
Det här är ett riktigt, riktigt roligt klipp. Men det kommer igång först efter två minuter, så håll ut.
Streeter och Amir driver en humorsajt tillsammans och har ett "prankwar" mot varandra. Nedanstående klipp föregås av tidigare klipp där det varje gång eskalerar till mer "avancerade" skämt.
Och den här gången lyckas Streeter riktigt bra. Det är en basketmatch och Amir blir utvald att kasta "miljon-kastet" i en paus. Men allt är riggat. Kolla reaktionen. Den är helt obetalbar.
* Ingrid, 8, klagade på att det inte fanns något för henne att göra på IKEA. Och fick handskrivet svar av Ingvar Kamprad.
* Ett plan nödlandade mitt i New York, Hudson river. Det vet ni. Men hur fick de planet därifrån?
* Veckans icke-nyhet
* Jag vet. Man ska inte sparka på den som redan ligger. Men jag kan inte förstå hur man kan göra sajten http://www.e-veckan.se/ och missa att http://e-veckan.se/ inte fungerar.
* Det var roligt att vår tjänst Aitellu fick så mycket uppmärksamhet i veckan. Och roligaste responsen står nog Deeva för:
"Om man bortser från att det är en kristen tidning så är det ett genialt drag"
* Varför firar man Våffeldagen? På grund av en felsägning och att "Maria mentalt nakenkramades med en ängel och blev gravid"
* Charlotte Therese roastar vår fastebloggare Bitte som ett led i humorfastan. Jag brukar vanligtvis inte reagera på sånt här, men den här gången kändes det bara osmakligt. Tråkigt.
* Många reagerar på förra veckans DN-artikel där man försökte förklara FRA-bloggbävningen som ett regisserat pr-spel har många reagerat. Isobel Hadley-Kamptz har skrivit bäst. Mikael har uppmanat bloggare att skapa en alternativ berättelse om vad som hände - från deras perspektiv. Som en jämförande gräsrotsbeskrivning av vad som hände. Har hela veckan tänk att även vi skulle haka på. INte för att vi är gräsrötter, utan för att beskriva vad vi såg där i början av FRA-bävningen. Som knappast kan likställas ett regisserat skådespel, utan snarare väldigt upprörda människor (och läsare)
* Piratebay-rättegången är över. Här är de roligaste citaten.
Sist jag pratade i direktsänd radio var nog i "Vi i femman". Jag minns att det låg en särskild nerv kring det hela och att jag tyckte det var skönt att vi var tre i laget.
Samma nerv fanns kvar när jag i dag satte mig i radiohuset i Stockholm (lyssna här). Att sitta i studion och se Tithi Hahn fokusera, repetera manuset högt några gånger innan 14.03 och sedan sätta allt i direktsändning var fascinerande.
Det var som vilken annan dag som helst på jobbet, men ändå med den oundvikliga nerven. Den som måste finnas. Det måste vara stimulerande.
I övrigt sprang jag runt som en halshuggen höna innan sändning för att kunna hitta mobiltäckning. Jag ville se vad ni hade kommenterat på bloggen. Men uppenbarligen har de skärmat av hela radiohuset från täckning. Eller i alla fall den studion vi var i.
Jaja. Hur tyckte ni att samtalet gick? Jag kan tycka att det gick lite sådär.
Ämnet är stort. Jättestort. Och ska man ha en direktsänd debatt som ska ge något så tror jag att den måste vara fokuserad på en sak. Nu pratade vi väldigt brett. Om bloggar kommer att ta över det existentiella samtalet, om hur jag tolkar magasinens nedläggning, om bloggens möjligheter och så vidare.
Det var ett gigantiskt ämne och vi studsade under sju minuter som bumbibjörnar mellan varje hörn av debatten.
Men det var en bra start. För jag tror det handlar om det. En start på ett samtal som är viktigt: Var det existentiella samtalet tar vägen, och om vi (ja, Dagen) kan lyfta och stimulera det på olika sätt.
Vi kommer ge det flera försök.
Läs också Daniel (som satt i radiostudio i Eskilstuna) på Aletheias bloggpost om saken.
I dag ska jag vara med i radio. Programmet heter Människor och tro och strax innan klockan 14.00 ska jag infinna mig på radiohuset för direktsändning. Det blir spännande.
Samtalet kommer med anledning av att tre existentiella magasin lagts ned på kort tid. Vem tar över då? Bloggar? Nätet?
Det ska vi samtala om. Och jag hade så gärna velat ha ett färdigt svar. Velat säga att bloggar tar över. Men jag tror inte det är så lätt.
Har du idéer får du gärna maila eller kommentera. Själv ska jag försöka samla mig lite. Tankar och sånt.
Återkommer eventuellt med några nerskrivna tankar innan jag åker.
Vilken dag det blev i går! Vi lanserade Aitellu och massor av nyckelpersoner besökte oss. De bloggade om sajten och fler besökte. De nya besökarna upptäckte i sin tur våra artiklar om tonåringarna som hamnade på tungotalsläger (lider för övrigt av att jag inte har tid att blogg något om det där), att religiösa porrsurfar mer och den nioåriga flickan som våldtogs och uppmanades att inte göra abort. Det tillsammans med vår redan befintliga höga trafik kring exempelvis Jaktlunds evangelist(mikro)blogg gav hopvis med klick.
Det blev en länk- och klickkavalkad, helt enkelt. Och vi satte dessutom nytt besöksrekord! Inte illa.
Men allra roligast är så klart alla glada tillrop om vår nya tjänst. Här följer några (läs fler här):
Mediebloggen Same same but different menar att "så här borde alla tidningar göra".
Kjellberg skriver att "Precis när landets olika tidningar mer eller mindre har kommit så långt att de återkopplar till blogginlägg som relaterar till deras artiklar så tar Dagen.se det till ytterligare en dimension."
David Hylander undrar vad "landets övriga webbredaktioner för ursäkt att inte implementera den här eller motsvarande tjänst?"
Och att andra följer efter tror vi. Aitellu har redan uppgett att de under gårdagen har fått flera nya kunder och -kontakter. Det är roligt att kunna bana väg.
Själva är väldigt nöjda. Det blev dock flera "live-justeringar" under morgonen när vi upptäckte länkar som inte matchade. Som till exempel om arbetsmiljöverket, och (det mest olämpliga) en länk till caroline-mordet från vår religiösporr-artikel. Men efter att ha dragit åt matchningen några snäpp tror vi nu att vi hittat en bra nivå. Hör gärna av dig om du hittar felaktiga utlänkar.
Jag tror att vår artikel om att "religiösa porrsurfar mer" är bland det mest frekvent klickade vi har haft på Dagen.se. Någonsin. Jag kan inte hjälpa att tycka att det är väldigt intressant.
Det är klart att det med ord som "porr" och "religiösa" har den en enorm sprängkraft. Men ändå. Jag kan liksom inte låta bli att spekulera:
Klickar vi på artikeln för att vi känner igen oss? För att vi känner oss påkomna? För att det bekräftar vad vi trodde?
Att tabubelägga något gör det naturligtvis mer attraktivt. Frågan är om man i kyrkans fall har tabubelagt sex så länge (och så hårt) att det slagit bakut. Med internet har människan fått en hel värld av möjligheter vid sina fingerspetsar - och du är helt anonym.
Det handlar inte bara om porr. I mellanöstern drar webbsajterna om kristendom mer trafik än på många andra ställen i världen. Trots att (eller just på grund av) religionen är socialt eller legalt förbjuden att bekänna sig till. Det är så farligt spännande att de tydligen bara måste besökas.
Det förbjudna kommer alltid vara attraktivt.
Jag är övertygad om att porr är långt mer vanligt bland kristna (och övriga också, för den delen) än vad vi vågar tro och erkänna. Det kan vara en löjlig slutsats, men jag tror att klicken på porrartikeln möjligtvis kan indikera det.
Och hur viktigt det är att våga diskutera det.
Idag har vi samlats för att gå igenom vårt slutgiltiga redesignförslag en sista gång. Olle Lidbom, vassaeggen, har kikat igenom vårt förslag för att såga eller hylla.
Mycket föreslogs att göras om helt. Som färgen på menyerna. Som bloggplaceringen. Som prenumerantinlogget. Annat föreslås putsas på. Som typografin. Som sajtens "gluggar".
Men överlag verkade Olle nöjd. Och det är viktigt att få ett erfaret, externt öga att säga det.
Vi har också justerat ett annonsformat. Det till höger har gått från 300 till 250. Vi kommer arbeta så snabbt vi kan med de nya justeringarna och släppa när sajten går tillfredsställande snabbt och bra.
Själv känner jag mig nöjd. Nästan sådär pirrigt nöjd. Med den kvalificerade, konstruktiva kritiken kommer vi släppa en riktigt bra sajt tror jag. Det blir spännande.
I dag lanserar vi en ny tjänst där hela idén är: Har inte vi den bästa bevakningen av en nyhet så länkar vi dig vidare till den tidning som har den.
Vi har skickat ut ett meddelande om vår nya tjänst till de vi tror är intresserade.
Söker du bilder kan du hitta det här:
Bild på Aitellus logga
Bild på Dagens logga
Från den här artikeln kan du ta en skärmdump på hur det ser ut
Här följer hela meddelandet:
"Har inte vi den bästa bevakningen av en nyhet så länkar vi dig vidare till den tidning som har den". Så sammanfattar tidningen Dagen sin nya tjänst Aitellu NewsMatcher.
- Det kan låta våghalsigt att slussa vidare sina läsare till konkurrenter, men vi tror att det här är bland det mest läsarvänliga vi kan göra, säger Emanuel Karlsten, redaktör för Dagen.se.
Tjänsten NewsMatcher skannar av en artikels innehåll och erbjuder sedan länkar till andra nyhetssajter som skriver om samma nyhet. Från och med i dag finns tjänsten på alla Dagens artiklar.
- Vi kommer aldrig att kunna ha den bästa bevakningen på allt, men vi vill se till att läsaren får den. Så i samband med artikeln erbjuder vi länkar till vad andra medier skrivit om samma ämne, säger Emanuel Karlsten.
Länkarna kommer att finnas där även när det handlar om mer kyrkliga artiklar. De kommer då att länka till de mer närstående konkurrenternas artiklar. Men det oroar inte Emanuel Karlsten.
- Vi är trygga i att vi är Sverigebäst när det gäller bevakningen av kyrka och religion. Man får gärna besöka andra tidningar för att få det bekräftat. Och skulle det vara så att vi missat någon del så har läsaren bara att vinna på att vi länkar till den som har täckt den.
Att se till läsarens välbefinnande är en nyckel, menar Emanuel Karlsten.
- Det handlar om att göra det så enkelt för läsarna som möjligt. Nöjda läsare innebär läsare som kommer åter ofta.
Tjänstens lansering är ett av många steg som Dagen har tagit det senaste året. Tidningen har legat i framkant i att använda ny teknik och blev av Internetworld korad som Sverige fjärde bästa dagstidningssajt 2008.
IT-företaget Aitellu är leverantör av NewsMatcher.
- Vår tjänst är oberoende av teknisk plattform och tjänsten har kunnat vara uppe på bara ett par timmar. Med NewsMatcher har Dagen blivit en sann del av internet där läsarens intresse belönas med länkar till fördjupad information, säger Stephan Palmgren på Aitellu.
Kontakt
Kontaktperson för Dagen: Emanuel Karlsten, 08-619 24 75, emanuel.karlsten@dagen.se
Kontaktperson för Aitellu: Stephan Palmgren, 08-501 269 99, stephan.palmgren@aitellu.com
Kort om Dagen
Dagen är en dagstidning med kristen profil som utkommer på papper fyra gånger i veckan, tisdag-fredag. Vi har en bred bevakning av samhällsfrågor, livsåskådning och kyrka.
Kort om Aitellu
Aitellu är leverantör av teknik till media, finans och e-handelsaktörer. Våra produkter ökar dina intäkter och din trafik, samt minskar genom automatisering dina kostnader. Produkterna bygger på 20 års forskning inom självlärande system. Vi finns i Göteborg, Stockholm och London.
EFK Ung fann sig snabbt efter påpekandet om att de saknar rss-flöden. Nu har de ett och jag följer nyfiket. Men jag undrar fortfarande varför man inte har en startisda för sin blogg?
Pingströrelsens föreståndare bloggar sedan länge. Eller bloggar... Han skriver texter på en sida utan vare sig möjlighet att kommentera eller följa via rss. Föreståndaren Pelle Hörnmark har tidigare svarat att de släpper kommentarerna när det finns "bredare intresse". Fortfarande oklart hur det ska upptäckas.
Nu är det dags Pingst. Öppna upp portarna. Släpp in oss! Det kommer att komma besvärliga kommentatorer, så klart. Men de tar inte så mycket tid som ni tror, det krävs mest att ni har en strategi för hur ni bemöter dem. Läs här om ni behöver inspiration.
Det var allt. Godonsdag.
Uppdaterad:
Även Rymdhunden skriver om Pingsts blogg som inte är en blogg. Och att de har en ny bloggare med samma problem. Allra mest komiskt är det kanske att man skrivit en artikel om att de har en ny bloggare, men saknar länk till den nya bloggen. Istället skriver man "finns längre ner på den här sidan". Men längre ner på sidan finns - inget alls.
Har ni sett? Jag är mycket nöjd med min kreation i dag.
Inte bara den fina vinjettbilden (ser ni hur lik den :
...utan också sättet vi testar att bevaka Evangelistveckan.
Evangelistveckan är inte, i mina ögon, någon särskilt stor händelse. Men vi gör ett gäng sådana här konferensbevakningar varje år och det är intressant att testa nya sätt att utveckla bevakningen.
Jaktlund är en tacksam försökskanin. När Dagenläsaren Fredrik undrade om vi även mikrobloggade från Evangelistveckan triggades vi. Vi skapade snabbt konton på mikrobloggtjänsterna Bloggy och Twitter, fick använda en ny widget av Bloggys skapare Jonas Lejon och placerade den direkt under första bloggposten.
Sedan var det bara för Jaktlund att börja skicka sms och vips fick vi en mycket mer aktuell och uppdaterad bevakning av vad som händer på Evangelistveckan - just nu! Dessutom ger det oss mer sidvisningar.
Att vi använde just Bloggy beror allra mest på två saker:
1, Bloggy är den enda öppna tjänst som erbjuder sms-uppdatering. (Det var en förutsättning för att mikrobloggandet inte skulle bli en för tung belastning)
2, Vem som helst kan kommentera mikroblogguppdateringarna.
Att tjänsten sedan är svensk och har en utvecklare som hjälper med support vid implementering av widget skadade naturligtvis inte.
Och du, informationschef på valfritt samfund, pastor i valfri kyrka, eller ledare i valfri organisation: Kopiera oss!
Sätt upp en likadan grej på din sajt! Tidsmässigt kommer det inte at kosta din sajttekniker mer än ett par timmar, och för dig som ska mikroblogga är sms den enda teknik du behöver bemästra.
I gengäld skapar du en närvaro, transparens och trovärdighet gentemot dina medlemmar/kunder/medarbetare som kommer belöna sig många gånger om.
Men det är för er det. För oss handlar det allra mest om att leverera nyheter så snabbt och lämpligt vi kan för våra läsare. Sen får vi det andra på köpet. Också.
Vi börjar med de goda: Den här morgonen ligger det på min todo-lista att skriva en pressrelease om en ny funktion på Dagen.se. Den är lite våghalsig, men jag tror ni kommer uppskatta den mycket.
Och så en en lite mer besvärlig: Vi har problem med servern. Eller det har vi haft länge. Men när vi, med start i går, flyttar över till en ny kan det strula till lite då och då. Därför fick några av er pdf-tidningen först vid åtta-tiden i dag. Och därför var sajten nere några minuter under gårdagen. Men flytten kommer leda till ett mer stabilt Dagen.se.
Så det allra mest sorgliga: En av Dagens allra första bloggar, Hasse Boströms politikblogg, lägger ner. Det är Hasse själv som inte känner att han kommer ha tillräcklig tid för att bevaka de politiska frågorna i och med sina nya uppgifter i företaget.
Det är synd. Och framförallt en förlust för Dagen.se.
Kila gärna in och tacka för tiden som gått.
Tack, Hasse! Du är bra.
För några decennier sedan hade du fått en rynkad panna och ett varningens finger om du började tala om tatueringar. Var det så att du hade en tatuering på kroppen - oavsett eventuellt kristusmotiv - ryggade man instinktivt tillbaka. För att liksom inte ha med den ofrälse att göra.
Kvinnor med knutar i nacken och män i plommonstop menade helt enkelt att tatueringar var fel och hänvisade till gammaltestamentliga texter.
Imorgon börjar Evangelistveckan. En vecka för evangelister, antar jag. Där man pratar om evangelisation, om jag får gissa vidare. Och då verkar allt förlåtet. En klassisk sjömanstatuering, med "Mamma" utbytt mot "Jesus" används som logga för hela konferensen!
Och det där må vara som det är med det där. Men allra roligast är att det, bara ett år tidigare, föregåtts av en likadan logga.
Som om det är inflation i tatueringstolerans i frikyrkan!
Kolla på Missionskyrkans "Kallelsedagar" från 2008:
Tokigt det där.
I dag är ni ett gäng som kommer hit från Aftonbladet.se. Deras nya bloggexpert, Sofia Mirjamsdotter, intervjuas och när hon ombeds välja en favoritblogg väljer hon - den här bloggen!
Därför: Välkommen ni nya bloggbesökare. Aftonbladets miljoner besökare innebär att ni är ett gäng. Så du undrar säkert vem jag är?
Jag är redaktör för den här sajten, Dagen.se (en nyhetssajt om kyrka och samhälle), kristen med en släng självdistans och så gillar jag webb. Inte sådär nördigt om ettor och nollor, utan mer hur den får oss att kommunicera. Prata med varandra.
Den här bloggen är yvig. Väldigt yvig. Youtubeklipp blandas med info om sajtuppdateringar, kristenanalyser blandas med småtöntiga Oscarsgala-recensioner.
Men för att få överblick över bloggen kanske ändå den här sammanfattningen är bäst.
Och grattis Aftonbladet - ni har gjort ett excellent val av Bloggexpert!
Fredagens försök, när vi använde oss av läsarnas kunskap för att göra research inför en artikel, gav mersmak.
Låt oss försöka det igen.
I går skrev EFK:s ordförande Stefan Swärd att någon församling i Sverige under söndagen har blivit informerad om att han sannolikt blir pastor i deras församling. Enligt Swärd kommer han kunna kombinera tjänsten med sitt ordförandeskap i samfundet.
Vi har inte fått tag på Stefan Swärd under förmiddagen, men någonstans i Sverige fanns det ett gäng människor som under gårdagen satt på gudstjänst och fick reda på nyheten.
Det är officiellt, ingen hemlis och vi väntar bara på att få ett tips.
Så: Hjälp oss. Vilken församling gäller det? Vem får Stefan Swärd som pastor? Kommentera nedan eller skriv till emanuel.karlsten@dagen.se - om du vet.
Uppdaterad:
Tack för de mailade tipsen! Det ledde till att vi nu har hittat församlingen. Kommer snart artikel på Dagen.se.
Upptaderad2:
Och här är artikeln om Stefan Swärd som ny pastor i Elimkyrkan.
* EFK:s ordförande Stefan Swärd ska bli pastor, meddelar han i sin blogg. En församling någonstans i Sverige har i dag blivit informerad om det. Men ingen gissar rätt i bloggkommentarerna, och ingen i församlingen har läckt ut det. Märkligt. Men jag gissar att någon av er läsare vet? Skriv i kommentarerna så gör vi en nyhet på det imorgon.
* Om papperstidningen hade uppfunnits i dag
* Fredrik vill ha hjälp att få Bibelns perspektiv på fildelning
* Åke Bonnier och Stanley Sjöberg har träffats för ett "gott samtal". Jag har fortfarande så svårt att förstå varför Bonnier inte kunde vara med i Jesusmanifestationen.
* Barbro har recenserat 1000 kyrkor på kyrkkartan.se
* Jesus på dietklinik
* UNT.se har gjort redesign. Ovanligt klumpiga typsnitt, men mycket renare.
* Årets bästa bilder
* Blir det verkligen så här när man blandar Diet coke med Mentos? Någon som testat?
* DN granskar vad som hände inför FRA-genomröstningen och målar upp ett scenario där de inblandade - inkl medier - var styrda av ett väloljat pr-maskineri. Hax bemöter, liksom Falkvinge. Och själv kan jag avslöja att jag aldrig fick något pm eller info skickat från nån pr-organisation. De samtalen fick jag ringa själv.
* Veckans citat: Mackan funderar vad för slags latte som kostar 50 kr:
"att mjölken kom från en helig ko i Indien som bara mjölkas rituellt en enda gång i livet och att sedan barbystade civilingenjörsutbildade oskulder handviftat in alpluft i skummet."
* Igår var det årsdagen för Palmemordet
* Hjälp Spotify lägga till din favoritlåt
* Charlotte Therese och Mackan har startat Humorstafetten i samband med fastan.
* Aftonbladet har gjort det enda rätt - låter krönikörerna vara gratis på nätet
* Äntligen! DN:s Medieblogg är on a roll och skriver två läsvärda inlägg i rad! Bäst är dissen av kvaliteten på Hovets förlovningsyoutube
* Broderskaparna startar blogg och deklarerar att bloggen ska "vara ett komplement till tidningen - och tidningen ska vara det till bloggen". Bra där!