Redan i tisdags förmiddags, innan jag träffat Stefan Swärd och Jonas Gardell, skrev jag på mikrobloggen att artikeln med dem skulle ligga i klicktopp på dagen.se.
Och så är det nu, men jag anser mig inte vara profet för att ha förutsett det. Det räcker att vara yrkesman. Just nu ligger faktiskt de tre artiklar i dagens tidning som på olika sätt berör Jonas Gardell alla på medaljplats på dagen.se.
Min roll som journalist den här gången var lite annorlunda. Några enstaka frågor sköt jag in, men grundtanken var att sitta med och spegla samtalet som kom naturligt när de två möttes. Det är ett spännande komplement till mer klassiska intervjutexter tycker jag eftersom det ger en annan infallsvinkel på situationen när det inte är reportern som leder samtalet.
Sen är det förstås jag som skrivit texten och valt vad som ska vara med. Swärd och Gardell pratade naturligtvis mer, texten är en komprimerad form av deras samtal (skulle man ta med alla bisatser och upprepningar som sker i talspråk vore det väldigt svårläst och svårbegripligt) och inriktad på essensen av vad de pratade om. Annat berördes också, men det här tyckte jag kändes mest intressant att återberätta.
Sen kan jag lugna er som nu funderar på om artikeln är snedvinklad i och med det. Både Stefan Swärd och Jonas Gardell fick läsa texten i går och hade enbart synpunkter kring varsin korrekturgrej, inget på innehållet. Både ansåg alltså att artikeln var rättvisande av deras samtal.
Notera också just det, att det var ett samtal, ingen debatt. Och jag tyckte det var skönt, som komplement. Debatt och diskussion har absolut sin plats, men det får inte ske på bekostnad av samtalet. Då är vi farligt ute, då riskerar vi att hamna långt ifrån varandra och det är på distans som överdrifter, förenklingar och domar skapas.
Jag är långt ifrån säker på att Gardell och Swärd kommer bli såta vänner eller att de kommer rekommendera varandra som talare på konferenser och möten i respektive sammanhang. Men de har - det är jag helt säker på - fått en annan förståelse av varandra och en betydligt större möjlighet att förstå den andre och dens åsikter och tankegångar.
Att samtala och mötas är viktigt, inte alltid som ersättning för debatt och diskussion men absolut som komplement. Och kanske är det till och med så att samtalet och det mänskliga mötet i möjligaste mån bör föregå debatterna - jag tror många missförstånd, överdrifter och felaktiga generaliseringar skulle undvikas då.
