
För två år sedan skrev jag en artikelserie med namnet "Bot & Bättring" som handlade om människor som farit illa i samband med uteslutningar eller illa behandlingar i församlingssammanhang.
Serien handlade primärt om pingströrelsen, utifrån en insändarskribent i lokaltidningen Skaraborgs allehanda, som skrev från sitt sammanhang. Pingströrelsen är dock inte ensamma om en bakgrundshistoria som kastar skugga över nutiden. Frågan dyker regelbundet upp på olika sätt.
Idag skriver exempelvis Björne Erixon, bibellärare och författare, på sin blogg ett förslag om en tyst minut på Nyhemsveckan, i samband med pingstpastorernas fotbollsmatch:
"Vad skall vi minnas? Jag tänker på alla de som i svensk frikyrka (inklusive Pingströrelsen) uteslutits ur någon församling på grund av orsaker som idag accepteras eller inte föranlåter någon åtgärd. En fotbollsmatch mellan pingstpredikanter på Nyhem har ett stort symbolvärde. Därför skulle en tyst minut i samband med detta visa på mognad, mod och självrannsakan. Det borde uppföljas av seriösa samtal i dessa typer av frågor...".
Är det en bra idé, möjlig att genomföra i det här sammanhanget? Vet inte, det får andra avgöra.
Men hursomhelst, på något sätt undrar jag om det inte dags att ta i den här frågan på riktigt allvar, kanske är det viktigare än någon riktigt anar. Dels för de som på olika sätt sitter med sår och besvikelse men även som allmän signal om var man som kyrkor befinner sig nu. En markering mot något blir även en markering för något annat.
Dessutom är det en möjlighet att internt fundera kring lärdomar så att misstag inte upprepas. Förändra historien går inte, men lära av den är möjligt.
Artikelserien "Bot & Bättring": 1 2 3 (sista delen verkar fallit ut vårt system tyvärr men du som har pdf-tidningen hittar den här på sid 8-9).
Vill du får ut mer av Dagen?Prenumerera på tidningen Dagen.
Klicka här för ett bra erbjudande.

Alla kommentarer till denna bloggpost via RSS
Att bero på "bot och bättring"... Som föredetta arbetare i trakten kring Nyhem så hör man en del. Fråga i en livsmedelsbutik vilka två varor som ökar mest i försäljning under Nyhemsveckan. Man får ett oväntat svar.

Samuel Varg Thunberg: Hm, detta väcker ju ens nyfikenhet. Vid klimatmötet i Köpenhamn var det visst prostituerade som såldes mest. Men det finns inte i butikerna i Nyhemstrakten va? Hm hm hm. Tänker frikyrka... Instant White tandkräm och Godtemplardricka?

Maja: Bra gissning men tyvärr fel. Enligt min jobbkollega så var det kondomer och folköl som butiken fyrdubblade sin försäljning av. Några av kondomerna köpta säkert gifta par men enligt honom så var det många ungdomar där och köpte... lite tragiskt kanske men samtidigt inte helt märkligt. Jag vet också att många icke-kritna (framförallt killar) åker dit för att försöka få sig en snygg frikyrkligt ligg. Ursäkta att jag är så rakt på sak men tyvärr ser den bistra verkligheten ut så.

Ja bistert förstås för att det är dubbelmoral i förhållande till den förda partilinjen, så att säga. Men vi som inte har något emot kondomer och folköl tycker inte det är så bistert... förutsatt förstås att alla inblandade är mogna, goda, glada, vänliga, älskande, respektfulla, och så vidare. Folköl ska ju drickas med andakt.

Det tragiska inom kyrkan är egentligen inte att så många har sex innan äktenskapet utan att så många förnekar det. Det är dubbelmoralen som är problemet. Inte moralen i sig.



Min gissning var kondomer och cigaretter... Men vid närmare eftertanke inser jag att det nog är svårare att smyga med rökning än med folkölsdrickande, särskilt på ett konferensområde.
Dubbelmoralen är trist, det har du alldeles rätt i. Desto mer glädjande då att man åtminstone visar det ansvarstagande inför sin sexualitet som krävs för att skydda sig och sin partner från både sjukdomar och oönskade graviditeter. Dubbelmoralen kan ju ibland slå undan ansvarstänkandet när sexualiteten är inblandad ("eftersom jag låtsas att det här inte finns, så är det nästan som att det inte finns, och då behöver jag heller inte tänka på eventuella konsekvenser"), förmodligen vad som ligger bakom det faktum att katolska präster i USA har en fyra gånger så hög risk att dö i aidsrelaterade sjukdomar än befolkningen i stort. Men frikyrkoungdomen i Sverige har alltså kommit längre än så, åtminstone. Alltid något!
Angående bloggpostens tema: Kan det här vara den fjärde del i artikelserien du syftar på, Carl-Henric?
http://www.dagen.se/dagen/Article_Print.aspx?ID=129789


Såna här rykten är oerhört populära och finns överallt där kristna samlas. Dubbelmoral är säljer bra på skvallerkanalen.
Stanley Almqvist - 2009-06-04 18:22

Är det en vecka för sport och idrott ni numera samlas till?
Såvitt jag minns är Nyhemsveckan en uppbyggelsevecka för bibeltrogna
ELLER???
Mats P - 2009-06-04 18:52

Ja, du Samuel - dina tankar om vad ungdomarna på Nyhem har för sig är väl rätt tunnt, typ "jag känner en kompis, som har en bekant som har för sig.." Vore lite mer seriöst att ta reda på fakta först, eller vad vill du uppnå? Att sedan Maja m fl hänger på är inte helt övverraskande. Är Aftonbladet informerad?
StaffanW - 2009-06-04 19:32

Sport och idrott..? Det var ju folköl och gummi, Mats...



Håller fullständigt med Staffan W. Så där har det alltid snackats om oss kristna.
När sanningen är att vi faktiskt är så galna nördar att det vi går igång på är intressanta bibelstudier och bön långt efter midnatt. Jag är inte ironisk!
Och hur kul är det med random sex och folköl(jag dricker lika gärna kattpiss)?
Men tillbaka till C-Hs tanke om att be om ursäkt för alla elakheter frikyrkliga utsatt medlemmar för. Jag håller med Erixon helt och hållet. Det är pinsamt när kyrkor officiellt ber om ursäkt för hur de behandlat samer och andra trendiga folkgrupper, när man alltid behandlat andra människor oerhört mycket sämre, exempelvis barn födda utom äktenskapet och deras ensamstående mödrar, flickor som inte kunde ha långt hår(vanligt bland tunnhåriga tornedalingar), ungdomar som föll för ett par snygga röda skor och gjorde misstaget att ta på sig dem på söndagens gudstjänst eller fattiga och utstötta daglönare-bara för att de var fattiga och utstötta av alla andra.
Tysta minuter för dem anbefalles vänligt, men bestämt!

Alma Mater - 2009-06-04 20:21

Vad vore ditt liv utan mig, StaffanW!
Jag måste säga att jag blir lite undrande, Alma Mater - "om oss kristna"? Är inte detta en realitet för ALLA ungdomar, generellt (det finns alltid några av oss som har för tunt hår eller för djupa tankar alternativt bådeoch :). Gör man inte ungdomar inom frikyrkorna en stor otjänst genom att låtsas som att de är en annan sorts djur som inte är nyfikna på vad det är att gå från barn till vuxen?

Ryktet om kondomförsäljningen hörde jag redan för drygt 15 år sedan när jag var där som tonåring. Men ryktet om att det skulle vara ungdomar hörde jag aldrig på den tiden. Då sades det att de gifta passade på att köpa gummi när de inte var i hemorten, inför några lediga dagar tillsammans.
Känns väl annars som en rätt klassisk vandringssägen.


Maja: Men jag var en av dem! Att bli vuxen för mig var just dessa bibelstudier och bönevakor. Jag och mina kompisar drömde om att gå i kloster! Jag blir så less på att alltid behandlas som en alien för att vi var sådana. Inte ens i kristna sammanhang vill man kännas vid oss. I stället låtsas man som om vi i smyg var ganska coola och söp och knullade runt. Ledsen, men den bistra sanningen är att jag inte var cool i smyg och ingen jag känner var det heller. Vi ville till Taizé eller Iona och i brist på reskassa sjöng vi sångerna därifrån och ordnade midnattssmässor och bönenätter. Nu är jag vuxen och kan komma ut ur garderoben med detta: jag var en nörd, precis som nu.
Alma Mater - 2009-06-04 21:25

På tal om ryktena om kondomförsäljningen. Förvånar de någon att dessa rykten florerar i Kiruna så fort det är stor laestadiansamling till pingst? Laestadianer som vill ha så många barn som möjligt så fort som möjligt!
Alma Mater - 2009-06-04 21:27

Alma Mater: Ja alltså ingen förnekar väl att det finns olika sorters människor?
Det jag reagerar emot är att det skulle vara nånslags oförskämdhet emot just ungdomar som vuxit upp i kristna familjer - observera, vuxit upp i och alltså inte själva ens valt det - att antyda att de skulle vara som ungdomar är mest. Som människor är mest. Vem fan vill inte pippa - ärligt talat. Den lusten löser man väl på olika sätt, celibatet är ett, köpa kondomer ett annat. Jag tror inte det är en ovanlighet att man vill be och sjunga och diskutera livsfrågor OCH bli ihop med den där söta killen OCH festa på en och samma festival. Jag var iallafall sån (är sån).
Är det en förolämpning gentemot kristna att anta att de är som folk är mest?



Maja: Nej, det är inte förolämpande. Men att säga att man är som folk är mest kräver att vi vet hur folk är som mest. Detta majoritetsmissförstånd om hur unga är stämmer helt enkelt inte. Några är som du var, andra är som jag var ytterligare andra spelar bara datorspel andra lajvar eller komponerar musik, eller allt på samma gång. Fler än man tror är nykteríster och läser hellre en god bok än strular med obekanta killar. Andra drogar bort sin ungdomstid och har inte ett dugg kulav det. Vad jag alltid irriterat mig på är att även i kristna sammanhang förträngs alla andra sätt att vara ung på än det där grabbigt öliga sättet, som en grupp, av många, sysslar med. Detta sätt att vara ung på upphöjs till norm och alla vi andra får känna oss fel. Varför vågar man inte stå för den högst normala ungdom som inte vill haka på "normalungdomligheten"? Inte ens i kristenheten får vi finnas till, utan det ska mucklas om att vi minnsann gjorde allt det där ulflundelliga i smyg. Jag bara säger, NEJ vi gjorde det inte ens i smyg. Vi var nördar som knappt kysst någon innan 20-årsdagen. Vi finns också. Och jag tror inte vi är en liten minoritet.
Jag såg det bland mina vänner, av vilka många inte var troende och inte alls kom från troende hem, och jag ser det bland mina elever idag.

Alma Mater - 2009-06-04 22:36

Maja, uttryckte mig dumt, men jag gillar faktiskt att gnabbas lite med dig. Inte så allvarligt menat. Ska ändå skärpa mig.
StaffanW - 2009-06-04 22:53

Finns det ingen som vill ta tag i grundfrågan om en tyst minut för alla elakheter frikyrkor utsatt levande människor för? Som min vän som blev utesluten för att hon väntade barn utan att vara gift. Eller vi som smög med vårt hästintresse eftersom det inte var OK att ha så starka intressen utanför kyrkan. Det är inte ens jättelängesen.
Alma Mater - 2009-06-04 23:03

Alma Mater, jag förstår absolut vad du menar.
Gällande grundfrågan känns den helt bisarr faktiskt, för en som inte vuxit upp inom något villkorat system för medlemsskap. Är det inte exakt samma saker på tapeten idag? Fast nu gäller det andra saker än utsläppt hår och hästar.

Maja: Visst finns det ännu idag frågor som en del tycker är värt att utesluta andra från gemenskapen för. Jag anser att det visst kan finna anledning att utesluta medlemmar som grovt missbrukar det kristna namnet. Men det ska vara stora starka människor. Jag skulle inte tveka att utesluta en politiker som bedriver rasistisk propaganda från predikstolen exempelvis.
Men det är ju de små och svagröstade som utesluts. Det borde finns någon form av överklagningsinstans i dessa frågor, Gud OK, men det dröjer innan Domens dag.
Och jag vidhåller min åsikt att kyrkor från alla håll bör be om ursäkt för begångna oförätter.
Alma Mater - 2009-06-04 23:36

Vet inte vad det skulle leda till för gott att kyrkan ber om ursäkt för gångna oförätter. Oftast handlar det väl om enskilda människors oförätter.Ska även skolan be om ursäkt för alla nedtrycka och illa behandlade barn, socialtjänsten för alla misslyckade ingripanden, eller kungahuset för Karl 12's eller Gustav II Adolfs härjningar. Ja, varför inte be regeringen be om ursäkt för hela vår historia.
StaffanW - 2009-06-05 08:26


StaffanW: Ursäktens betydelse ligger i att den signalerar en vilja till bättring. Men om den viljan inte finns är ursäkten givetvis helt meningslös.
och Alma Mater: Jag tror att det är just i (den eventuella) viljan till bättring (som jag nämner i kommentaren till StaffanW ovan) som förklaringen ligger till att man kan be om ursäkt för tämligen avlägsna brott (som kyrkans behandling av samer exv), samtidigt som det tar emot betydligt mer om det föreslås en ursäkt för mer aktuella övertramp. Skillnaden är att när det gäller de förra behöver ingen direkt bättring ske (den har redan skett alternativt den historiska situationen idag är så annorlunda att en bättring inte blir tillämplig). MEN när det gäller de sakerna du tar upp, utomäktenskapliga barn (relaterat till sex) och kvinnor som inte har långt hår (relaterat till ett krav på "korrekt" kvinnlighet) är det sådant som rör något som är ännu pågående i någon mån (vilket Maja också är inne på). Därför krävs både bättring och att verkligen arbeta med sig själv om man ber om ursäkt för de sakerna, och därför tar det emot. Det kostar, helt enkelt.


Vad konkret ska man be om ursäkt för? Ska man be om ursäkt för att det över huvud taget har skett uteslutningar? Eller ska man be om ursäkt för att det har skett uteslutningar för förseelser som inte längre anses felaktiga?
Om man ber om ursäkt för att folk tidigare blev uteslutna för saker som inte längre anses vara så alvarliga så blir det som att be om ursäkt för att pingst tidigare hade andra uppfattningar än man har idag.

Jag tror man ska be om ursäkt väldigt tydligt för övergrepp och uteslutningar. (Vi tappade faktiskt nästan en hel generation på sina håll) Det kanske låter lite hårt men jag tycker varje församlingsledning och äldstrgrupp med människor som var med när det begav sig allvarligt måste göra upp med sitt förslutna. De som inte personligen bett människor om ursäkt borde inte få finnas med i ledarskapet.
Självklart ska man be om ursäkt för tidigare uppfattningar om de var uppåtväggarna!


StaffanW: Det var min arbetskamrat som sa det. Inte så att jag "känner en kompis, som har en bekant som har för sig". Min arbetskamrat jobbar extra i en av butikerna i Mullsjö och han sa det direkt till mig innan Nyhemsveckan började för några år sedan.
Om du inte tror mig så gå och fråga i en butik där själv istället för att förlöjliga det jag säger.
Stanley Almqvist: Det är tyvärr mer än ett rykte. Faktum är att många av ungdomarna som åker på festivaler (även om kristna) hoppas på att få ha sex. Det hjälper inte att förneka det. Vi behöver dock prata mer om problemet istället för att låtsas som inget och bortförklara det som rykten.


Vad är det som är så känsligt? Att folk har sex innan äktenskapet? Det är ingen nyhet kära bröder och systrar! Jag kan säga, efter att ha pratat med många om sexualitet, sex och äktenskap, att dom flesta inom frikyrkan (av dom jag pratat med) inte hållit sig till äktenskapet. Ska vi bara lägga locket på och strunta i det eller faktiskt ta och prata om det och fundera på vad problematiken ligger i? Varför har folk sex innan äktenskapet? Varför vågar vi sen knappt erkänna det? Och varför förnekar vissa att det faktiskt förekommer utomäktenskapligt sex?
Det stora problemet är, som jag sa ovan, inte det förekommer sex utanför äktenskapet utan att vi låtsas som om det inte gör det. Dubbelmoral och förnekelse tar inte bort faktumet att folk har sex.


Jag tror att någon gång är det dags för frikyrkligheten att resa sig upp ur det gamla. Detta är en ständigt återkommande fråga, men någon gång måste man resa sig från vad som hänt förr, be om ursäkt, lära sig av misstagen och gå vidare. Jag tycker att man pratat om detta problem hela min uppväxt, gör något nytt istället för att bara vältra sig i gammal skit

Visa på ett nytt sätt att vara kyrka där vi inte dömer ut människor på ett sådant sätt, så att vi kan återupprätta oss genom ett nytt kärleksfullt handlande emot varandra istället

Vi kristna borde börja praktisera nåden mer och inta bara prata om den. En tyst minut är en bra början. Men Den hjälper föga om vi faktiskt inte hjälper dom som vi förorättat.

Mormor uteslöts för att hon lät klippa håret på 50-talet. Hon förlät aldrig församlingen och gick aldrig i kyrkan så länge hon levde efter detta beslut som bröderna tog.

Jag hävdar inte att det inte var fel det man gjorde man ska lära sig av det och be om ursäkt, men någon gång måste man också gå vidare

Det har begåtts många misstag i pingströrelsen, men det är inte därför kyrkobänkarna gapar tomma.
Vi är inne i en sådan kulturyttring då gemenskapsaktiviter inte är lika hett som förr. Se på idrottsklubbar, politiska parti, medlemsraset är där också stort.
Jag tycker det är lite löjligt att be om ursäkt idag för det som skedde förr, vi kristna måste sluta se oss själva som loosers och borsta av oss dammet och gå vidare.
martin kihlström - 2009-06-05 15:28

dessutom så handlade pastorer och äldste förr efter vad de trodde var rätt inför Gud, inte för att de var elaka. Något vi kunde ta med oss 2009, de hade en tro på helgelse inför Gud. Skall vi då på nyhem be om förlåtelse för att våra föregångare trodde på det de gjorde för att rädda människan och församlingen från helvetet.
martin kihlström - 2009-06-05 15:38

Martin Kihlström: Ett annat sätt att se det är att man kan ta med sig till 2009 det faktum att det som man en gång var så övertygad om, visat sig vara fel. Att det är en läxa för varje övertygad människa idag.

Martin: Svaret på din fråga är ja. Att man handlade i god tro är ingen anledning att inte be om ursäkt om man sårat människor. Folkmord har urförts i det godas namn (inga jämförelser i övrigt). Jag är dessutom rädd att du glorifierar svunna tiders helgelse en smula; mycket skit fanns under ytan även då.

Martin: Jag tror du har helt fel. Det finns ingen ursäkt för hur man behandlade människor utifrån väldigt lösa teologiska grunder. Det hade räckt om dessa bröder frågat sig hur Jesus skulle handlat i deras ställe så skulle en massa människor varit kvar i våra församlingar.
Vi måste sluta försvara dem. Det hjälper inte att hänvisa till tidsandan eller att "man gjorde så på den tiden", sen när har det varit en giltig ursäkt för kärlekslöshet?


Maja:så vi har rätt idag, och fel förr. Jag ser det mer som en kulturyttring.
C: Ta till stora trumman och jämföra med folkmord, är ungefär som att ta till Hitler i en debatt, den slutar där.
Joachim: Jag tror inte dom handlade av kärlekslöshet, de handlade av respekt inför Gud de trodde på. Jag tycker självklart inte att alla uteslutningar var bra men man måste ha förståelse, idag i pingstkyrkan har vi inga uteslutningar alla får vara med men vi ser att antalen besökare dalar hela tiden. Predikningar om synd och straff finns inte längre, vi pratar om en kärleksfull Gud bara, men det attraherar ingen.
martin kihlström - 2009-06-05 23:11


Varför ska det vara en tyst minut när den som har uteslutit kanske har hört från Gud att nu är det dags att ta tag i denna människa.
Gud ångrar sig inte.
Det finns alltid en väg tillbaka för uteslutningar. Men en tyst minut på Nyhemsveckan är väl ändå att ta i. Då skulle det lika bra att även ta en tyst minut i varenda möte och då hindras dha att verka. Låt pastorerna spela fotboll utan någon tyst minut. Låt det få bli en rolig grej de gör och vi ska inte behöva påminnas av uteslutningar som ibland kanske har varit fel men kanske också har varit rätt. Det handlar ju om omvändelse och ibland behövs det även i dag uteslutningar över personer som inte alls lever etr kristet liv. Vi kan inte ha vilka som helst som medlemmar. Det handlar inte om medlemsantal. Det handlar om att vittna osv. Sluta upp med att klaga och börja be om omvändelse istället. Sverige är verkligen torrt land i dag gällande kristenheten och då tar en del människor till vad som helst för att få folk på sin sida när det är helt fel egentligen. Lägg ner den tysta minuten för det kanske är då vi ska be om mer eld över Sverige istället. För det kan en del pastorer i fotbollslaget behöva precis som alla andra på hela Nyhemsområdet.
Jag tror pastorslaget vinner utan någon tyst minut:-)


R: Det du länkar till är ledarkrönikan efter seriens slut. Men den är värd att läsa också.
Carl-Henric Jaktlund - 2009-06-06 08:28

Martin: Läs även "inga jämförelser i övrigt" och klura på vad jag menar med det.
Min poäng var att till och med folkmord gjorts med "goda" intentioner. Därmed menar jag verkligen inte att uteslutningarna är att jämföra med folkmord. Men ditt svar till Joachim är ju ett svar även till mig.
Tycker att det är märkligt att du kopplar medlemsraset i församlingarna till predikningar om synd och straff och uteslutningar. På vilket sätt skulle detta bidra till tillväxt? Som sagt; du glorifierar svunna tider. Den församling som du och Anna ovan verkar efterlysa blir snart kärlekslös.


Vad jag tror är att han menar att om vi inte pratar något alls om synd, så blir frälsningens budskap urvattnat. Vad ska jag bli frälst för, Paulus säger att laggen finns för de orättfärdiga för att göra dem medvetna om synd, synda medvetenheten leder till nöd, då man förstår sitt beroende av Gud. Men samtidigt som man predikar detta måste man också predika att i Jesus finns full frihet, när man tar emot honom iklär man sig hans rättfärdighet och han har tagit din och min synd och skuld och därför kan vi inte längre anklagas.
Men nåden blir verkningslös om människan inte först inser sin synd

Nej Martin Kihlström, det jag säger är att detta visar någonting om tvärsäkerhetens sårbarhet.

Simon: Det är möjligt att Martin menar det du skriver, men jag reagerade på bland annat detta:
"Predikningar om synd och straff finns inte längre, vi pratar om en kärleksfull Gud bara, men det attraherar ingen."
Ett problem med syndakataloger och uteslutningar var/är att det smyger sig in en stor subjektivitet, även om man hänvisar till Bibeln. Hur många uteslöts till exempel pga girighet jämfört med dem som uteslöts av sexuella synder?
Även om jag inte är särskillt gammal är jag gammal nog för att ha varit med om undervisning som fokuserat på synd och straff (den finns f.ö. fortfarande). Frukten var inte god.
Dessutom verkar det som att de som talar om en tydligare undervisning på det området ställer den MOT en undervisning om en kärleksfull Gud (även om jag inte ser det hos dig). Kolla bara på citatet ovan.


Vad är det för mening med en tyst minut för alla oförrätter, när man fortfarande håller på med samma fördömanden inom frikyrkorna? På 50-talet var det syndigt att klippa håret. Idag håller man på exakt likadant men mot homosexuella. Ta istället lärdom av historien och sluta döma människor. vad gör väl en tyst minut om 50 år när ni har kommit på att det kanske inte var helt rätt att diskriminera homosexuella? Agera idag! Sluta döma människor, sluta tro att man har sanningen om allt, börja praktisera kärleksbudskapet! Ha för all del en tyst minut, men inkludera då alla dem som även idag år 2009 lider!


Tack för alla funderingar och frågor och ställningstagande till mitt inlägg. Jag följer med noggranhet utvecklingen i Pingströrelsen. De flesta kan skriva under på att antalet kyrkobesökare har minskat, och att cirkus 30 procent av de som står med som medlemmar är aktiva. Alltså 33 aktiva på 99 medlemmar. Vi kan också konstatera att det fanns en tid då antalet medlemmar ökade och således också aktiva kyrkobesökare. Något har hänt? Kulturförändringar, pluralism, osv. Men det jag har lagt märke till att förr kunde ingen vara likgiltig till pingst, förr bad vi för sjuka, förr predikades om synd och omvändelse, förr predikades om den absoluta nåden. Himmel och helvete den eviga utgången. Kardemumman av mitt resonemang blir: bättre en kyrka som engagerar om än gör några övertramp, än en kyrka som blir likgiltig och smeker medhårs och på så sätt förlorar sin identitet och slutar utmana sin omgivning för en sådan kyrka är ljummen och sådant kan ju kvitta.
martin kihlström - 2009-06-08 02:03

Hellre pastorer på knä i bönetältet än att de apar sig på en fotbollsplan!

Men Martin, jag har noga studerat olika matriklar och min slutsatts är att det som initialt var väckelse och glädje, ganska snabbt stelande till. Man ville till varje pris kontrollera och behålla med resultatet att syndakataloger och hårdhet kom i glädjen och spontanitetens ställe. Det var då vi slutade växa. I min församling tex så saknas en hel generation pga detta.

Joachim: Tråkigt att det i din församling saknas en hel generation pga. kontrollbehov och syndakataloger. Men jag tror dock att så inte är fallet i de övriga församlingarna. Titta utanför Europa, där växer många församlingar (pingst). Jag tror att vi i Sverige har haft så goda ekonomiska tider, att vi hellre lagt tid på renovering av det egna köket än för församlingen. Vad skall man med Gud till om man kan leva det goda livet utan? Kärleken till saker har enligt mig tagit bort längtan till Gud som våra förfäder hade.
martin kihlström - 2009-06-08 22:59

Martin: Säkert var det andra saker som spelat in också. Men jag har hört allt för många berättelser om hårdhet hos ledare. Min farfar blev tex utesluten ur pingstförsamlingen i Borlänge av en maktgalen pastor på 60-talet.
Jag funderar lite kring den tidens ledare här: http://to.ly/gkX

Joachim: tråkigt med din farfar, jag skall kolla in din hemsida. Men hårdhet är ändå subjektivt, jag kan uppleva att pastorn som skällde ut för att jag missade andakten i kyrkan som hård. ses på din hemsida mvh
martin
martin kihlström - 2009-06-09 01:52

Jag tycker Björne Erixons artikel har ett fel. Han förutsätter att det rent allmänt är på ett visst sätt bara för att han råkat ut för det i ett sammanhang. Jag känner inte igen mig varken på uteslutningar och illabehandlingar av medlemmar inom Pingst. Tvärtom har man sett med empati på alla som haft det svårt. Men visst vore det konstigt om ledare hade gjort några fel, vi är ju bara människor. Varför är just DET i så fall så svårt att förlåta?
Det verkar alltså vara ett trauma för Björne personligen, som han bör kunna lägga bakom sig.
Det som vore verkligen illa var om vi ber om förlåtelse för att vi står upp det som Jesus och bibeln har lärt oss. Har vi själva gjort fel så behöver vi förlåtelse.
Vårt problem idag väl dock knappast att vi är för "heliga" utan att vi är för slöa och likgiltiga. Tron borde genomsyra hela livet.


Martin och DT: Under vilken sten har ni levt? Tyvärr har församlingar på mycket lös grund uteslutit och stött ut människor med teologiska svepskäl. Ingen som blivit utesluten har varit en stor och stark person, vad jag vet. Hur har ensamstående mödrar behandlats till exempel och har man inbillat sig att det var Guds vilja att utesluta dessa Jesu minsta, så gick det ju att slå i Biben redan då (den är nästan 2000 år gammal) och se att Jesus aldrig skulle ha gjort så.
Varför kan man inte be om ursäkt? Vari ligger det löjliga och meningslösa i det? Jag tycker att det finns bibelstöd för att ödmjuka sig och erkänna begångna fel.
Tack igen C-H för att du initierat en viktig diskussion!
Alma Mater - 2009-06-16 18:39
Namn (Måste anges)
Epost (Måste anges, publiceras ej)
Prenumerera på nya kommentarer via epost
Hemsida
Kommentar