Fastan avklarad

Men se där - angenämnt! Vad roligt att mötas igen i denna form. Sidådär fem veckors ledighet kom och sköljde över mig och tog mig bort från såväl denna blogg som alla andras. Men nu är jag tillbaka, redo och laddad för en ny arbetsperiod.

Det har varit välbehövliga veckor, fyllda av allt det där som hör jul- och nyårshelger till: släkt, kyrka, stillhet. Eller ja, glöm det där sistnämnda - jag är ju ändå trebarnspappa.

Men även om det varit mycket aktiviteter - med så här mycket snö blir det lätt full fart på små barn - så har det varit väldigt avkopplande på många sätt. Och nyttigt, som en fasta ifrån allt det där som vanligtvis tränger inpå livet. Bloggande, twittrande, jobbtankar i stort. Helt har det kanske inte försvunnit, men det har varit kraftigt begränsat.

Och jag har märkt hur nyttigt det varit, hur det hjälpt mig att se riskerna med hela det här livet. Så nu har jag satt upp ett antal regler för mig själv för att försöka så att alla dessa saker, som jag gillar, kan ha sin plats men inte för mycket plats. Jag tror att det kan bli bra, för alla parter.

Fasta är inte så dumt, helt enkelt. Hjälper med perspektiv. Själv är jag bedrövligt dåligt på att fasta från mat (vilket inte bottnar bara i ett frosseri utan i magbekymmer för ett antal år sedan som gjorde att jag fick rådet att absolut inte fasta eftersom min mage hade mått än sämre av det). Kanske borde jag bli bättre på det, eller helt enkelt leta de här andra formerna av fasta. Resultatet känns gott, i alla fall.

Inför bloggvåren kommer nog mycket att vara sig likt, det blir bloggande från konferenser och händelser som sker. Säkert en hel del populärkultur, alldeles jättesäkert en del teologiska funderingar inte minst kring ungdom och kyrka. Och på tal om det så blir det nog en del speglande av resor jag kommer göra under de kommande månaderna. Ska ut en del och tala utifrån min bok, det tänkte jag ta med er en del på. 

Jag tror det kan bli bra, jag. Väl mött.