Måndag 15 mars 2010
DAGEN
Nominerad till årets Dagstidning - Digitala medier 2009
$('#slideshow').cycle({
        fx:     'fade', 
        cleartype:  1,
        speed:   700, 
        timeout: 7000,
        next:   '#next1, #next2, #next3, #next4, #next5, #next6', 
        prev:   '#prev1, #prev2, #prev3, #prev4, #prev5, #prev6' 
});
2010-03-15 | 13:23
In med de äldre i Equmenia, helt enkelt.
Jaktlunds
marginalanteckningar

Atmosfär i bloggosfär

Och förresten, den där atmosfären är förstås inte bara viktig i församling eller i hem. Om Frank Mangs hade skrivit det där brevet i dag är jag övertygad om att han skulle ha haft med den nya tekniken också. Bloggar, exempelvis.

På en del håll diskuteras och analyseras kristenhet och teologi med allt annat än en god atmosfär. Visst ska det få vara högt i tak, allt annat är otänkbart. Olika åsikter ska få uttryckas.

Men på sina håll trycks människor och församlingar åt med allt annat än "broderlig kärlek", "ömsesidig aktning" lyser med sin frånvaro mellan kommentatorer (citat från Paulus, om du undrar). Allt i "den rena lärans namn". De hittar ständigt något att slå ner och anmärka på, att avfärda utifrån. Alltid, jämt och hela tiden.

Men man glömmer bort vilken atmosfär man sprider, och missar att man därmed underkänner och avslöjar sig själv å det tydligaste.

Gör som jag: fortsätt läs bloggar! Där förs viktiga samtal, där lyfts perspektiv som inte kommer fram på andra ställen och av personer som tyvärr alltför sällan kommer till tals i traditionella medier (som Dagen, exempelvis). Och läs inte bara dem som du tycker lika som, läs även det som skaver. Bloggosfären, inte minst den del som diskuterar kristen tro, är ett oerhört plus.

Men gör gärna även som jag på andra områden: dra dig undan, plocka rent aktivt bort från bloggrollen (typ: skaka dammet av fötterna), och gå vidare där den ömsesidiga aktningen för andra människor är frånvarande. Där läsningen föder mer kiv än försoning med andra människor, där läsningen i praktiken leder längre bort från Gud än närmare.

Man ska vara noggrann med vad man matar sig med, man ska vara noggrann med atmosfären.

Publicerad: 2010-02-02 13:43
Vill du får ut mer av Dagen?
Prenumerera på tidningen Dagen.
Klicka här för ett bra erbjudande.
 
Prenumerera på resultatet via RSS Alla kommentarer till denna bloggpost via RSS
Bingo, det är vad jag kom fram till idag efter något års läsande i den fri kyrkliga blogg sfären. Andens frukter bör bli resultatet av en kristen tro , men när bibel stöddigheter jämt lyser igenom och sådant som humor och medmännsklighet ständigt hamnar i skymundan på vissa bloggar och hos vissa bloggare insåg jag att det avslöjar sig själv att sådant är inte värt att ta på allvar som kristet och bli ledsen över.

Lite skämtsamt brukar man säga att det där gör ju ingen ledsen människa glad, och så är det tyvärr även med vissa kristna bloggar.
Lars - 2010-02-02 14:25
Nu är jag kanske atmosfärskänslig i överkant. ;)
Men faktum är att jag nästan helt har dragit mig tillbaka från stora delar av den "kristna" bloggosfären. Jag läser fortfarande en del, men deltar sällan i diskussioner.

Delvis beror det på atmosfären på flera bloggar, men också på att jag tyckte jag alltid upprepade mig själv, att jag aldrig hade något nytt att komma med.
Monica - 2010-02-02 15:05
Jag vet inte, men de kristna bloggare (eller kristna överhuvudtaget) som redan har alla svar och måste rätta alla andra... jag får ofta en känsla av att det är sånna som gjort sej omöjliga i den "fysiska" världen och bara har webben kvar att existera på.

Fast man kan läsa deras synpunkter som humor också. Dom borde se den där sketchen med Mr. Bean som djävulen... "I'm afraid the jews were right..."
Padwan Leinad - 2010-02-02 19:08
Ett problem med bloggandet, sett ur maktens mäns perspektiv, är att det inte längre går att bara tiga ihjäl obekväma åsikter. Det är som att försöka plugga igen varma källor på Island. Det bubblar upp överallt och helt utanför ledarskapets kontroll..

Var skulle man t.ex. få möjlighet att pröva falska, etablerade läror mot Guds Ord, om inte just i bloggsfären. De etablerade kyrkoledarna gör inte den prövningen; det skulle störa de goda relationer som de har med falskmyntarna och husfriden med dem tycks för dem viktigare än sanningen!

Ulf Ekman t.ex. gillade inte bloggandet, och uttalade sig negativt om den verksamheten, men nu har också han börjat med otyget.. Varför? Han, duktig mediamänniska som han är, insåg rätt snabbt att det handlar om en viktig arena i vår tid, som det inte går att bortse ifrån.

Också där når man långt och till kretsar som inte kan negligeras; fråga Calle Bildt t.ex, han lyckades ju ordna dåliga relationer till Ryssland genom sitt bloggande.

Läste f.ö. på en blogg – Alethia - en text som man knappast läser i något etablerat "blad"; den vibrerar av profetisk kraft, skriven av Sefast Tronde. Sök reda på den, läs och begrunda! Den står under rubriken "Domen börjar med Guds hus" och är – menar jag – ett exempel på en synnerligen obekväm sanning i vår tid.

Och var skulle jag själv förresten – om inte på en blogg - kunna få framföra, att kyrkorna i vårt land, i allmän mening, har bytt bort ”Ordets och bönens tjänst” mot verksamhetsmodeller av olika slag, och detta har gjort, att man sår otro i stället för tro, då Ordet inte i någon högre grad åtföljs av ”en bevisning i ande och kraft”, utan mer blivit tomma fraser, åtminstone i jämförelse med Jesu – och Hans apostlars undervisning.
S-E Sköld - 2010-02-03 06:57
S-E: Som jag skrev - Bloggosfären har mkt gott med sig, bland annat genom att fler kan komma till tals. Det är populärt hos vissa att tro att vi i "gammelmedia" tycker att detta är jobbigt. Det är möjligt att vissa gör det men ajg hör ärligen inte till dem. Detta handlar inte om det.
Jag tror att bloggande är bra och kan vara viktiga naglar i ögat på kyrkoledare och pastorer, ställa angelägna frågor och avslöja saker. Bra så!

Men i sin iver att få framföra sin egen syn på den rätta läran så missar man atmosfären. Och vad har man då åstadkommit?
Carl-Henric Jaktlund - 2010-02-03 11:16
C-H, man får nog acceptera det ena med det andra. Men sanningen är ju alltid sanning, även nedskriven på ett toalettpapper.

Ibland kan man se texter som: "Jesus älskar dig", nedskrivna där den egentligen inte enligt "högkyrkliga" värderingar och "heliga" traditioner borde finnas..

men där kanske den behövande läsaren befinner sig?

Och atmosfären på en blogg, har ju helt och hållet med texterna att göra. På annat sätt kan den verkligheten knappast registreras, eller hur?!

Och där - på bloggarna - är somt vatten, och kanske t.o.m. dåligt och unket sådant, och somt vin: Gudsrikets pärlor!

Det är nog så det kommer att se ut.

Mvh
S-E Sköld - 2010-02-03 11:34
Tack till S-E Sköld för mycket kloka ord i inlägget S-E Sköld - 2010-02-03 06:5.

Verkligen tänkvärt.

Mvh

Berndt
Jag tror att atmosfären ofta "missas", som Carl-Henrik säger, därför att vi glömmer bort att det är människor av kött och blod bakom varje blogginlägg och bakom varje kommentar. Människor som är säkra på sin sak, eller som tvivlar djupt. Människor som tror sig ha funnit sanningen, och andra som söker den.
Man bör nog fråga sig om man skulle använda samma ord och samma "tonfall" om man pratade IRL, mellan fyra ögon.
Faran med att tex. kalla ett profetia (som idag ju kan komma via en blogg) för sanning rätt av är ju att man undviker att göra så som Bibeln säger; att pröva det som sägs.

Jag tror också att vi kommer att finna ömsom vatten och ömsom vin på bloggarna, men vi måste också hålla räkning med att vi har OLIKA uppfattning om vad som är vin och vad som är vatten.

Det största utmaningen är ju, HUR möts vi i ett öppet samtal just där, där vi är så oense? OCH behålla atmosfären som andas försoning och kärlek (att försonas behöver inte alltid betyda att man tycker lika!)
Att diskutera på en blogg där alla tycker lika är inte så svårt.
Monica - 2010-02-03 14:38
Ps.
En annan aspekt är också att kunna diskutera, eller föra ett samtal, faktiskt är en viss konst. Det finns vissa spelregler.
På samma sätt som en bra predikan eller en bra föreläsning också ofta följer vissa regler (det handlar inte bara om gudomlig inspiration).

Jag kan bli våldsamt irriterad när man slutar diskutera sakfrågan. Om bloggskribenten har slängt ut en viss fråga och en kommentator sedan använder kommentarsfältet enbart till att framföra sin egen åsikt.
(Ännu mer irriterad blir jag om jag själv gör det, eller följer någon annan som viker av från ämnet).

Vad som också för samtalet framåt är väl underbyggda åsikter, och att man använder sina egna ord, helst utan länkar till andras bloggar/hemsidor etc (om det inte handlar om källhänvisning).

Och humor är viktigt. Vi kristna är så vansinnigt allvarliga ibland.
Monica - 2010-02-03 14:50
Bloggande är nog så nära "Det fria ordet" som man ö.h.t. kan komma, på gott och ont.

Ordet är ju på ett sätt inte fritt, så länge du inte kan nå ut till en bredare allmänhet; en allmänhet som berörs av det ämne du vill uttala dig om.

Och detta, att nå ut, har ju tidigare enbart varit maktens mäns möjligheter; frånsett insändarspalter i olika tidningar; men det innebär ett mycket trång passage ut till den aktuella läsekretsen - och särskilt om det gäller andliga och inte materiella frågor - och även där sitter sorterare...

Så fritt, så långt möjligt är, blev ordet fört när bloggarna kom. Och även om de nu och då blir utsatta för hård kritik, så har de nog kommit för att stanna; åtminstone i en demokrati.
S-E Sköld - 2010-02-03 19:34
S-E: jag vet inte vem du argumenterar emot. Är det ngn som tycker annorlunda? Inte jag iaf. Bloggosfären är fantastisk, bla pga det du skriver. Men allt däri är inte gott för det.
Carl-Henric Jaktlund - 2010-02-03 19:43
Alltså: det är enbart bra att fler kan komma till uttryck. Men det innebär ju inte att man inte bör tänka på hur man uttrycker sig (obs att det inte alls är samma sak som att man måste tycka på ett visst sätt eller annars vara tyst - inte alls).
Carl-Henric Jaktlund - 2010-02-03 20:06
Tack Carl-H! Mitt i prick! Har man rätt i sak, men fel i ande, har man inte kommit nån vart. Värt att påminna sig om överallt! 1 Kor 13
Lotta - 2010-02-03 20:38
C-H, vi människor är olika, en del har ett vårdat språk och kanske också en god uppväxtmiljö som bakgrund, med bra utbildning etc etc och det kan ju lysa igenom också i bloggsammanhang.

Frikyrkan, om den inte lever i väckelsekristendom, är ju en sådan korrekt och "fin" miljö.

Vad jag menar är, att det fria ordet ägs av alla, oavsett vem du är, och att det finns lagstiftning på området, tryckfrihetsområdet, som reglerar vad som får skrivas och inte; det gäller för tidningar såväl som för bloggare och jag anser att det kan räcka med det;

eftersom vi inte kommer längre i den här frågan: då det inte går att fostra ett helt folk, så att de beter sig som t.ex. jag önskar.

Att folk kommer till tals är för mig viktigare än vad de säger, om Du nu vill förstå mig rätt: det är min hyllning till det fria ordet!

Jag kommer från skogarna i norr och har sett hur det blir när de stora och dominerande träden undertrycker de mindre; dessa blir då lätt deformerade och alls inte vad de är ämnade till!

Låt människor komma till tals, är mitt recept; och säg inte vad de skall säga och hur..

Mvh
S-E Sköld - 2010-02-03 20:56
Folk får skriva vad de vill och hur de vill. Kör på bara. Men man bör inte bli förvånad över att folk slutar lyssna eller kritiserar om tonen, atmosfären, blir märklig.
Om bloggosfären ska kunna kritisera och anmärka på pastorers och församlingars läror och atmosfär bör de väl själva stå under samma villkor?
Carl-Henric Jaktlund - 2010-02-03 22:04
Jag tycker i vart fall du satte fingret på vad jag kände och funderade runt Carl-Henric.

Människor som menar sig vara kristna men är kroniskt arga och bittra är inte mycket att bry sig om.eller jämt ska läxa andra teologiskt

Tycker jag är ganska klar med mig själv på den punkten nu att dom frukter som kristendom bör leda till är just det bibeln kallar för andens frukter.

Är fullt medveten om att alla människor har sina gränser och alla människor kan bli arga och säga saker man inte menar och på så sätt sårar andra, det har jag klart även råkat göra själv någon gång.

Men frågan är ju ändå vad en människa sprider runt sig i det hela stora.Så jag kommer ju vara betydligt försiktigare hädanefter i "kristna" blogg världen efter att ha kännt mig totalt ner tryckt i skorna ett par gånger av "brödrar".
Lars - 2010-02-03 22:24
C-H, är det rimligt, att ställa samma krav på bloggare - som kan vara vem som helst - som på församlingarnas allra främsta? de som utsetts till församlingsledare. Är de jämförbara "storheter"?

I så fall har jag missförstått vad bloggarna är utryck för: också folkets röst - och inte bara proffsens - välformulerad eller inte.

Det gäller väl alltid att pröva sakinnehållet i det som skrivs? oavsett vem som skrivit.

Den som skriver på bloggar, skriver ju på dessa forums villkor, Lars, och att kalla människor "bittra och arga" är ju att ge uttyck för en subjektiv uppfattning; som ju lika väl kan gälla den som påstår det.

Det är ju i alla händelser, att lämna sakfrågan, för att i stället ge sig på personen och oftast, när det sker, är det i brist på sakliga argument.

Att ge sin in och debattera på bloggar, är att ge sig in i "hetluften" i betydligt högre grad än exempelvis på tidningars mera stillsamman debattsidor.

Och det är ju öppet också för dem Du nämner, C-H, att gå in och ge skäl för sin sak.

Mvh
S-E Sköld - 2010-02-04 06:39
S-E: Du vill ha detta till en fråga mellan "etablerade" och oetablerade", mellan "proffs" och "de vanliga". Jag ser det inte så.
Jag skrev denna bloggpost utifrån att jag förbehåller mig rätten att styra vad jag tar del av och jag flyr när atmosfären blir unken. Jag uppmanar andra att göra likadant.
Det handlar inte om att hindra folk från att skriva, inte alls. Om du läser mitt blogginlägg igen så ser du att jag betonade bloggosfärens fördel. Vem som helst får skriva och jag läser med glädje, brett.
Men jag menar att det inte bara är sakinnehållet utan även atmosfären - tonen, sättet att bemöta och lyssna/inte lyssna till andra - som är avgörande för om det är givande.



Carl-Henric Jaktlund - 2010-02-04 07:34
C-H, jag har alltid uppfattat Dig, och gör det fortfarande, som en sanningssökare, vilket också Gud är: "är det inte sanning som dina ögon söker?"

Och den sanning som Gud söker och sänder, kan lika gärna stå på en blogg som någon annan stans.

Därför får man som läsare pröva det som framförs; bland sanden kan ju finnas guldkorn, och inte sällan gör det också det!

Skulle jag hårdra resonemanget kring atmosfärbegreppet, så hade varken Johannes Döparen eller JESUS -och Hans apostlar, till vissa delar, passat in i bloggandet för att skapa den "behagliga doft" som där tycks efterfrågas.

För mig är det lite av "prinsessan på ärtan" resonemang. Realiteten är som realiteten är, och den realismen blir ibland också synlig på bloggar, för där skriver människor precis sådana de är!

Och där kanske framförallt de borde finnas med, som tycker att där är unket! och lämna sina bidrag för att förbättra klimatet.

Hade inte bloggarna funnits, hade det varit betydligt mer fritt fram för de i läror vilsna ledare, leda folket vilse:

nu höjs kritiska röster främst på bloggarna mot utvecklingen och de rösternas budskap rekommenderas inte sällan, att prövas mot Guds Ord, och bättre referensbibliotek kan man inte hänvisa till.

Mvh
S-E Sköld - 2010-02-04 08:22
S-E: Jag har heller aldrig påstått att det inte finsn viktiga sanningar på bloggar. Men när man prövat det som framförts på vissa håll och funnit ytterst lite guldkorn så är det naturligt att gå vidare.
Och det handlar inte alls om att de står i den tradition som Jesus och apostlarna - där var det nåd och sanning som gällde, på de ställen jag reagerar på i bloggosfären är det allt annat som gäller.

Jag nöjer mig så för nu, för nu har jag upprepat mig bra mkt kring detta.
Carl-Henric Jaktlund - 2010-02-04 09:21
C-H, en liten, slutlig kommentar bara: om man hävdar att det är osund eller liknande atmosfär på bloggar i allmänhet, men med tillägget, inte alltid och enbart, då anser jag att man bör göra en mer djupgående analys, av vad den svepande formuleringen och anklagelsen om osundhet står för.

Min erfarenhet, efter några års skrivande på bloggar och även på Dagens debattsida på den tid den fanns på webben, har lärt mig, att en del – för att inte säga de flesta - som ropar på debattpolisen är sådan som inte fått bära fram sina obibliska läror, utan att bli motsagda.

Ett av deras, och faktiskt ganska effektiva, vapen/debattknep är att kalla meningsmotståndaren för kärlekslös och vidare anmärka på det osunda debattklimatet m.m. liknande, odefinierbara och subjektiva begrepp. Och signalera att de avser att dra sig ur meningsutbytet p.g.a. dessa allvarliga brister hos meningsmotståndarna.

En annan intressant iakttagelse som jag gjort, är att kristenheten i stort gärna nappar på den typen av beten: därför att kärlekslöshet är bland de värsta man kan anklaga en troende för. Det fanns ju en tid när en villolära i det här landet bemötte kritiker med uttrycket: ”vi skall bara välsigna varandra”. Och det låter ju onekligen väldigt kristligt och bra, och blev därför ett mycket smart sätt, att slippa en nykter, biblisk granskning av den lära man företrädde. Lärans lärjungar hade antagligen fått lära sig det avväpnande förhållningssättet av sin guru.

Lewi Pethrus skrev en gång ungefär, att falska profeter ofta framstår som betydligt kärleksfullare än Guds. Och det kan ju till en del ha med Ordets egen skärpa att göra.
JESUS: ”Den Gud har sänt, han talar Guds Ord”

Tack för meningsutbytet! och ha en bra ledighet!

Mvh
S-E Sköld - 2010-02-04 13:03
S-E: En till kort slutkommentar från mitt håll: Jag har inte hävdat "att det är osund eller liknande atmosfär på bloggar i allmänhet". Jag skrev "på en del håll". Stor skillnad.
Och det är - återigen - inte oliktänkandet som är problemet. Det är bara en tillgång, och att debattens vågor kan gå höga och intensiva är också bekymmersfritt. Men när spekulationer skrivs som sanningar och det mer eller mindre ansträngs för att missförstå motparten istället för tvärtom så ser jag ingen anledning att dröja sig kvar.
Carl-Henric Jaktlund - 2010-02-04 14:25
C-H Jaktlund: "På en del håll diskuteras och analyseras kristenhet och teologi med allt annat än en god atmosfär.

Visst ska det få vara högt i tak, allt annat är otänkbart. Olika åsikter ska få uttryckas.

Men på sina håll trycks människor och församlingar åt med allt annat än "broderlig kärlek", "ömsesidig aktning" lyser med sin frånvaro mellan kommentatorer (citat från Paulus, om du undrar). Allt i "den rena lärans namn".

De hittar ständigt något att slå ner och anmärka på, att avfärda utifrån. Alltid, jämt och hela tiden.

Men gör gärna även som jag på andra områden: dra dig undan, plocka rent aktivt bort från bloggrollen (typ: skaka dammet av fötterna), och gå vidare där den ömsesidiga aktningen för andra människor är frånvarande.

Där läsningen föder mer kiv än försoning med andra människor, där läsningen i praktiken leder längre bort från Gud än närmare.

Man ska vara noggrann med vad man matar sig med, man ska vara noggrann med atmosfären."


S-E Sköld: "C-H, en liten, slutlig kommentar bara: om man hävdar att det är osund eller liknande atmosfär på bloggar i allmänhet, "men med tillägget, inte alltid och enbart", då anser jag att man bör göra en mer djupgående analys, av vad den svepande formuleringen och anklagelsen om osundhet står för."

--

Givetvis avsåg jag att Du syftar på s.k. kristna bloggar.

Mvh
S-E Sköld - 2010-02-04 17:26
S E Sköld, jag fattar egentligen inte vad du vill säga.

Menar du att bara för att man anser sig stå för en biblisk och sann lära så kan man strunta i att rätta sig efter vissa sunda debattregler?

Jag hoppas jag har missförstått dig.

Jag tycker Carl-Henrik har uttryckt sig tydligt nog; det är inte oliktänkandet som är ett problem.

Carl-Henrik har med sitt blogginlägg pekat på något mycket viktigt.
Monica - 2010-02-04 18:56
Nej Monica, det menar jag inte; jag menar att bloggar är folkets arena, för lärda och olärda, välfostrade och för till synes ouppfostrade, eller kanske en bättre beskrivning; hyfsade och ohyfsade.

Men oavsett vilket, har de samma rätt till det fria ordet, om det nu är fritt? inom ramen för lagstiftningen som gäller på området givetvis.

Det trista är, att det alltid skall fram pekpinnar, hur man skall vara. Någon sa: "jag är som jag är eftersom jag inte blev som jag borde"

Låt folk komma till tals, helt enkelt! och sluta betygsätta olika personer sätt att uttrycka sig. Gud får väl fostra oss alla! för det torde vi behöva.

Mvh

S-E Sköld - 2010-02-04 19:09
Okej, S-E, jag tror jag förstår bättre hur du menar och jag håller med dig när du säger att bloggen är folkets arena. Det är verkligen sant.

Men det är lättare att diskutera om man följer vissa regler, det är bara det jag vill säga.
Monica - 2010-02-04 20:41
C-H skrev svepande, och då tar det en viss tid - åtminstone för mig - att ringa in vad han vill säga.

Det finns nämligen ett mode - en viss populism - att ondgöra sig över bloggarna och det kan finnas många olika skäl till det och skriver man då så oprecist, diffust, som ju "atmotsfär" och "allt annat än broderlig kärlek" är, då kan det bli vissa frågetecken som bör rätas ut och det var det jag försökte göra, åtminstone av betydelse för mig egen del.

Uppriktigt sagt, så är jag fortfarande inte övertygad om jag jag förstått bevekelsegrunden för "angreppet" på bloggarna.

Det går ju inte att uppfostra ett helt folk, eller en hel kristenhet, att bete sig på ett visst, önskvärt sätt. Och det är ju f.ö. en uppgift som den bloggansvarige har att ta. Den som är s.a.s. är ansvarig för bloggen.

Mvh
S-E Sköld - 2010-02-04 21:37
Det var inget angrepp. Varför måste det anses som det bara för att man skriver en sådan här sak?

Jag kunde varit mer precis om jag velat - skrivit ut namn på bloggar och samtalsforum och tagit exempel. Men jag gjorde inte det. För att jag ville vara vag och svepande? Nej, för att ärendet var viktigare än min smak. Jag ville inte ha en debatt kring om den och den är bra eller inte - jag ville påpeka att det spelar roll hur man uppträder och beter sig, även i bloggosfären. Det är för mig absolut självklart att det är så och det är värt att tänka på för alla som har en blogg eller som deltar i diskussioner på en.

Men alla tycker förstås inte lika, därför kan det som jag inte gillar säkert uppskattas av andra och tvärtom. Och därför var jag inte ute efter att pådyvla andra min uppfattning i det här ämnet utan berätta hur jag gör för att sortera för att ta till mig av allt det som är tillåtet men som kanske inte i allt är nyttigt: Jag väljer vad jag vill läsa och inte läsa. Det är en bra modell tycker jag och uppmanar andra att följa den. Jag använde helt enkelt min blogg till att argumentera för det, sedan får var och en praktisera det som den vill.

Inte konstigare än så. Ingen dold agenda, inget angrepp, ingen uppmaning att sluta ta del av bloggosfären.

Carl-Henric Jaktlund - 2010-02-04 22:29
C-H, OK! Känns bra, rent och bra!

Mvh!
S-E
S-E Sköld - 2010-02-04 22:47
Skriv en kommentar

Namn (Måste anges)

Epost (Måste anges, publiceras ej)

Prenumerera på nya kommentarer via epost
Hemsida

Kommentar



Om bloggen
Carl-Henric Jaktlund är reporter på tidningen Dagen, trebarnspappa och före detta pastor. Han bloggar om de intryck, funderingar och marginalanteckningar som inte riktigt får plats i en vanlig artikel.
Arkiv
2010
Mars 2010 - 20 inlägg
Februari 2010 - 21 inlägg
Januari 2010 - 6 inlägg
2009
December 2009 - 15 inlägg
November 2009 - 27 inlägg
tidigare




Vad är en blogg?
Ger arbete med värderingar en bättre vård?
JaNejVet inte
Mest bloggade artiklar på Dagen.se
Så tycker bloggarna om Dagen
IKON1931 IKON1931 IKON1931
Svenska Journalen Dagens/musik IKON1931
 -  Obunden på kristen grund

Redaktör Dagen.se: Jakob Ihfongård
Tjänstgörande webbreporter: Kerstin Doyle
Ansvarig utgivare: Elisabeth Sandlund
Dagen på:
|
|