Gårdagens eftermiddag lyfte ett antal församlingsexempel under en intressant och spännande samling. Jag skrev en kort nyhetstext, och dessutom en kommentar kring något jag funderat mycket på och kom att tänka på under eftermiddagen igår.
Vikten av att inspireras av andra men inte kopiera.
Jag minns en samling, just i denna kyrkolokal, Pingst Jönköping. Det var andra halvan av 1990-talet och det var Willow Creek-konferens, en av de första. Bill Hybels var på plats och berättade sin församlings story. Och hemligheten, berättade han, var denna:
De hade läst apostlagärningarna andra kapitel, om församlingen där, och därefter funderat - hur tillämpar och lever vi ut detta i Chicago nu?
Det var oerhört inspirerande. Han borde åkt hem efter det, eller så borde vi andra ha gjort det. För se kom berättelserna om hur de hade gjort, hur de la upp sin söndagsskola, hur de använde drama och annat. De sa kanske inte församlingar skulle åka hem och göra som de gjort, men så blev det i stor usträckning.
Men Skövde, Fagersta, Luleå, Askersund, Borås, Lycksele, Lund, Umeå, Kalix, Göteborg, Nässjö, Karlstad - ingen av dem är Chicago. Det finns stora skillnader, på så många sätt.
Läxan, inspirationen, från Hybels frånd en dagen borde ha varit att åka hem och läsa och apostlagärningarna 2 och börja fundera kring den egna staden i den egna tiden. Likadant nu. De exempel som berättades igår är i första hand inte något att kopiera, det är att inspireras av.
En hjälp att förstå att det går, om man gräver där man står och inte där någon annan befinner sig.
