Ja, ni har väl kanske redan förstått att semestern inträtt. Efter Nyhemsbloggandet har det inte blivit någon mer webbkommunikation från min sida, och så förblir det en tid framöver.
Nu är det dags för avkoppling och rekreation i en dryg månad. Återkommer när Europakonferensen tar fart vecka 31 (om bloggandet därifrån sker på denna plats eller på specifik blogg återkommer jag till) med laddade batterier och ny energi, förhoppningsvis. Därefter faller vi in i vanlig lunk igen med mer bloggande i vanlig ordning.
Men det är då det, nu är nu. Hoppas din sommar blir njutbar. Och du, tänk på att inte göra för mycket - det mår man inte bra av. Ta tid att koppla av, undvik alla måsten. Om du är en av alla dem som har svårt att säga nej till en massa förfrågningar från människor runtomkring - ta till dig Trots allt-redaktören Magnus Sundells råd: Säg att du måste hälpa Gunnar.
Om någon, mot förmodan, skulle fråga vad denne Gunnar gör så är svaret: "Ingenting".
Visst låter det lockande, att få en tid när man hjälper någon att göra ingenting. Man mår inte bra av att leva så jämt men då och då är det nödvändigt.
Innan jag sätter punkt för nu skickar jag med en låt från Samuel Ljungblahds Nyhemskonsert förra veckan, ett av de klipp jag filmade men inte la upp då. Glad sommar!
Under den kommande veckan, med start idag, så bloggar jag på "Nyhemsbloggen". Den här bloggen kommer inte uppdateras under den tiden, troligtvis.
Välkommen att följa konferensen ur mitt och kollegan Urban Thoms perspektiv.
Fredagens Youtube.
Var på mitt livs första Bruce Springsteen-konsert förra veckan. Började regna redan i kön och sedan bara fortsatte det. Sex timmar, inklusive hela konserten regnade det mer eller mindre. Men bra var det, mycket bra.
Och tittar inte solen fram får man sjunga längtande efter den: "Waitin´on a sunny day". Och minsann, känns det inte lite somrigt över det här klippet ändå? Både Bruce och den lilla flickan som får ta över micken och sjunga refrängen lyser som bara den.
Gulligt värre.
Jag tillbringade tisdagskvällen i Söderhöjdskyrkan, Stockholm. Samtalskväll med pastor Stefan Swärd och författare Jonas Gardell, apropå den senares nyutkomna bok "Om Jesus" (Nordstedts). Dagens tidning innehåller en text kring det hela.
Men den blev väldigt kort och koncis, mestadels för att väldigt mycket av det som sades var upprepningar av det lunchsamtal de tidigare haft och som jag var med och refererade för en dryg månad sedan.
Utifrån det kändes inte kvällen så spännande, inte ur mitt perspektiv. Och jag konstaterar att jag inte är helt ensam när jag läser Stefan Swärds blogg. Somliga kritiserar honom för att ha varit undfallande för Gardells teologi och inte gett motspjärn, andra berömmer honom för god samtalston (Swärd svarar sedan på synpunkterna i ett nytt inlägg).
Jag tycker att båda de synpunkterna har sina poänger.
Å ena sidan känns det naturligt att berömma Stefan Swärd för dialogen, för att han inte enbart positionerar sig emot i alla stycken och blir fyrkantigt kritisk till allting. Under samtalskvällen berömde han vid flera tillfällen delar av Gardells bok: "fantastiskt bra skrivet". Jag gillar det, sökandet efter det positiva att uppmuntra. Det är en god grundhållning.
Många andra inom kyrkans värld har valt att avfärda allt Jonas Gardell är och står för, per automatik liksom. Även om han själv kanske ibland lagt upp för det så finns det helt klart berättelser om hur han behandlats och bemöts av kyrkliga företrädare och andra kristna som stämmer till eftertanke och rannsakan. Utifrån det perspektivet är viss försiktighet förståelig.
Å andra sidan, naturligtvis ska man kunna tycka till om hans åsikter, tankar, värderingar och teologi. Och Gardell verkar inte ha något emot det, han tycks tvärtom söka det. Han är en provokatör, han väcker ofta engagemang i sitt artisteri och författande genom att sticka ut hakan. Han tycker att det är viktigt att problematisera, vända och vrida på argumenten, ta spjärn mot andra och deras åsikter.
Även om han nu var införstådd med att det var samtalskväll så var det tydligt att han uppmuntrade den sidan att komma fram: "Jag har inga problem med att vi är oense, en av de saker jag gillar med judendomen är att den är argumenterande, nästintill grälande ibland", sa Gardell med ett förväntansfullt leende.
Den bollen och utmaningen tog Stefan Swärd inte riktigt vara på. Det hade varit spännande med ett tydligare problematiserande av Gardells problematiseringar, det hade varit intressant att få höra mer påtagliga andra perspektiv kring vad Jesu försoningsdöd betyder och innebär än det som Gardell ger, det hade varit givande att höra konkretare alternativ om huruvida Guds kärlek kan vara inkluderande och exkluderande på samma gång.
Nu ska man förvisso ha klart för sig att det är lättare sagt än gjort, Gardell är en oerhört skicklig retoriker och såväl genomtänkt som påläst kring sina åsikter. Att möta honom i en debatt kräver oerhört mycket, samtalsformen är betydligt enklare och som sagt - det går att se en del fördelar med det.
Och samtidigt, en debatt i god ton med skarpa åsikter som mejslades mot varandra hade varit väldigt spännande och givande.
Jag sörjde beskedet om Trots Allts nedläggning när det kom för en tid sedan. Försökte se positivt på det hela, tröstade mig med att den skulle övergå till att vara webbtidning. Men nu bli inte det av.
Det är en stor förlust. Läser utmärkte redaktören Magnus Sundells rader om det sista numret och fastnar speciellt för citatet av Peter Halldorf, som var redaktör vid magasinets start. En slags programförklaring:
"Till vilka riktar sig Trots Allt? Svar: människan. Hon som är nyfiken. Ännu inte färdig. Sprängfylld av frågor och längtan. Och hon som tappats på sina illusioner. Ja, alla som vill fortsätta att stångas med livet, punktera myterna, trotsa tillvarons motlut och söka svar som tål att sättas ut i verklighetens karga landskap.
Trots Allt vill vara en mötesplats. Inte ett döda monologers sällskap. En tidning där människor vågar tala ut. Inifrån. Därför vill vi göra intervjuer som är samtal mellan människor. Dialoger. Inte tröttande utfrågningar för att klämma åt.
Trots Allt kommer att vara reportage, bilder, artiklar som förhoppningsvis lämnar dig med frågor lika ofta som svar. För vi tror att endast den som söker finner. Den som bara serveras svar blir aldrig någon sökare. Och därför heller ingen finnare."
Trots Allt har fyllt en viktig funktion i den svenska kristna pressen, men även för mig personligen (och jag vet att många har samma upplevelse). När mitt tonårsliv övergick i vuxenliv var magasinet enormt viktig. Tydlig med åsikter men också generös gentemot den som hade andra tankegångar. Ärligt intresserad och inlyssnande utan att tappa den egna rösten.
Riktigt bra journalistik, med andra ord.
Tidningen var viktigare för mig förr än nu. Då var den en ren livlina, så har jag inte upplevt det de senaste åren. Men jag har alltid sett fram emot ett nytt nummer, bläddrat och läst med intresse. Alltid med stor respekt för Magnus Sundell och övriga medarbetares vilja och förmåga att bidra med viktiga tankar och perspektiv.
Nedläggningen av Trots Allt skapar ett stort tomrum.
Sparlåga här nu, väldigt mycket annat på gång för tillfället. Snart blir det bättring.
Kanske kan jag i alla fall få bjuda på lite musik så länge, för alla er som gillar U2 och är sugna på ny musik: Bono gästar U2-producenten Daniel Lanois på "Falling at your feet", alldeles nyss upplagd på Spotify.
Helt okej låt, som lyfter ett antal snäpp när Bono kliver in i den. Det är något speciellt med den mannens röst, så är det bara.
För två år sedan skrev jag en artikelserie med namnet "Bot & Bättring" som handlade om människor som farit illa i samband med uteslutningar eller illa behandlingar i församlingssammanhang.
Serien handlade primärt om pingströrelsen, utifrån en insändarskribent i lokaltidningen Skaraborgs allehanda, som skrev från sitt sammanhang. Pingströrelsen är dock inte ensamma om en bakgrundshistoria som kastar skugga över nutiden. Frågan dyker regelbundet upp på olika sätt.
Idag skriver exempelvis Björne Erixon, bibellärare och författare, på sin blogg ett förslag om en tyst minut på Nyhemsveckan, i samband med pingstpastorernas fotbollsmatch:
"Vad skall vi minnas? Jag tänker på alla de som i svensk frikyrka (inklusive Pingströrelsen) uteslutits ur någon församling på grund av orsaker som idag accepteras eller inte föranlåter någon åtgärd. En fotbollsmatch mellan pingstpredikanter på Nyhem har ett stort symbolvärde. Därför skulle en tyst minut i samband med detta visa på mognad, mod och självrannsakan. Det borde uppföljas av seriösa samtal i dessa typer av frågor...".
Är det en bra idé, möjlig att genomföra i det här sammanhanget? Vet inte, det får andra avgöra.
Men hursomhelst, på något sätt undrar jag om det inte dags att ta i den här frågan på riktigt allvar, kanske är det viktigare än någon riktigt anar. Dels för de som på olika sätt sitter med sår och besvikelse men även som allmän signal om var man som kyrkor befinner sig nu. En markering mot något blir även en markering för något annat.
Dessutom är det en möjlighet att internt fundera kring lärdomar så att misstag inte upprepas. Förändra historien går inte, men lära av den är möjligt.
Artikelserien "Bot & Bättring": 1 2 3 (sista delen verkar fallit ut vårt system tyvärr men du som har pdf-tidningen hittar den här på sid 8-9).
Sommaren har varit här och hälsat på lite några dagar. Trevligt. Hoppas den återvänder.
Oavsett väder så drar sommarsäsongen igång inom kort, för många är konferenserna Nyhemsveckan och Torpkonferensen själva startskottet på det en ny del av året.
Och Dagen ska dit förstås, till båda konferenserna. Vi håller på och förbereder oss lite smått nu och eftersöker vad som skulle kunna vara intressant att rapportera och skriva om. Vissa saker är förstås omöjlig att förutse, det är ju där och då det händer, men mycket går att tänka igenom i förväg.
Men även om vi har hyfsad koll så är vi ändå begränsade och tänkte därför kolla av här med er: Vad bör vi inte missa på Nyhem/Torp? Det kan vara viktiga, roliga, allvarsamma, lättsamma saker. Det är i blandningen mellan dessa saker som en god konferensbevakning uppstår.
Så tipsa oss mer än gärna, antingen här i kommentarsfältet eller på våra mailadresser: carl-henric.jaktlund@dagen.se (Nyhem) eller david.wingren@dagen.se (Torp).
Tack.