För drygt åtta veckor sedan gick ställde jag mig längst bak i en kö med fyrahundrafemtio glada presumtiva korister. Amy valde ut mig och arton till + syrran och vi har haft en oerhört rolig resa tillsammans. I kväll var det final. I de första programmen hade vi inga förväntningar utan var bara lyckligt uppfyllda av musik och gemenskapen i kören och med de andra körerna. När vi började gå vidare vecka efter vecka smög sig en svag förväntan in att tänk om ... Final... Wow! Därför var det snopet att åka ut för två veckor sedan. Snopet, men ändå med en stor glädje och tacksamhet! Eftersom jag sitter i bussen (02:05, natten mot söndag) kommer jag inte att lägga upp massor med bilder utan återkommer i morgon med att berätta mer om vår resa och konkret det sista dygnet i Studio 2, i Frihamnen, Stockholm. Sov så gott!
Klart slut! /Ricard
