Nu är det sena kvällsandakter som gäller för mig. Runt 22.45 igår kväll satt jag på sängkanten och bläddrade i morfars psalmbok, "Sånger och psalmer" från 1951, utgiven av Svenska Missionsförbundet (som det hette då)
Hittade dagens lovsång bland adventssångerna, den är en av mina favoriter, jag bara måste citera delar ur den:

"Jesus från Nasaret går här fram, Än som i gången tid, Löser ur vanmakt, ur synd och skam, Skäner sin kraft och frid: Himmelriket är nära".

Det är Anders Frostenson som har skrivit denna vackra nutida psalm. I vers tre heter det:

"Öppna ditt hjärta i bön och bot, Upplåt vart hemligt rum. Red dig att taga Guds son emot, Tro evangelium: Himmelriket är nära".

Idag med de vackert frostklädda träden och en lavendelblå himmel är det lätt att tro att himmelriket faktiskt är nära, att det finns där alldeles inpå oss. Att ta emot.

Jag ska försöka blogga om mina lovsånger även imorgon, den 23, och den 24, på morgonen. Men om jag inte får det att fungera med bloggen hemifrån, passar jag på att redan nu önska er alla bloggläsare en

FRIDFULL, VACKER OCH RIKTIGT GOD JUL!

Lägesrapport Stockholm, fredag eftermiddag 17.00, sista helgen innan jul.

Går in i designbutiken "Stockhome". Det är fullsmockat.  99 procent är tjejer, kvinnor, damer, tanter.

Inte en enda vuxen man.

Klockan 17.15. Går in på Hi Fi - klubben. Det är lång kö, tar en lapp. 99 procent är män i min egen ålder.

Inte en enda vuxen kvinna, förutom jag.

Sverige världens mest jämställda land? Genusterror? Ha ha ha ha.....!

Åter till lovsången:

FREDAG 18: Lauda ur Vespro della beata virgine av Monteverdi

LÖRDAG 19: Måste fortsätta här: det blir Gloria Patri et filio ur samma verk.

SÖNDAG 20: Nu närmar det sig! Det blir "Ett barn är fött på denna dag..."

Den musikaliska adventskalender torsdag den 17:
Sjung lovsång, alla länder - en fin Taizé-sång.

Sjöngs i vardagsrummet 23.15 (pianissimo) när jag kom hem efter körövning. Ute gnistrande snö, snön dämpar ljuden och världen blir stilla.

Nu är det helg igen, och jag har fått några fina kulturtips från kollegan Håkan i Örebro. Därför blir det Örebros dag här på bloggen.

Det här kan man njuta av i närkingerike under helgen:

* Stella kammarkör har ljuskonsert med Daniel Frank från Folkoperan. Vasakyrkan, 19 fredag

* Julkonsert "Is och led" med kören Prima Veris. Betlehemskyrkan, 18 söndag

* Julkalender på Örebro Rådhus. 17.02 varje dag - konstnärer har skapat fönster ut mot Stortorget.

Landsorten lever - ja den kanske till och med leder!

God helg!

P S IDAG tänker jag sjunga en riktigt maffig lovsång: "Laudate Domino" ur Vespro della beata virgine av Monteverdi. Det är grejer, det!

Igår kväll började inspirationen tryta när det gällde sånger. Jag har ju fått så många fina tips från er alla, stort tack!

Men det värsta i jultider är att man inte hinner med. Men jag ger inte upp: den sjungande adventskalendern ska genomföras! Hoppas att jag under helgen hinner leta upp några av era tips på youtube och sjunga med.

Igår blev det helt enkelt "Jul, jul, strålande jul" som jag samtidigt övade på - min kör ska sjunga den på midnattsmässan på julafton.

Idag snöar det så att man tror att man är i Sibirien! Snacka om "White christmas"!

Strax ska jag gå och se en förhandsvisning av en film, Jane Campion som gjort flera fina och uppmärksammade filmer kommer med en ny film lagom till jul. Av det jag sett av trailers ser det ljuvt och romantiskt ut, med visst svårmod.
Kanske något av en "Doktor Tzjivago"-film? Passar ju utmärkt i det här vädret...

Det håller på att hända något märkligt med intervjuer med politiker. Såg ni till exempel intervjun med Husmark-Persson i Aktuellt om sjukförsäkringen?
Hon lyckades med konststycket att nästan inte svara på en enda fråga. Jag tycker att Aktuellts programledare gjorde så gott hon kunde, men ändå: kontentan blev för vanliga människor något helt obegripligt.

I morse läste jag en intervju med Reinfeldt i Metro, som var en likadan uppvisning i två röster i ett landskap. Det fanns inte tillstymmelsen till dialog.

Det här beror förstås inte bara på politikerna. Journalister har ett ansvar för en utveckling, där man ofta trängt in politiker i ett hörn och vägrat låtsas om komplicerade orsaker och samband. Man har tryckt upp en mick och sagt: "Ja eller nej? Ja eller nej?"

På denna utveckling har politikerna svarat med att medieträna sig, och lära sig att aldrig svara på en rak fråga, utan istället använda varje sekund i direktsändning till att trumpeta ut sitt budskap.

Typexempel skulle kunna vara: "Kommer miljömötet i Köpenhamn att lyckas?"

Svar: "Vi moderater har alltid arbetat för.... bla bla". Och så rabblar politikern upp det han eller hon lärt sig utantill framför badrumsspegeln.
Det värsta med den här utvecklingen är att det får konsekvenser för tredje part. Nämligen för alla dem som media är till för: er, kära medborgare.

För det som kommer ut blir allt mindre begripligt, allt mindre någon typ av kommunikation. Det blir inte ett samtal, utan två ental som ropas ut i etern.

Detta får, menar jag, en menlig effekt på demokratin. När folk inte förstår stänger de helt enkelt av.

Så, skärpning, båda parter! Det handlar ju ändå om att någon ska begripa något!

Som tur är kan jag själv efter denna politiska soppa fylld av klimpar återvända till min lovsångskalender.

Idag tänker jag sjunga en sång jag sjöng i barnkören: O Betlehem du lilla stad. En riktigt söt visa.

I lördags var jag på en fantastisk konsert i S:t Jacobs kyrka i Stockholm. Linnékvartetten heter en brassgrupp från Uppsala som spelar så att man tror att Jerikos murar ska falla - observera att detta är menat som något positivt!

Vilken klang! Vilken exakthet! (Och ni som tror att "brassar" alltid har med fotboll att göra:det finns annat i livet än sport...)

Inte blev det sämre av att S:t Jacobs kammarkör sedan sjöng julsånger och Michael Weinius sjöng Adams julsång...

Och så fick vi i publiken sjunga tillsammans med kören i flera julsånger, bland annat "Gå, Sion, din konung att möta".

Ja, det var mäktigt. Annat kan man inte säga.

Jag lyckades samtidigt förstås med att sjunga inte bara en, utan flera lovsånger.

Idag börjar annars julstressen göra sig gällande på allvar. Julkort ska skrivas, kultursidor ska förproduceras - och inte har jag ens hunnit få upp en julkrans på dörren.

SÖNDAG fortsatte jag på dalakorals-temat och sjöng "Den signade stad" i dalavariant.

IDAG har jag faktiskt inte valt lovsång än. Vad tycker du? Jag lovar att kolla bloggen ikväll!

En tveksam sol anas bakom Telefonplans grå husväggar. Det är verkligen välsignat solsken - sällan har någon december varit mer genommulen.

Men snart vänder det!

Tack alla kära bloggläsare, som ger mig så fina sångtips! Och ni som sjunger lovsånger med mig, till exempel Alma Mater - håll ut! Snart är juldagens glädje här.

Någon läsare påpekade att "Down by the Riverside" var ett lämpligt val av lovsång att sjunga, just när Barack Obama fick fredspriset.

Jag hade inte tänkt på det innan, men så där är det ofta när Gud finns med i vardagen: saker och ting faller på plats på ett förunderligt sätt.

IDAG väljer jag sång nummer 103 ur "Segertoner", den klassiska "Bereden väg för Herran". Men jag tänker sjunga en alternativ melodi, den gamla dalakoralen som är fylld av vackra utsmyckningar.

Tycker du att psalmer man sjunger i kyrkan har för många verser?

Då tycker jag att du ska vara glad över att du inte levde för hundra år sedan. I den vackra gamla psalmbok jag hittat här på Dagen, tenderar psalmerna att vara hela predikningar.

Igår sjöng jag mig igenom 11 verser av psalm nummer 63, och då var det fyra verser kvar... (hade tagit en kopia på psalmen och kopian slutade på 11)

På den tiden var det visor och inga ord.

Dessutom var språket - tycker jag nu! - vackert. Hör bara:

"Mitt hjärta se, ho lades där I krubban ned? Märk,ho det är: Det Jesus sann är, sann Gud och man, Ej större under spörjas kan"

Eller:
"Han är den rätte Frälserman; Säll den på honom trösta kan!"

DAGENS lovsång tänker jag hämta från en annan kontinent: Det blir en glad lovsång, en spiritual:

Down by the Riverside

Dag 9 i den sjungande adventskalendern - det blir lättare och lättare att sjunga!

Igår kväll stod jag med lödder upp till armbågarna och sjöng inte bara en, utan flera lovsånger på raken där vid diskbänken. Sällan har det gått så bra att diska. Sällan har tallrikarna radats upp i stället med en sådan schvung. Sången var jag inte alltid lika nöjd med, men jag sjöng om och om igen.

Föreställde mig en idol-jury hemma i köket, de hade dissat mig direkt. Men nu sjöng jag ju inte för dem. Nej, inför Gud kan man sjunga och diska och gapa på, utan att bli varken dissad eller diskvalificerad.

Jag lovar, detta gör själen lycklig.

IDAG blir det en av de få psalmer som är gemensamma för psalmboken idag och för snart hundra år sedan:

"Av himlens höjd oss kommen är, ett bud som frid till jorden bär"

Jag hittade den i en psalmbok från år 1921 som står här i vår bokhylla.  Texten är något förändrad idag, men psalmen finns kvar!

Slank in igår kväll på "Manifest - en scen för rättvisa" på Hotell Malmen på Söder. Där har musikern Tommie Séwon - även skribent i Trots Allt - dragit igång en måndagsklubb med musik och program med inriktning på rättvisa, som hålls en gång i månaden.

Det var knökfullt med ungdomar när klockan närmade sig 20. Kul att se! Igår spelade Jonathan Johansson och en tjej, som jag tyvärr inte minns namnet på, men som var en riktigt grym sångerska..

Temat igår kväll var klimatavtalet, och en kille från Svenska kyrkan informerade om vad kyrkorna gör under Köpenhamnsmötet.

Nu måste jag få vara lite gnällig: jag tycker det är lite trist att folk inte kan sluta prata när det står någon med en mikrofon framför dem och försöker berätta om något viktigt. Hur svårt kan det vara att låta kaffet/colan/ölen tysta munnen i de kanske tio minuter under en hel kväll, som någon pratar?

Hursomhelst tycker jag såna här satsningar är värda att uppmärksammas. Någon kanske tycker det är konstigt att man har "bar" istället för att vara i en kyrka eller samlingslokal. Men jag tycker inte det är så dumt. Malmen ligger mitt i nöjesstråket, och även om det hela går av stapeln i en bar betyder det inte att man måste dricka alkohol (de flesta igår pimplade cola).

Här kan människor slinka in och få något även för själen, men samtidigt behöver man inte ta det för många kanske stora steget att gå in i en kyrka.

Så jag hoppas att "Manifest" fortsätter! Nästa kväll är i januari.

Ja, och så:

DAGENS LOVSÅNG - igår, den 7 december, sjöng jag så gott det gick med i "Hosanna" sjungen av Soweto Gospel Choir. Tipstack till Elisabeth Günter! Fantastisk låt!

IDAG blir det en enkel lovsång som jag tror att alla kan:

"Herren är min starkhet och min lovsång. Han blev mig till frälsning. Herren är min starkhet och min lovsång".

Tipstack till Marie Breskic!

Söndagen var en regnig och mörk historia här i Stockholm. På kvällen satte jag mig framför tv:n för att se Evin Rubars reportage om muslimer, "Dokument inifrån: slaget om muslimerna" (SVT2).

Jag hade hoppats få större insikt i de olika riktningar som finns bland svenska muslimer. I viss mån fick jag det. Men under programmets gång växte min irritation över den okunskap om tro och vad det innebär att ha en tro, som både Rubar och flera av de intervjuade visade.

När Rubars huvudvittne, så att säga, en forskare som uttalade sig mycket tvärsäkert, skulle definiera vad islamism är, gjorde han definitionen så vid att den blir både meningslös och okunnig.

Han menade att alla som försöker påverka det offentliga livet med sin tro är islamister. Oavsett om de vill påverka med fredliga medel eller med våld. Det gör i ett slag hela Sveriges muslimska råd, Sveriges unga muslimer och andra fredliga organisationer till islamister.
Det är ungefär lika dumt som att säga att alla kristna som vill påverka samhället är fundamentalister.

Enligt forskaren är dock majoriteten av de 400 000 svenska muslimerna sådana som "inte är religiösa, de vill bara tro på Gud och köpa volvo".

Hur är man när man är muslim men inte religiös? Hur är man när man är kristen, men inte religiös?
Och, för att komplicera det ytterligare, hur är man om man är humanist men inte vill påverka samhället?

Självklart finns en glidande skala i hur och på vilket sätt man uttrycker sin religiositet. Det finns sätt som är okej, och det finns sätt som inte är okej.

Jag tycker absolut man ska ta fighten med homoförföljelser och kvinnoförtryckare inom islam. Men huvudpoängen i programmet var att man som troende inte alls ska låta detta påverka "hela livet".

Detta är svårsmält, tycker jag. En tro som inte påverkar hela livet, vad är det? Knappast en tro.

Jag kände mig klart irriterad över Rubars okunnighet när jag stängde av tv:n. Ännu argare blev jag en stund senare, när jag satte på igen och fick höra cancersjuka kvinnors berättelser om hur de blivit terroriserade av försäkringskassan med krav på att återgå i full tjänst genast.

Som kristen måste jag reagera! (Men i Rubars tolkning av tro ska jag kanske inte göra det?)

Sammanlagt var det ett mörker som sänkte sig tungt efter dessa två tv-program. Men då insåg jag med ens att jag glömt dagens lovsång!

Jag hittade mitt gamla häfte med TAize´-sånger, och hittade en ljuvlig sång som nu kändes helt rätt:

"Nattens mörker är inte mörker, Gud för dig. Nej, natten sprider ljus liksom dagen".

Nummer 44 i Taize´-häftet. På franska är den ännu vackrare:

"La ténèbre n´est point ténèbre, devant toi: la nuit comme le jour est lumière".

Mörkret är, om man ska översätta ordagrant, inte mörker "inför Gud".

Med ens blev det ljusare!

P S Och lördagens lovsång? Jo, en vacker psalm från 1100-talet: nummer 423, "Kom Jesus, kom Immanuel"

Min kompis Susanne i Göteborg får stå för dagens lovsång: "Kristus kommer - Davids son". Psalm 111 för er som vill vara med var ni nu än befinner er: i trafiken, med dammsugaren i högsta hugg, eller på jobbet...

För er som inte varit med från början: jag vill uppmuntra alla att sjunga en lovsång per dag under december, fram till den 24. I en slags lovsångs-adventskalender. Och det får vara alla typer av lovsång: från Mozart till gospel.

Jag har fått en massa bra tips, och lovar att söka reda på en del andra tips jag fått under helgen!

Rapport från lovsångsvardagen:

Sjöng "Amazing Grace" i köket när jag kom hem igår kväll. Den passade bra efter Lisbet Salanders och Salachenkos blodiga uppgörelse i "Luftslottet som sprängdes" på Saga bio.

I den filmen är nåd och försoning långt borta.

Det känns lite udda att sjunga lovsånger hemma i köket för sig själv. Men samtidigt bra.

Tidigare på dagen igår var jag och träffade författaren och professorn Owe Wikström i Uppsala. Han hejar på mitt lovsångsprojekt, och tyckte jag skulle sjunga "Var glad! Var glad! Och hylla din konung och Gud!"

Jag tar den idag. Men ...hur börjar den egentligen? Vet ni? Jag minns bara de första orden: Gå Sion...

Eller har jag fel?

Jag har fått en massa andra bra tips, jag kommer att beta av alla sånger jag hittar och klarar av att sjunga!

Igår kväll fick jag en ide´. Detta efter att hela dagen ha funderat på vad lovsång är: dess väsen, dess funktion. I morgondagens Dagen skriver jag nämligen en krönika om lovsång. Där skriver jag bland annat om att äkta lovsång kommer underifrån - den kan aldrig manas fram från en scen, oavsett hur mycket högtalare, strålkastare och elgitarrer man använder.

Sedan började jag tänka på hur lovsång i alla tider använts av kristna särskilt när de haft det svårt. Svarta slavar sjöng lovsånger. Under antiken sjöng de kristna lovsånger i fängelset.

Nu när det är som svartast omkring oss är det alltså läge att sjunga lovsång. Det är läge för brustna hallelujan, för hoppet om juldagens glädje, som också står för ett hopp som varar in i evigheten.

Runt omkring mig finns det en massa människor som sysslar med "affirmationer" i nyandlig anda. Affirmationer som sägs ska göra enskilda människor lyckliga.
Låt oss som kristna svara med lovsång. Som är något helt annat. Eftersom vi inte försöker "tänka fram" personlig lycka, utan vi vänder oss till den Gud som skapat oss och vi tror, nej vi vet, att lovsång är vår allra mest ursprungliga sång.

Så - därför tänker jag istället för att öppna luckor i en adventskalender under december sjunga en lovsång varje dag. Oavsett hur hemsk dagen har varit!

Är ni med?

Jag kommer att skriva här på min blogg vilken som är dagens lovsång. Det kan bli allt från psalmer till klassiska verk eller Taize´- sånger.  

Och: jag behöver er hjälp! Tipsa mig om lovsånger. Skriv och berätta vilken lovsång som betytt mycket just för dig, i vardag eller fest.

Jag börjar idag. Dagens lovsång är min favorit från helgens Händel-konsert: Halleluja-kören!