"Det svärs för lite i våra kyrkor!" Pingstpastorn som med sin bil tar mig med en väldig fart genom Norrlands inland låter tvärsäker. "Man hör aldrig en svordom och det är ett tecken på att det bara är kristna som är i kyrkan."
Nog är det så alltid. Och ännu mer uppenbart blir det kanske på en kristen konferens som Lapplandsveckan (numera officiellt Lappis). De norrländska pingstvännernas Mecka. Fromheten i stora tältet går nästan att ta på och glada hälsningar slängs till höger och till vänster. Men är det bara en klubb för inbördes beundran dessa sammankomster eller finns det plats för den sökande, den ovana människan? Det ska jag ta reda på under veckan. Jag ska också, alldeles strax faktiskt, ta reda på om konferensbesökarna vurmar för sitt stora tält eller om man kanske sneglar lite avundsjukt på Nyhem och andra som ståtar med en egen hall. Resultatet kan ni läsa i tisdagens tidning.
