Husbondliden, denna vackra lilla by i Västerbottens inland myllrar den här tiden på året av pingstvänner. Jag har precis landat i pågående konferens. Ett kärt återseende. Här tog jag många avgörande beslut under min tonårstid.
Henrik Åström, hårdrockspastor från Helsingborg talade i tisdagens kvällsmöte om lyssnandet. Han förmedlade bilden av hur viktigt det är att lyssna i stereo istället för mono. Att lyssna på två kanaler. Liknelsen blir att lyssna på människor och samtidigt lyssna på Gud för att ha något profetiskt att förmedla. Att lyssna först och tala sedan. Kanske stavas det betänksamhet.
Det är ett viktigt budskap till nutidsmänniskan, vi som lever i ett mediabrus som aldrig tystnar, ett ständigt myller av information. Det är då det blir viktigt att lära sig innebörden av det bortglömda ordet: sovra. Att välja det viktigaste. Den ädla konsten att prioritera.
Och kanske behöver man ibland ta sig till obygden för att förstå och ta till sig de grundläggande grejerna för att det andliga livet ska växa och utvecklas. Temat för veckan är: Tillsammans växer vi. Och utifrån min första kväll verkar Husbondliden vara rätt plats för en sådan sysselsättning.
