Är det verkligen sant att Svenska kyrkan vill slopa ordet äktenskap i vigselritualen, oavsett om det handlar om en- eller tvekönade par? Så har det hela framställts efter Ekots lördagsintervju med ärkebiskop Anders Wejryd. Men om jag förstår saken rätt är det möjligen - och förhoppningsvis - en övertolkning. Det verkar som att ett av förslagen till ny vigselordning som kyrkostyrelsen i nästa vecka släpper ut på snabbremiss till stiften bygger på den ritual som redan finns för välsignelse av samkönade par. Tidigare uppgifter har gjort gällande att det kommer att handla om flera alternativa förslag som går ut på remiss. Och då kan det ju finnas varianter där termen äktenskap fortfarande används i stället för att man talar om att kontrahenterna "blir makar".
Att ta bort termen äktenskap helt och hållet är en usel lösning på det dilemma som Svenska kyrkan befinner sig i. Den tillfredsställer inte någon. De som vill bevara äktenskapet som en beteckning på relationen mellan man och kvinna blir sannolikt upprörda. Och de som vill att även homosexuella par ska få gifta sig på samma villkor som heterosexuella par blir minst lika besvikna. RFSL:s vice förbundsordförande Ulrika Westerlund talar i SvD om att det är ett sorgligt och anmärkningsvärt förslag.
Enligt Dagens Nyheters referat förklarade ärkebiskopen i radio att det inte fanns någon medveten tanke med att "gömma undan ordet äktenskap". Men så naiva kan väl kyrkostyrelsens ledamöter och de höga herrarna och damerna i Kyrkans hus inte vara. Nog måste de väl ordentligt ha tänkt igenom bland annat de ekumeniska aspekterna på ett sådant förslag? De kan bli nog så svårartade. Man får hoppas att det finns större inblick och utblick ute i stiften där förslagen snart ska diskuteras.
