Två mellanstadieelever har hävt ur sig sådana tokigheter på sina bloggar att de har polisanmälts, berättar svd.se. Läs hela artikeln här.Nu får JK titta på fallet eftersom det kan ha att göra med den grundlagsskyddade rättigheten för varje man och kvinna att fritt uttrycka sin åsikt - inom vissa gränser.
Nu handlar det ju inte om män och kvinnor i det här fallet utan om barn i 10-12-årsåldern. Och i den åldern är omdömet inte färdigutvecklat. Man förstår helt enkelt inte vilken skada lögner och påhopp kan ställa till med. Det är inget försvar för vad just de här ungarna har gjort. Tvärtom är det bra att de och andra bloggare, unga och äldre, får klart för sig var gränserna går. Mobbning är avskyvärt, vare sig det sker på den vanliga eller på den virtuella skolgården och vare sig den riktar sig mot andra barn eller mot vuxna.
Som de gamla sjunga kvittra de unga, lyder ett gammalt ordstäv. Och det är inte att förvånas över att barn inte förstår var gränserna går. Det gör inte vuxna, som bloggar eller kommenterar bloggkommentarer, alltid heller. Snabbheten, distansen och möjligheten till anonymitet inbjuder till uttalanden som aldrig skulle fällas om man stod öga mot öga med den man diskuterar med. Det behöver vi alla som vistas i bloggosfären tänka på.
Internet har öppnat fantastiska och tidigare oanade möjligheter för alla som vill att ta del i samhällsdebatten. Men med möjligheter följer också ansvar för var och en att avstå från sådant som sårar och kränker. Och som vuxna har vi ett särskilt ansvar att vara ett föredöme för barn och unga även i detta avseende,.
