Det är lätt att instämma i behovet av bön om att Gud ska välsigna Sverige. Men att statsminister Fredrik Reinfeldt pliktskyldigt skulle avsluta sina tal med en sådan önskan är snarast att devalvera bönen.
Reinfeldt bekänner sig inte som troende och har lämnat Svenska kyrkan. Traditionen i USA kan kännas tilltalande för den som är kristen, och visar på ett helt annat klimat i förhållande till kristen tro. Men i ett sekulärt statsskick som i Sverige är det inte regeringsbildaren som ska åläggas uppgift en att be om Guds välsignelse. I Reinfeldts fall skulle det även om han inte var statsminister bli helt fel, både för honom själv och för oss övriga. Kd-riksdagsledamoten Else-Marie Lindgren tänker här fel.
Uppgiften att vända sig till Gud i bön för Sveriges folk hör i stället hemma hos den kristna kyrkan. Och i ett land med kristna rötter behöver regering, riksdag och kommunpolitiker inte känna någon beröringsskräck med kyrkorna. Det är exempelvis alldeles utmärkt att en präst eller pastor får uttala välsignelsen i samband med riksdagens öppnande.
Ministrar och andra politiker med en kristen tro har heller ingen anledning att skämmas med varifrån de hämtar viktig inspiration. Och de får gärna instämma i bönen. Men någon plikt att avsluta de politiska talen på det sättet vore det fel att införa.
Det är inte ens önskvärt.
