På söndag går vi in i passionstiden, enligt kyrkoåret. Så kallas de två veckorna före påsk, då våra blickar riktas mot Jesu lidande och död på korset. Den handling som är ett uttryck för Guds djupa kärlek till och engagemang för människan och hela skapelsen. Och som manar till efterföljelse.
I Dagen den 27 mars läser jag en artikel och en annons, som både handlar om passion. Denna helg arrangerar Ryttargårdskyrkan i Linköping en konferens med namnet "Passion för världen 2009". Den ska inspirera till mission, till ett engagemang som går på tvärs mot vår tids extremt individualistiska kultur där vi varje dag påminns om egoismens giriga härjningar.
Samma dag publiceras i tidningen en annons, där Donsö Missionsförsamling söker en ungdomsledare med "passion för Jesus, passion för ungdomar".Och jag tänker att detta är goda signaler.
Den kristna kyrkan behöver bli passionerad, inte bara två veckor om året utan året runt. Osjälviskt utåtriktad, engagerad för medmänniskorna var de än befinner sig. På Donsö eller i fjärran land.
Välkommen, passionstid!
