71 procent av Sveriges 16-åringar har smakat alkohol det senaste året, medan europasnittet ligger på 82 procent. Österrike och Tyskland ligger över 90 procent, och länder som Storbritannien, Schweiz, Ungern, Grekland och Belgien ligger över 80 procent. Samtidigt ska det sägas att svenskarna ligger högt när det gäller mängden konsumerad alkohol vid de tillfällen man dricker. Här sticker britter, norrmän, finnar och österrikare ut och är värre än svenskarna.
Allt detta och mer därtill får vi veta av The European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs, ESPAD, (Det europeiska skolundersökningsprojektet om alkohol och andra droger), som samlar jämförande data om hur 15-16-åriga elever i Europas länder förhåller sig till droger. Det kan ju vara intressant att veta, när nu alkoholens roll i samhället är på tapeten, att det är en jämförelsevis hoppfull läsning för oss svenskar.
Det finns folk som fnyser åt den svenska inställningen till narkotika och menar att vi borde se verkligheten som den är och ha en mera tolerant inställning. Men vår restriktiva hållning mot narkotika ger uppenbarligen resultat. Bara sju procent av de svenska 16-åringarna har testat cannabis, mot 45 procent i Tjeckien och runt 30 procent i länder som Frankrike, Storbritannien och Holland. Europasnittet ligger på 19 procent.
Statistik av den här sorten är naturligtvis en del av underlaget för politiska beslut i drogfrågorna. I bästa fall kan man väl hoppas att EU kan ta siffrorna till intäkt för att se närmare på den förut förhånade svenska alkohol- och narkotikapolitiken, som alltså visat sig vara jämförelsevis framgångsrik.
Samtidigt får detta naturligtvis inte för ett ögonblick skymma de enorma skadeverkningar som drogerna får när det gäller mänskliga relationer med känslokyla, försummelser, våld, kriminalitet och mycket annat. Men den här sortens statistik är bra både för att få perspektiv på den egna situationen och för att kunna lära av andras erfarenheter.