Elisabeth
Sandlund
I går eftermiddag, under debatten om den nya äktenskapslagen, läste Lennart Sacrédeus (KD) högt ur Svenska kyrkans remissvar på utredningen om sagda lag, detta som ett argument mot det beslut som riksdagen var i färd med att fatta, nämligen att äktenskapsbegreppet i fortsättningen ska gälla även samkönade par.
I remissvaret, daterat december 2007, resonerar Kyrkostyrelsen, det vill säga Svenska kyrkans "regering", fram och tillbaka och ger argument för och emot samkönade äktenskap. Men till sist landar man i sina överväganden och där står det ordagrant så här:
"Enligt Kyrkostyrelsen är det angeläget att finna en begreppsbildning som är förankrad i svensk tradition och som olika kyrkor och samfund kan ställa sig bakom. Kyrkorna har i en hearing med utredaren samfällt uttryckt önskemål om att ordet 'äktenskap' endast skall användas för par med olika kön....Det finns en lång tradition av att använda ordet 'äktenskap' för relationen mellan man och kvinna. Motsvarande term används på detta sätt även internationellt och i andra språk. Det är i detta sammanhang också viktigt att beakta inställningen hos invandrare från andra kulturer och deras kyrkor och samfund. Dessa har oftast mycket svårt att acceptera att äktenskapet kan vara något annat än en relation mellan en kvinna och en man."
Ganska klart besked, kan man tycka. Termen äktenskap bör bevaras för relationen mellan man och kvinna, anser Svenska kyrkans högsta beslutande organ mellan kyrkomötessessionerna, som ju bara inträffar en gång om året.
Det är bara det att redan på onsdagsmorgonen landade ett pressmeddelande från Svenska kyrkan i datorerna med rubriken "Svenska kyrkan stöder ny äktenskapslag", där ärkebiskop Anders Wejryd, till yttermera visso ordförande i Kyrkostyrelsen, uttalar sig positivt om det beslut som riksdagen tänker fatta.
Uppenbarligen har något hänt. Frågan är bara vad. Och vad Kyrkostyrelsens övriga ledamöter tycker?
Vill du får ut mer av Dagen?Prenumerera på tidningen Dagen.
Klicka här för ett bra erbjudande.
Alla kommentarer till denna bloggpost via RSS
Det finns nog en majoritet i kyrkostyrelsen (obs nu 2009) för ÄB:s uttalanden, annars hade han nog inte gjort dem. Kyrkomötet (obs höstens, det som inte ändrats av kyrkovalet) har nog också samma inställning - samma politiska partier som i riksdagen har ju majoritet också där.
Men visst har du rätt i att omsvängningen är uppseendeväckande. Enligt Svenska kyrkan är Folkets röst tydligen Guds röst. (Vox Populi Vox Dei).
Vad ni som journalister misslyckats med att visa är, anser jag, att kyrkan nu inte längre pratar om pastorala undantag för entydigt homosexuella - som under 90-talets utredningar - utan efter höstens kyrkomöte, och i praktiken redan nu, garanterar vigsel till äktenskap (nb till äktenskap!) inte bara för specifikt homosexuella utan för alla som någon tid i livet får lust att dela det med en person av samma kön som man själv. Om oförmågan att tända på någon av motsatt kön är relativt ovanlig, så är förmågan till sexuellt samliv med någon av samma kön enligt historiens och samtidens vittnesbörd tvärtom mycket vanlig. Och står verkligen Svenska kyrkan ute i församlingarna för en ungdoms- och konfirmandundervisning där även ungdomar som kan tända på det motsatta könet informeras om att det ur kyrkans synvinkel är komplett likgiltigt om man väljer att bilda familj med någon av motsatt eller någon av samma kön? Finns det inte längre några spår av någon som helst moderat heteronormativitet längre? Är det rimligt att en kristen kyrka tar bort vår Herre Jesus´ ord om äktenskapet i Matteus 19 ur den ordinarie vigselordningen bara för att vår Herre Jesus inte är tillräckligt könsneutral? (Vad tror ni - kommer Daniel och Viktoria att välja tillbaka dem om de försvinner ur "ordinariet"?).
Den frågan borde Dagen och andra journalister ha pressat biskopskandidater och andra på. Det är inte hs- utan bs-begreppet som borde ha lyfts mer i den etiska diskussionen.
Och "Bevara Äktenskapet-kampanjen" gjorde ett strategiskt kardinalfel som inriktade sej på riksdagen istället för på Svenska kyrkan. Riksdagsbeslutet kan ur vissa synvinklar ses som ett framsteg för mångfald och tolerans. Svenska kyrkans ställningstagande börjar däremot mer och mer, ur kristen synvinkel, likna ett stolleprov. För vilka pastorala undantag Jesus enligt Matteus 19 än verkar vara öppen för, så kan då ingen biskop i världen med bevarad trovärdighet hävda att han likställer det ena med det andra eller har en oklar framställning av Guds ursprungliga och egentliga syfte. Och jag är faktiskt inte säker på att ens vanliga Svensson-föräldrar känner sej trygga med en kyrklig barn- och ungdomsverksamhet med queer-teologiska förtecken.
Svenska Kyrkan kan inte sitta på två stolar samtidigt, utan man måste bestämt slänga bort (Pk stolen)
1 Kor 10:20. Nej, men att det som de offrar offrar de åt demoner och inte åt Gud, och jag vill inte att ni skall ha gemenskap med demonerna.
21. Ni kan inte dricka både ur Herrens bägare och ur demonernas bägare, inte äta både vid Herrens bord och vid demonernas bord.
22. Eller skall vi väcka Herrens svartsjuka? Är vi starkare än han?
Sekulär uppgift att ge alla par som avser att leva livslångt tillsammans vor ju att registrera parförhållandet i samband med hindersprövning. Det hade varit förnuftigt och lämnat fältet fritt för samfunden att viga dem som de
som står resp. kyrkas trosuppfattning. Men det brände man på ett ganska tidigt stadium enbart för att visa att man tror mest av alla. Svenska Kyrkan deltog utom tävlan.
Det som hänt är att den politiska majoriteten i riksdagen bestämt att äktenskap ska avse både enkönade och tvåkönade relationer. Svenska kyrkan, som är politikerstyrd, måste nu välja mellan att anpassa teologin till riksdagsmajoriteten eller stå kvar vid sin uppfattning i remissvaret.
Uppenbarligen är det så att kyrkostyrelsen tänkt om sedan remissvaret 2007. Det är ju tack och lov en möjlighet. Och att det skulle handla om att vara politisakt korrekt är befängt att ens påstå. Den som uttalar sig förkastar totalt en annan teologisk tolkning if rågan än sin egen. Låg nivå!
JL, uppenbarligen har kyrkostyrelsen anpassat sin nya syn till den politiska majoritetens.Sedan brukar man väl inte byta teologisk tolkning som man byter skjorta. Finns det f ö någon ståndpunkt hos kyrkostyrelsen som avviker från den politiska majoritetens?
StaffanW - 2009-04-02 20:11
Tack för ditt arbete och dina inlägg, Elisabeth! Moraliskt förfall slutar oftast med en allvarlig samhällsdepression. Det verkar som människor aldrig lär sig av historien. Se på 20-talet, då var Europa på väg utför med en liberal sexualsyn och upp luckrade moraliska värderingar. Detta slutade sedan med en allvarlig depression i hela samhället 1929. Till följd av denna depression så följde ett världskrig. Tyskar med flera gav de som hade minst orsak till depressionen skulden, nämligen judarna. Det är hemskt att se att vårt samhälle är på väg mot detta igen. KOMMER VI NÅGONSIN LÄRA OSS? ÖPPNADE ÖGON HERRE OSS GIV!
Robert - 2009-04-02 22:30
Och då får vi se upp, Robert, så att inte också vi - direkt eller indirekt - lägger skulden för depressionen på en i detta sammanhang oskyldig (eller i vart fall inte särskilt skyldig) grupp som t.ex. de bi- och homosexuella och deras organisationer. Du är faktiskt farligt nära att göra det, tycker jag. Kommer vi någonsin att lära oss?
Andreas, tack för ditt inlägg. Jag lägger inte skulden på varken några homo- eller bisexuella personer eller organisationer. Den största skulden lägger jag på en sovande Kristi Kropp. Det är vi kristna som är jordens salt. Just nu verkar vi ägna oss mer åt en massa interna diskussioner, varav de flesta är meningslösa, istället för att våga visa Kristus kärlek och vad vi kristna stå för. Detta kanske är farligt för den onde, men gött för människorna i längden. Vi måste komma ihåg att Jesus inte bara gick omkring och log för alla mötte. Det är nästan bara denna bild som kyrkan ger idag. Tänk vad som skulle hända om en person som Johannes Döparen skulle dyka upp i någon kyrka i dagens Sverige. Om han inte skulle bli bannlyst från kyrkan så skulle han i alla fall bli enormt utfryst. Medan de kristna i USA har problem med övermod och pengar så har Sveriges kristna problem med apati och självupptagenhet.
Robert - 2009-04-03 08:43
Namn (Måste anges)
Epost (Måste anges, publiceras ej)
Prenumerera på nya kommentarer via epost
Hemsida
Kommentar