Regeringens aviserade förslag om att slopa möjligheten till befrielse från viss skolundervisning, till exempel i sex och samlevnad, har väckt livlig debatt. I DN skriver utbildningsminister Jan Björklund och integrationsminister Nyamko Sabuni att alla barn och ungdomar har rätt till de kunskaper som grundskolan ska ge oavsett om föräldrarna gillar det eller ej. Läs hela deras artikel här.
Om detta går åsikterna isär. De besökare på Dagen.se som har svarat är i runda slängar delade i två hälfter, de som tycker att det är ett bra förslag och de som avvisar det.
Jag känner mig ungefär lika kluven som läsekretsen. Å ena sidan ligger det mycket i tanken att alla medborgare i Sverige behöver en gemensam bas att stå på, som i första hand kan förmedlas genom skolundervisningen. Å den andra går det inte att med ett suddgummi radera ut svenska föräldrars rätt att uppfostra sina barn och att, o hemska ord, påverka dem med sina värderingar.
På den tiden som det fanns ett ämne som hette "kristendomskunskap" kunde barn med annan trosbekännelse än den lutherska bli befriade från att delta i undervisningen. Sedan ändrades innehållet och beteckningen så att undervisningen i motsvarande ämne förutsätts vara konfessionslöst och ge saklig information om kristen tro och om andra livsåskådningar.
Ska tvånget att undfå sexualundervisning i skolan utökas måste man kanske tänka i motsvarande banor och se över lektionernas innehåll. Den dag det blir en självklarhet att ungdomarna får tydlig information om att ett aktivt sexualliv före 15 års ålder står i strid med lagen och att det finns många och goda skäl till att skjuta upp sexualdebuten betudligt längre än så är det säkert färre föräldrar än i dag som känner oro inför att deras telningar är med på lektionerna.
