Ett väntat förslag

Kyrkostyrelsen i Svenska kyrkan gjorde på fredagen som väntat. Den ber höstens kyrkomöte godkänna att kyrkan ska viga män med män och kvinnor med kvinnor på samma villkor som tidigare par där parterna har olika kön har sammanfogats. Läs hela skrivelsen här.

Frågan är inte avgjord. Det är kyrkomötet som har sista ordet. Och där lär det bli debatt. Men den sorgliga sanningen är ju att merparten av nomineringsgrupperna, i dagligt tal kallat partierna, redan har förklarat att de ställer sig bakom samkönade vigslar.

I Kyrkostyrelsens skrivelse redovisas en lång rad kritiska argument mot samkönade vigslar och mot det sätt som frågan har hanterats i Svenska kyrkan från remissinstanserna. Man kan ju även om man i princip är för nyordningen tycka att det hela har gått alldeles för fort. Men allt sådant avvisas. Det är också anmärkningsvärt att Kyrkostyrelsen inte i klartext förklarar varför den har ändrat ståndpunkt från att för bara något år sedan ha hävdat att begreppet äktenskap borde reserveras för förhållandet mellan man och kvinna.

Till sitt stöd har Kyrkostyrelsen - eller ska man säga dess majoritet, för det finns tre tappra reservanter, vars reservationer dock i skrivande stund inte finns tillgängliga - ett utlåtande från Svenska kyrkans teologiska kommitté. Där dribblas det med bibelställen så att man nästan slår knut på sig själv. Ett exempel är när Jesusorden i Matteus 19 tolkas som stöd för samkönade vigslar. Ett citat:

"Att Jesus själv såg - och att kristen tolkning av hans ord hittills har sett - äktenskapet som en trogen relation mellan just man och kvinna enligt Guds ursprungliga avsikt torde vara uppenbart. Om poängen är att trohet har varit en del av den avsikten från början, kan denna bibeltext faktiskt göras relevant för frågan om äktenskap mellan personer av samma kön. Detta skulle i så fall innebära att det slags livslånga relation som Jesus talar om som en intention i skapelsen även skulle kunna ingås av par av samma kön."

I stället för den specifika gemenskap mellan två personer av olika kön kan, enligt kommittén, nämligen orden tolkas som att de gäller "persongemenskap" oberoende av kön.

"Jesu ord om äktenskapet mellan man och kvinna behöver med andra ord inte stänga dörren för en trofast äktenskaplig relation mellan människor av samma kön. Hans ord ger oss ingen tydlig angivelse beträffande äktenskapets innebörd i andra relationer än dem som var aktuella när Jesus uttalade sina ord om äktenskapet för snart två tusen år sedan."

Hade det inte varit enklare att skriva ungefär så här: "Jo, vi vet vad Jesus sa och vi vet också vad han menade. Men det var så länge sedan att det behöver vi inte bry oss om numera"?

Kyrkostyrelsen har stannat för en gemensam vigselordning för alla par. Det betyder att Gud i fortsättningen inte har skapat oss till man och kvinna utan till sin avbild. Och att just bibelstället ur Matteus 19 får finnas kvar, som en valmöjlighet när parterna är av olika kön.

Hur går det då för dem som inte vill hoppa på tåget, de präster, andra anställda och lekmän som anser att tanken på samkönade äktenskap strider mot den kristna tron som de ser de? Någon formell väjningsrätt vill kyrkostyrelsen inte ha. Men ingen präst ska tvingas att förrätta vigslar mot sin vilja. Övriga anställda får dock inte samma möjlighet att säga nej, slår man uttryckligen fast. Deras roll i samband med vigseln är av annan karaktär.

Dock är det uppmuntrande att Kyrkostyrelsen klargör att frågan om hur man ser på vigsel med par av samma kön inte ska " ha betydelse vid exempelvis prövning av prästkandidat eller anställning av präst, musiker, kyrkvaktmästare eller annan personal i kyrkans tjänst". Eftersom många kan vittna om att frågan redan sedan länge ställs i antagnings- och anställningsintervjuer måste det alltså bli ändring på den punkten. En stor lättnad för många nuvarande och blivande anställda inom Svenska kyrkan!