"Ulf Ekman bad om förlåtelse" är rubriken på Kerstin Doyles referat av Ekmans predikan på Oasmötet i Borås. Jag hör, som Dagens läsare vet, till dem som har efterlyst den rubriken, mot bakgrund av mycket som sades och gjordes i Livets ords startskede.
Utan att ha några detaljer utöver vad artikeln säger, så finns det många skäl att notera Ulf Ekmans ord med tacksamhet. En ödmjuk och ärlig bön om förlåtelse är enda möjliga vägen framåt. Detta sagt utan att vilja förenkla svåra processer och absolut inte som tolk för någon som ännu bär på sår.
Men har vi inte alla behov av att be om förlåtelse? Utan tvivel!
Ska man då kräva mer av Ulf Ekman än av andra?
Nej, någon sådan gradering kan inte göras.
Ulf Ekman är naturligtvis inte unik i ett historiskt perspektiv. Nära nog vartenda trossamfund har i sin tidiga historia ledargestalter som gjort liknande utfall mot andra kristna och åstadkommit stor skada genom det övermod och den tanklöshet och ignorans som framgångens berusning gärna skapar. Vi skrev i Petrus på 90-talet att det tar minst ett par decennier innan en ny väckelserörelse hinner "sätta sig" så att man kan urskilja den essens som återstår för framtiden. Livets ord har varit inne i den processen en tid, och Ulf Ekmans bön om förlåtelse kan ses som en nödvändig och efterlängtad del av densamma.
Men sakligt sett så var det som skedde på Livets ord under startåren i högsta grad publikt och fick stora konsekvenser för såväl enskilda som församlingar. Man kan inte springa från ett sådant ansvar med att andra minsann också gjorde fel eller att man måste lämna det gamla bakom sig. För många av de drabbade är det inte så enkelt.
Detta får naturligtvis inte heller tas som intäkt för att onödigtvis grotta ner sig i det som varit, det finns gränser för när sådant blir kontraproduktivt. Det viktiga är att signaler av den här sorten gör det möjligt för den som har behov av det att närma sig Ulf Ekman för samtal, så att pyrande surdegar kan rensas ut om de ges den nödvändiga tiden och kraften. Det vore i så fall i hög grad välkommet.