Hur ska terrorismen i världen bekämpas? Det har varit den stora och heta frågan inom internationell politik allt sedan den 11 september 2001.
För USA:s dåvarande administration fanns bara ett onyanserat svar: Massiva militära insatser, en hårdhänt jakt på muslims extremism där kränkning av mänskliga rättigheter var mer regel än undantag. På så sätt lade man ständigt ny ved på västhatets brasa.
Flera opinionsundersökningar pekar nu på att den muslimska världens stöd av terrornätverket al-Qaida, som stod bakom 11 september-attacken, inte längre är så starkt som vi kanske tror.
Dagens nyhetsartikel om ett sviktande stöd för al-Quaida och andra extremistgrupper ger hopp. Ett försiktigt hopp - vi får aldrig glömma att den muslimska världen långt ifrån är enhetlig. Och frågan om hur terrorismens ska bekämpas förblir komplex och svår.
Men de senaste årens erfarenheter bör ha lärt oss, att det krävs mer än kulor och krut för att möta hotet från terrorismen. Att föra en dialog med moderata muslimska krafter och att uppmuntra varje liten tendens till demokratisk utveckling är en taktik som bör prövas med större kraft än hittills.
Det är dags att ge begreppet krig mot terrorismen ett nytt, mindre bokstavligt, innehåll.
