Beskedet i dag att livstidsdömda Annika Östberg får ett tidsbegränsat straff väcker frågan om återanpassning in i samhället. Åklagaren Gunnar Brodin tycker att hon har sonat sitt brott, men att hon inte hinner förbereda sig tillräckligt för att bli fri våren 2011. Annika Östberg, dömd för dubbelmord i USA, har suttit 28 år i fängelse och endast haft sju permissioner, samtliga sedan hon kom till Sverige i april.
Det är sant att utslussning från fängelse kräver ordentligt med förberedelser, och att kriminalvården allt för ofta har stora brister på detta område för närvarande.
Trots allt finns möjligheten att nu ge Östberg förutsättningar för omställning, med gott stöd under de närmsta 1,5 åren. Örebro tingsrätt finner inte att det föreligger en "konkret och beaktansvärd risk för att hon ska fortsätta att begå allvarliga brott". Och Annika Östberg själv har visat att hon har tagit ansvar för sitt brott, hon har en kristen tro och säger sig vilja börja ett nytt liv.
Ytterligare ovisshet, och många år till i fängelset, gör knappast Annika Östberg till en bättre människa. Det skulle tvärtom göra det än svårare att komma tillbaka till samhället.
