Det stora klimatmötet i Köpenhamn har lockat till sig massor av människor, och en hel del av dem har deltagit i olika demonstrationer. Det säger sig självt att omständigheterna kring ett jättemöte av den här karaktären med många prominenta deltagare också kan vara svårt att hantera ur säkerhetssynpunkt. Polisen har ingen enkel uppgift i sammanhanget.
Men de flesta av demonstranterna är extremt engagerade människor som är beredda till betydande uppoffringar för vad de uppfattar som ödesmättade frågor. På ett sätt utgör de vårt bästa hopp för framtiden, eftersom de ofta har satt sig in i frågorna, och ur demonstranternas led rekryteras sannolikt åtskilliga nyckelpersoner i framtidens klimatarbete.
Ur det perspektivet är det ödesdigert när polisen agerar som man gjort i Köpenhamn, och som förre Frizongeneralen Tomas Lundström beskriver i en Dagenartikel.
Polisen ska följa gällande lagar, till exempel vad gäller tydlighet om vad man är anklagad för och vilka rättigheter man har. Den ska inte bruka mer våld än nöden kräver och den ska behandla människor med all möjlig värdighet och respekt.
När sådana grundläggande principer sätts ur spel och inte minst unga människor uppfattar sig ovärdigt behandlade föds hat och hämndlystnad. Det är en draksådd som vi kan få skörda effekterna av i generationer. Det har vi inte råd med.
