När utbildningsminister Jan Björklund (FP) nyligen markerade att undervisning om kristendomen ska ha en särställning i religionsämnet i grundskolan så svarar Förbundet Humanisterna nu med att vilja göra om ämnet religionskunskap till livsåskådningskunskap. I en tid när grundläggande kunskaper om religion behövs mer än någonsin - inte minst i det mångkulturella samhället - väljer alltså Humanisterna att i stället försöka degradera religionens roll, och de fakta och reflektioner kring detta som skolan har i uppdrag att förmedla.
Men inte heller Christer Sturmark och hans medskribenter kan förneka att kristendomen intar en särställning i den svenska historien. Det tvingas de medge i sin debattartikel i Svenska Dagbladet (28/2), där de annars gör sitt bästa för att degradera också kristendomen.
Visst kan en del värderingar i kristen tro som har byggt upp det svenska samhället återfinnas också på annat håll. Men det ändrar inte på det faktum att kristendomen är en "fundamental del av hela vår kultur och historia", för att citera minister Björklund. I vår kultur är kristendomen bärare av de viktiga värderingar som har byggt det demokratiska samhället. Vidare en grundläggande referensram i människors existentiella funderingar, något som också återspeglas i modern litteratur och film.
Om inte grundskolan kan ge gedigna kunskaper och hjälpa till att analysera kristendomens historia, tro och liv så sviker den sitt uppdrag. En av Humanisternas myter är att detta skulle vara mindre viktigt.
