Efter seminariet springer jag in i seminariedeltagarna Eva och Claes. Eva var en av dem som diskuterade friskt om ekumenik en stund tidigare. Vi har lite eftersnack på gatan.
Hon är trött på att allt mest handlar om organisatorisk enhet - ekumenik är ju mer än så. Vad hon ville tillföra i diskussionen, var en annan dimensionen av ekumenik - den praktiska. Om hur människor sträcker sig över samfundsgränserna för att skapa nya gemenskaper. Om hur några av deras medelålders vänner har funderingar på kommunitetslivet. Om att ekumenik inte bara handlar om teori.
Sedan börjar Evas glass att droppa, och jag sticker iväg för att ladda batteriet på datorn inför kvällsmötet - med en känsla av att åh, vad härligt det är med engagerade människor!
