En sak som förbryllat mig i debatten kring Lennart Sacrédeus är de bloggare som har KD-stämpel. Det finns en sajt - kd-bloggar.se - som samlar dessa. Jag antar att den har något slags stöd av partiet, men det framgår inte av sidan.
Jag har vid ett par tillfällen sökt på "Sacrédeus" för att se om man där diskuterade den enda KD-fråga som det pratas om utanför partiet. Intresset har varit oerhört svagt. Under de första dagarna av den intensiva diskussionen fick jag två (2) träffar. Fram till och med fredag lunch hittade sökmotorn fem (5) bloggposter, sedan årsskiftet.
Det var alltså vid fredag lunch som frågan om nomineringar definitivt avgjordes i partifullmäktige. Efter detta har det kommit tio nya inlägg, som kommenterar det redan fattade beslutet.
Man kan möjligen dra slutsatsen att bråket kring EU-listan är en storm i ett vattenglas, som inte intresserar de flesta kristdemokrater.
Men bloggare som tycks så ointresserade av vad som sägs utanför den egna kretsen blir för mig rätt ointressanta.
Faktum är att jag oftare lockas att läsa Socialdemokraternas motsvarighet. Betydligt fler oväntade inlägg. En partipolitiskt markerad blogg blir inte kul om den bara känns som en del av partiets propagandaapparat.
Och när jag precis skrivit detta råkar jag läsa Bengt Germundssons (KD) refererat av Kristdemokraternas partifullmäktige i fredags i hans blogg, under rubriken "En havererad process", och inser att det finns undantag. Här bjuds jag på både insyn och åsikter.
