Tomas Brunegård, VD för Stampen och styrelseordförande i Swedmedia, bloggar om medielandskapets förändring. Han är på väg till USA; han är pessimistisk när det gäller dagstidningarnas framtida utgivningsfrekvens:
"Dagstidningarna i Detroit har minskat till tredagars utgivning och det finns många fler exempel. Till och med självaste New York Times funderar i dessa banor sägs det."
Om samma fråga i Sverige: "Inte ens när vi talat om stora investeringar i webb- eller mobilplattformar har detta varit en diskussion. Nu kommer den, tror jag."
Beror detta på de nya medierna? Ja, självklart. Men frågan är om det är hela sanningen. Bra journalistik kostar. Och du som läsare är inte dummare än att du bara är beredd att betala om du tycker att vår journalistiska kvalitet står i relation till kostnaden för din pernumeration.
Jag tänker på en artikel som Mats Bergstrand publicerade i Axess. Rubriken är "När sanning och närvaro blev lyx".
I takt med att allt färre tidningar drivs av idéer och allt fler av vinstkrav, så minskar också möjligheten att bedriva en journalistik som håller för de kvalitetskrav som läsare och journalister tycker att man ska kunna ställa.
I stället återanvänds material från andra medier. Bergstrand refererar till en undersökning i Storbritannien.
"Resultaten visar att Storbritanniens mest ansedda tidningar rutinmässigt publicerar nyheter de aldrig brytt sig om att kontrollera sanningshalten i. 60 procent av nyhetsmaterialet är obearbetade uppgifter från Press Association, britternas TT, eller externt PR-material. Ytterligare 20 procent av nyhetstexterna kommer huvudsakligen från dessa källor. Bara 12 procent av texterna härstammar från tidningens egna reportrar. Samtidigt är det bara en procent av nyhetsmaterialet som öppet hänvisar till de egentliga källorna.
En byline på en tidningsreporter indikerar annars felaktigt att det faktiskt är tidningen som tagit fram nyheten. Forskarna tittade särskilt på om nyhetsredaktionerna gjort någon faktakontroll innan texterna publicerades. I 70 procent av fallen var det klarlagt att så inte skett. Bara 12 procent av texterna visade tydliga spår av faktabearbetning. Ännu värre är detta eftersom även byråjournalisternas material tappar kvalitet."
Papperstidningarna har aldrig haft en chans mot etermedierna när det gäller att ge nyheter i realtid. Däremot dra fram helt egna nyheter.
Men framför allt måste vi kunna svara på frågan "Varför?". Det är vi generellt för dåliga på. Min egen tidning inräknad. Det tror jag är en av de viktigaste orsakerna till varför papperstidningar kämpar med sina upplagor.
Jag har just skickat ett par artiklar om läget i Afrika kring de stora sjöarna, så det är med viss ödmjukhet jag skriver detta. Där är frågorna ofta fler än svaren. Om jag har lyckats med mina artiklar, så kanske du åtminstone har sett frågor som du inte visste borde ställas. Om jag nu inte lyckats besvara dem.
