Har ni gett en slant till Afrikas horn? Jag trodde väl det. (Här har vi länkar till några av de organisationer som har hjälpinsatser).

Utöver de människor som svälter där, märker vi också en ökad oro för vad den ekonomiska krisen kommer att betyda för de fattiga i världen. Center for Global Development har lagt ut en intervju med Liliana Rojas-Suarez:

"First, countries that are heavily dependent on the U.S. economy-I'm thinking here of Mexico and Central America in particular-will be hit hard by the drop in U.S. demand for their exports.

Second, emerging market economies-Brazil, other strong performers in Latin America, much of Southeast Asia, and even the better performers in sub-Saharan Africa-will continue to experience a flood of capital seeking higher returns, hot money with all the attendant risks of a bubble."

Här är en kolumn av Joseph Stigtlitz om det han menar är avgörande misstag från både USA:s och EU:s sida.

"A busted bubble led to a massive Keynesian stimulus that averted a much deeper recession but that also fueled substantial budget deficits. The response-massive spending cuts-ensures that unacceptably high levels of unemployment (a vast waste of resources and an oversupply of suffering) will continue, possibly for years."

1. Många av er har säkert läst Annika Borg, präst, författare och kolumnist i Kyrkans tidning. Hon och Christer Hugo (som har en väldigt bra bloggpost här) har startat en ny blogg som heter Kristen opinion. Annika Borg har skrivit en intressant bloggpost, "Kristendomen och våldet".

2. Eva Almqvist, pressekreterare på Svenska kyrkan, har intervjuats till ett P1-program i morgon. Deras fråga till henne har varit om journalister har vänt sig till Svenska kyrkan för att den ska ta avstånd från Breivik. Jag skulle tro att det är lite utifrån Bitte Hammargrens kommentar i SvD i veckan. Bitte Hammargren varnar för de dubbla måttstockar som vi mäter muslimer och kristna med. Den här diskussionen kommer säkert att föras ett tag. Just i Svenska kyrkans fall förstår jag att ingen eller få har bett dem ta avstånd från Breivik. Han tar ju så tydligt avstånd från dem (de lutherska kyrkorna).

Men jag tycker inte att frågan om huruvida Breivik ska beskrivas som en "kristen terrorist" eller inte fördenskull är avgjord. Den är alldeles för viktig för att vi ska nonchalera den; svaret är heller inte alls så givet. Jag har svårt att landa i ett entydigt svar. Bitte Hammargren har såklart helt rätt i att vi inte ska använda dubbla måttstockar. Jag tänker mig att återkomma mer i de här frågorna. Kan däremot inte utlova exakt datum.

3. Så till något annat. John Stotts död var inte oväntad. Han var 90. Vi märker ändå av sorgen från många av er läsare. Sajten Rom 10:17 har lagt upp predikningar av honom.

Skickar med lite läsning. Vad säger egentligen terrordåden om oss, om det samhälle vi har byggt?

Anne Holts "En gång var han en annan" (DN kultur) är otroligt tänkvärd.

Jag tycker att Slavoj Zizeks text för ABC Religion and ethics också är ett bra diskussionsunderlag, även om jag inte håller med honom i alla slutsatser.

John Stott är död. Han var en av den evangelikala rörelsens mest inflytelserika teologer. Läs mer i Christianity Today.

Här en intervju med honom från samma tidning 2006. Den inleds med konstaterandet att om evangelikalerna skulle ha valt en påve, hade det antagligen blivit Stott.

Medieuppmärksamheten i dag kring nyheten bekräftar vilket inflytande han har haft. Jag har valt ut några artiklar.

BBC skriver i dag. Så här uttrycker de den pedagogiska förmåga Stott hade: "Dr Stott's wide-ranging influence came partly from more than 50 books which helped to explain complex theology in a way lay people could easily understand. The BBC's Robert Pigott said Dr Stott was good at simply expressing 'the complexities of theology'."

New York Times lyfter fram en annan sida hos John Stott: "Mr. Stott was dedicated to helping the poor in developing countries, what he termed the Majority World. Using royalties from his books, he set up trusts to help gifted students from the developing world earn doctorates abroad and then return to their native countries to teach in theological seminaries."

Nyhetsbyrån AP:s text lyfter fram John Stotts sociala patos. "Known as 'Uncle John' to the many people he worked with, Stott was a lifelong bachelor who funneled his book royalties into scholarships, especially for students from developing countries who went on to lead evangelical movements where they lived. Through his work and teaching, he is credited with renewing an evangelical emphasis on social justice issues."

Charisma Magazine online påminner om att Stott av Time Magazine 2005 lyftes fram som en av de 100 mest inflytelserika i världen. "Among his fellow evangelists, Billy Graham has referred to Stott as 'the most respected clergyman in the world today'."

Vårt Land har också en minnesruna över honom: "Samme dag som Stott fylte 90, rundet rektor ved Menighetsfakultetet, Vidar L. Haanes, 50 år. På Vårt Lands spørsmål «Hvilken kirkepersonlighet har betydd mest for deg?», svarte han:

- Den engelske presten John Stott, som faktisk fyller 90 år i dag. Jeg ble godt kjent med ham da jeg for 30 år siden var guide for ham under en tre ukers tur i Nord-Norge. Vi har interessen for teologi og fugler felles. Han er den beste forkynner og den mest integrerte person jeg har møtt."

Jonas Melin rekommenderar på sin blogg boken Evangelical truth - a personal plea for unity, integrity and faithfulness.

Här är en minnessida över John Stott.

På twitter är en Anders Hesselbom upprörd över min artikel i dag. Jag har analyserat vad den norske terroristen Anders Behring Breivik menar när han talar om "kristendom".

Hesselbom hävdar att jag gör ett felslut som brukar kallas "No true Scotsman". Det ser ut så här. En skotte läser i sin morgontidning om en hur sexgalning slagit till i Brighton. Skotten utbrister att "Ingen skotte skulle göra så här". Gärningsmannen visar sig såklart komma från... Skottland!

Då säger skotten att "Ingen riktig skotte skulle göra så här".

Men Anders Hesselbom har helt fel. Jag skriver inte om huruvida man får kalla honom "kristen terrorist" eller inte. Jag skriver däremot att den som gör det bör veta att det är problematiskt. En del använder redan begreppet, inte sällan med någon sorts skadeglädje.

Hesselbom menar att det räcker med att Breivik har sagt sig vara kristen. Men även om man nöjer sig med det, så ställer sig många av Dagens läsare frågan: "Vad menar Breivik med det?" Detta är frågan jag har försökt svara på.

Det logiska felslutet "No true Scotsman" finns alltså inte alls i min text, bara i Hesselboms tankevärld.

Har suttit och jobbat på en analys av vari Anders Behring Breiviks påstådda kristna fundamentalism eller tro egentligen består av. Över huvud taget är vi många som försöker analysera hans världsbild. Den här artikeln i vg.no är nog det bästa försöket jag har läst hittills.

Men det det spelar liksom ingen roll hur mycket man läser om vad han tänkte, vilka ideologiers källor han öste ur. Jag kan ändå inte säga att jag är i närheten av att förstå hur någon kan göra detta. Det här var en man som citerade socialliberalen John Stuart Mill innan han gick ut och mördade...

Det finns alltid en blind fläck, ett fält eller ett område som i varje fall jag inte kommer åt. Att vi fortsätter försöka är förstås en helt annan sak.

Uppdatering: Jag vet att en del av er som läser här behärskar franska. La Croix gör en väldigt bra analys av hans ideologi. Minst lika bra som den i VG.

Vid den just nu (15.35) pågående presskonferensen får vi veta att Anders Behring Breivik ville skada Arbeiderpartiet och deras nyrekrytering. Han ville straffa partiet för deras "kulturmarxism" och ville stoppa islamiserigen av Europa. Han kallar partiet för "förrädare".

Han har erkänt sina handlingar men ser sig inte som skyldig något brott. Dådet utfördes för att "rädda Norge". Han har sagt att målet inte var att döda så många som möjligt men att sända signaler som var så starka att de inte kunde misstolkas.

Breivik häktas i åtta veckor och kommer att isoleras helt i fyra av de dem.

Breivik har talat om "ytterligare två celler i vår organisation". Polisen säger att frågan ska utredas ytterligare.

Ytterligare ett exempel på hur bra Norges ledarskap hanterar den enorma tragedi landet drabbats av:

I dag hålls ett toppmöte i Rom om svälten på Afrikas horn. Norge kommer att vara representerat. Biståndsminister Erik Solheims (SV) politiske rådgivare, Arvinn Gadgil åker.

- Det var en vanskelig beslutning om jeg skulle prioritere å reise når mange mennesker i min krets har mistet så mye i terroren, sier Arvinn Gadgil (SV) til NTB fra Roma, der han skal delta på et ministermøte i FNs matvareorganisasjon FAO om Afrikas Horn.

- Men da jeg hørte statsministeren si at vi skal bli et enda mer demokratisk, åpent og menneskelig samfunn, skjønte jeg at det beste er å reise. Det dreier seg om tidenes kanskje største sultkatastrofe i Afrika, sier han.

I sitt tal kommer Gadgil att betona hur viktigt det är att, i en stund då Norge är hårt drabbat, tänka på andra som är hårt drabbade.

Hittade till sist något som kan sammanfatta lite av den stämning som så många antagligen har känt sedan i fredags. Tänker inte skriva mer nu. Ibland behöver man bara en stund av bön och eftertanke.

Jan Garbarek och The Hilliard Ensemble. Parce Mihi Domine. Skona mig Herre.

I ett pressmeddelande från regeringen uppmanas vi i Sverige att delta i den tysta minut för terroroffren som Norge har utannonserat till i morgon 12.00.

I Sverige kommer Regeringskansliet att flagga på halv stång även under måndagen.

I min förra bloggpost beskrev jag de otydliga besked som lämnades kring en polis som hade hyrts in privat av AUF. Nu väljer Verdens Gang att offentliggöra att han var ett av offren. De närmast anhöriga ska redan vara underrättade.

Aktionen tidsigare i dag i stadsdelen Rödtvet gav ingenting.

Offentliggörande av namnen på offren kommer att dröja tills dessa namn är helt säkerställda och de anhöriga är informerade. Det är ännu inte klart om man kommer att göra det successivt eller ge alla namn på en gång. Beslut om detta tas i morgon.

Polisen upprepar att den misstänkte vidhåller att han agerade ensam. Polisen utreder om detta stämmer eller inte. Allt som den misstänkte säger, dubbelkollas så långt det någonsin är möjligt. Polisen kan alltså ännu inte helt utesluta fler gärningsmän.

Polisen arbetar med en tidslinje när det gäller terrorattacken på Utöya. Det ställs en del frågor med varför deras aktion dröjde. 17.26 kom första larmet. Polisen ankom till Utöya 18.25 och grep gärningsmannen. I går talades det om en och en halv timme; en avsevärd skillnad. Ändå försenades insatsen av ett motorstopp på en båt som skulle ta dem över.

Det tog alltså en timme mellan larmet och det att man grep gärningsmannen. Eftersom han överlämnade sig frivilligt när de väl grep in, har det ställts frågor kring om inte an snabbare polisinsats hade kunnat rädda människoliv. Han hade fortfarande mycket ammunition kvar när han greps.

Det har dessutom funnits frågor kring varför inte polishelikoptrarna flög insatsgruppen till Utöya, för att på så sätt spara tid. Polisen säger nu att helikoptrarna inte har kapaciteten att frakta personal på det sättet.

Varför gick inte lokalpolisen in på Utöya? Svaret är att Oslopolisen var klar samtidigt som den lokala; Oslopolisen är dessutom specialtränad. Dessutom har lokalpolisen mycket begränsade resurser.

Det verkar inte finnas några planer på att vidare utreda responstiden mellan larm och insats på Utöya.

Under presskonferensen framgick också att en privatbetald polis eller vakt fanns på Utöya när terrorattacken skedde. Om personen lever och har förhörts framgick inte. Även NRK1:s kommentatorer reagerade över denna uppgift och menade att den behöver förtydligas och kompletteras.

Anders Behring Breivik har stulit delar av sitt manifest från den så kallade Una-bombaren, Ted Kaczynski.

Från den VG-artikel jag just länkade till:

"Ted Kaczynski kom inn på Harvard som 16-åring og endte opp med en doktorgrad i matematikk fra Universitetet i Michigan.

Mellom 1978 og 1995 sendte Kaczynski totalt 16 bomber til mål som universiteter og flyselskap. Tre mennesker ble drept og 23 skadet av Kacynskis bomber."

Den man som har tagit på sig terrorattentaten i Norge var nationalist. Och i dag är vi alla norrmän, i dag står vi sida vid sida med detta hans hemland, som sörjer konsekvenserna av hans idévärld.

Den man som har tagit på sig terrorattentaten i Norge sa sig vara "kristen". Och i dag har aldrig så många av oss tittat på den finstämda minnesgudstjänsten. Vi står sida vid sida med alla dem som söker sitt hopp där, trots att många av dem kanske inte ens delar vår tro.

Vi gör detta i absolut motsats till de idéer som terroristen förfäktade, i absolut motsats till detta hans hat som hittills har kostat 93 människor livet.

Under gudstjänsten i Oslo citerades Nordahl Griegs dikt 17 mai 1940: "Vi er så få her i landet, hver fallen er bror och venn." Närheten är förstås enorm.

Sitter och läser det manifest som Anders Behring Breivik lämnat efter sig. Smärtsamt och surrealistiskt. Kristeligt Dagblad har sammanställt ett wordcloud, en bild över vilka ord han använder mest i sitt manifest.

Vill också be er ha förståelse för att jag inte hinner delta i diskussioner. All tid går åt att försöka förstå, hitta ledtrådar till och analysera den här mannens världsbild.

Aftenposten skriver nu om ett dokument som Anders Behring Breivik la ut på nätet strax innan han han blev massmördare. Ett terrormanifest och en sorts dagbok över förberedelserna. Det är 1 500 sidor långt.

Han skriver:

"Etter flere års arbeid er den første utgaven av kompendiet «2083 - A European Declaration of Independence» ferdig. Dersom du har mottatt denne boken er du enten en av mine tidligere 7000 patriotiske Facebook-venner eller en av deres venner. Dersom du er bekymret for fremtiden til Vest-Europa vil du definitivt finne informasjonen både interessant og høyst relevant."

Mer om detta på norska TV2. De skriver:

"I det omfattende materialet skriver forfatteren detaljert om planleggingen av aksjonen, og produksjonen av bomben. Hvordan han brukte totalt 80 dager på forberedelser, men at han i ettertid så at han kunne ha gjennomført planleggingen på under 30 dager.

Han kalkulerer også hvordan flere personer kunne ha gjort forberedelsene på halvparten av tiden.

Den ekstremt nøyaktige aksjonsplanleggingen avsluttes med følgende sitat: «Jeg tror dette blir min siste oppføring. Det er nå fredag 22. july. Klokken er 12.51.» (Sitatet er oversatt fra engelsk)."

Utfördes terrorattentaten i Norge av en person eller flera? På ett sätt känns det nästan ännu värre om det är en enskild individ. För om det är så, visar det faktum att en person kan åstadkomma så stor förödelse hur otroligt sårbart vårt samhälle är. Vi kan i slutändan inte till hundra procent skydda oss mot terrorn.

- Vi är ett öppet samhälle, ett demokratiskt samhälle och ett samhälle med ett väldigt kort avstånd mellan folket och politikerna, sa Jens Stoltenberg till internationella medier i eftermiddags.
Han hoppades att terrorattentatet inte ska ändra på detta allt för mycket. Detta är en central frågeställning när vi diskuterar terrorns konsekvenser.
I slutändan handlar det här om en väldigt svår balansgång mellan öppenhet och säkerhet. Flera bedömare har varnat, alltsedan den 11 september 2001, att ökad säkerhet obönhörligen kommer att baseras på minskad öppenhet. Att hitta balansen är avgörande.
Salman Rushdie skrev följande text i The Guardian i oktober 2001. Den är fortfarande mycket läsvärd.
"In January 2000 I wrote that 'the defining struggle of the new age would be between terrorism and security,' and fretted that to live by the security experts' worst-case scenarios might be to surrender too many of our liberties to the invisible shadow-warriors of the secret world. Democracy requires visibility, I argued, and in the struggle between security and freedom we must always err on the side of freedom."
Rushdie konstaterar sedan att 9/11 var det skräckscenario som man varnat för. Och att svaret skulle bli avgörande.
"In making free societies safe - safer - from terrorism, our civil liberties will inevitably be compromised. But in return for freedom's partial erosion, we have a right to expect that our cities, water, planes and children really will be better protected than they have been. The west's response to the September 11 attacks will be judged in large measure by whether people begin to feel safe once again in their homes, their workplaces, their daily lives. This is the confidence we have lost, and must regain."
Han ställer också en mycket viktig fråga, en som den öppna världen ständigt måste ställa sig.
"United Nations Secretary-General Kofi Annan has said that we should now define ourselves not only by what we are for, but by what we are against. I would reverse that proposition, because in the present instance what we are against is a no-brainer. Suicidist assassins ram wide- bodied aircraft into the World Trade Centre and Pentagon and kill thousands of people: um, I'm against that. But what are we for? What will we risk our lives to defend?"
En viktig del av svaret, enligt min mening: Vi får aldrig ge efter för någon av de ideologiska inriktningar som ser våld mot andra människor som ett acceptabelt instrument för att uppnå sina politiska mål.
För att citera Salman Rushdie igen. Han skrev det om gärningsmännen vid 9/11, men det går att översätta till Norge och denna tragiska fredag i juli 2011: Oavsett vilka mål mördaren försökte uppnå, så känns det osannolikt att bygga en bättre värld var ett av dem.

För Dagens läsare känns det extra obehagligt att höra ordet "kristen" i samband med en man som kallblodigt ska ha mördat 91 personer i gårdagens terrordåd. Vad detta står för mer specifikt är svårt att säga i nuläget. Jag har just försökt sammanställa Anders Behring Breiviks ideologiska profil utifrån hans inlägg på Document.no.

Han skriver där följande:
"Jag döptes och döpte/konfirmerade mig av egen fri vilja då jag var 15.
Men dagens protestantiska kyrka är ett skämt. Präster i jeans som marscherar för Palestina, och kyrkor som ser ut som minimalistiska köpcenter. Jag är anhängare av en indirekt kolleltiv konvertering från den protestantiska kyrkan tillbaka till den katolska. Tills vidare röstar jag på de mest konservativa kandidaterna vid kyrkoval.
Det enda som kan rädda den protestantiska kyrkan är att gå back to basics."
Vad drar vi för slutsatser? Svårt att säga i ett så tidigt skede, men jag gör några reflektioner.
Det verkar vara multikulturalismen i allmänhet och islam i synnerhet - och de som stöder dem - som är hans måltavlor och fokus. Detta även när han diskuterar sina kyrkliga preferenser. Vad "en indirekt kollektiv konvertering" till Katolska kyrkan innebär känns minst sagt otydligt. Dessutom känns det lätt förvirrat då ju Katolska kyrkan är global. Den samlar folk från alla länder, alla nationaliteter.
Jag drar mig till minnes en intervju som jag gjorde med Ann-Chatrine Jungar, när det brittiska högerextrema BNP i en ovanligt smaklös kampanj använde sig av bibelord för att värva röster vid valet till EU-parlamentet.
Jungar såg en trend i att europeiska högerpopulistiska/högerextremistiska grupper försöker framställa sig som försvarare av kristna värderingar. Det är i denna ideologiska mylla han verkar hämta sin inspiration.
"De här partierna spelar på två olika planhalvor när det gäller kristendomen. En del av de nya högerpopulistiska partierna är antimuslimska med en flyktingfientlig agenda. Då hävdar de att de bygger på kristna värderingar, säger Ann-Cathrine Jungar, statsvetare vid Södertörns högskola som leder forskningsprojektet 'Nya röster, gamla rötter. Populismens dilemma i det utvidgade Europa'.
Andra partier spelar på kristna värderingar i förhållande till den sekulära agendan. Man är mot homosexualitet, abort, stamcellsforskning, eutanasi (dödshjälp). Och den agendan står ibland i motsats till den första. Islam och kristendom kan ju ha samma syn på kärnfamilj och så vidare."
Till Aftenposten säger Kari Helene Partapuoli, ledare för Antirasistiskt centrum, följande:
"Utifrån vad vi vet nu, ser det ut som om han är ensam, men stöder sig på en europeisk, högerextrem strömning. Kommentarerna han har skrivit på Document.no passar som hand i handske på sådana strömningar. Det är klassisk, högerextrem retorik."

Jag tror att Jungars tolkningsraster kan bidra till att ge klarhet i hur Breivik tänkte.

Jag ska komma tillbaka med minst en fråga till. Men nu måste jag äta.

En del av er har säkert klickat sig vidare till Vårt Land. Deras reporter Heidi Marie Lindekleiv har skrivit flera texter under eftermiddagen och kvällen. Hon hälsar och tackar för all omtanke och alla förböner, något man aldrig behöver så mycket som under en sådan här dag, skriver hon.

- Kontoret är "smadret", två kollegor har skärsår och vi har flyttat redaktionen hem till IT-chefen. Men vi klarade på nåt mirakulöst sätt att få ut en tidning.

Och en sista kommentar:

- Utsikten mot statsministerns kontor, som vi har varit så stolta över att ha, är plötsligt inte så rolig längre.

Uppdaterad: Skickar också med länken till den här Dn.se-intervjun med Magnus Ranstorp. Han ser inget mönster i attackerna men avslutar ändå med en tolkning:

- Jag håller alla teorier öppna. Men ju mer jag hör om skjutningen på lägret, desto mer vittnar det om en inrikespolitisk galning som har gått helt ur styr. Det är extremt tragiskt.

Vi får se om det blir klarare i morgon. Godnatt alla.

Norsk polis uppger i en presskonferens att den gripne på Utöya är en 32-årig, etnisk norsk man. Han svarar på frågor men har ännu inte angett något motiv. Det vet heller ännu inte med säkerhet om han var ensam eller inte.

Enligt NTB, citerat av Text-tv,  tror polisen att det inte gäller internationell terrorism. De misstänker att det rör sig om ett högerextremistiskt attentat, riktat mot landets politiska system. Norsk säkehetstjänst varnade i sin senaste årsrapport att högerextrema grupper haft allt mer tillgång till vapen, skrev Expo i februari i år.

Norsk polis säger också att antalet döda antagligen kommer att stiga.

Det ser ut så, om man läser NRK:s text här. Rapporterna talar om betydligt fler döda än de sju man tidigare talat om på Utöya. Obekräftade uppgifter talar om minst 20 döda.

Likadant i Oslo, där man också talar om allvarligt skadade.

Uppdatering: Det har varit en lång arbetsdag för oss. Men den har nog känts som en hel evighet för våra grannar i Norge.

Nu slår jag igen butiken för i kväll.

Flera experter diskuterar orsaken till attackerna i Norge. De flesta utgår ifrån att de är koordinerade; två så allvarliga attacker sker inte samtidigt annars. Den här artikeln i Aftenposten har intressant information, även om den är preliminär:

"Ifølge VG Nett skal personen som skjøt, ha vært utkledd som politi og ha sagt at han skulle til øya for i forbindelse med bomben mot regjeringskvartalet. Ifølge TV2 skal gjerningspersonen være høy og ha nordisk utseende."

Att mannen skulle ha hänvisat till Oslobomben när han kom till Utöya tyder förstås på ett samband. Han sägs dessutom se nordisk ut, enligt vissa ljus och 190 centimeter. En fråga som har ställts flera gånger i kväll är: "Homegrown or international terrorism?" Det viktiga är att de nu gripit en person, och det innebär att de snart bör kunna fastställa hans identitet.

De vanligaste potentiella orsaker som lyfts fram är Norges vilja att utvisa Mulla Krekar, Norges involvering i Irak, Afghanistan och nu senast Libyen, eller att det skulle vara relaterat till Muhammedkarikatyrerna. Men en annan tes är att al-Qaida väljer "mjuka mål", det vill säga man attackerar i länder som inte har samma rigorösa säkerhetstänk som USA eller Storbritannien. Det har diskuterats att skandinaviska länder kan väljas som mål just utifrån det kriteriet. Ayman al-Zawahiri ska ha talat om Norge som ett möjligt mål. Men det talas också om högerextremister som möjliga förövare. Som ni förstår handlar det här om vad man brukar kalla för kvalificerade gissningar.

OBS! Uppdateras nedan.

Attacken i Oslo är chockartad genom den förödelse den har orsakat. Blödande människor på gatorna. Se bilder från NRK här. Fönsterrutor i en radie av "flera hundra meter" har krossats, enligt NRK.

BBC sänder live här.

Expressen skriver om flera explosioner, och att Oslo ser ut som en krigszon.

Tycker att den bild Dagbladet.no har överst visar lite av hur stor smällen måste ha varit. VG sänder direkt här, även om jag har svårt att få den att fungera.

Jag återkommer med en del funderingar senare i kväll. Som alla andra är jag förstås väldigt intresserad av antalet skadade. Hör nu, 17.15, att åtminstone två dödsfall är bekräftade. Medier talar om "flera döda". Statsminister Jens Stoltenberg rapporteras vara i säkerhet.

Man ska förstås avvakta med slutsatserna. Men det här sker i kvarter där Norges olika departement, Stortinget och tidningen VG:s kontor ligger. Att det skulle vara en gasexplosion eller något liknande låter helt otroligt; Oslo har inga sådana stora gasledningar att det skulle kunna orsaka en sådan fördödelse, enligt lokala bedömare.

Explosionen sägs ha kommit från en bil, enligt flera vittnen. Vem som ligger bakom, om det nu verkligen är en terrorattack, får vi förstås veta först senare. Om vi ens får veta med säkerhet. Inte alla grupper tar på sig den här sortens dåd; att orsaka förödelse är själva poängen.

Som sagt, jag återkommer. Min klocka är kvart över fem nu när jag slutar, om ni skulle gå in här och läsa och tycka att informationen är gammal.

Uppdaterad 18:59. En man utklädd till polis har alltså skjutit mot deltagare på ett sommarläger för Arbetarpartiets ungdomsförbund på Utöya. Enligt Aftenposten skulle Gro Harlem Brundtland tala där tidigare i dag, och Jens Stoltenberg skulle tala i morgon. Enligt en lokaltidning ska fyra personer ha dödats där. Ungdomar simmar från ön i panik. Det finns bara en infart, så situationen är tydligen väldigt komplicerad. Den skyldige/de skyldiga har ännu inte gripits.

BBC uppger att en man har gripits på Utöya. Aftenposten skriver samma sak.

Jag tycker fortfarande att Hugh Laurie och Stephen Fry är två av de roligaste som nånsin funnits. Under en så lång period. Den här är en favorit. Å andra sidan är de så många, favoriterna.

"All we gotta do is..."

Det här får ni inte missa. Ben Freeth, en av Zimbabwes vita jordbrukare som misshandlats, berättar på BBC:s Hardtalk om händelsen. Mitt under misshandeln, när de ligger blodiga och tror att de ska dö, sträcker han ut sina sammanbundna händer mot angriparna: "Må Herren Jesus välsigna er." Ben Freeth säger att han alltid tyckt att Bibelordet om att älska sina fiender har varit svårt att riktigt kunna ta till sig. Ändå lyckas han leva det i en situation då det borde vara som allra svårast. Otroligt stark berättelse, tycker jag.

Lyckades inte bädda in inslaget, men klicka på länken.