Bulgariska pastorer: Ge inte pengar till tiggarna

Att ge pengar till tiggande romer cementerar folkgruppens problem och utanförskap i Bulgarien och Rumänien. "Om inte grundproblemet blir löst är antalet romer i Sverige i dag bara en försmak av hur det kommer att bli i framtiden", säger Stefan Stefanov från Bulgarian Aid Mission (BAM).

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Tillsammans med den bulgariska pastorskollegan Hary Yatchev samt Vasilea Burtea, professor i sociologi i Rumänien, besökte Stefan Stefanov nyligen Sverige. Under vistelsen medverkade de vid seminarier, bland annat i Gävle och Falun, och budskapet som de förmedlade var fullt av utmaningar.

– Det finns stora behov av hjälp på olika nivåer. Det handlar dels om kläder och mat, men humanitär hjälp räcker inte. Det krävs även hjälp för att de romska barnen ska kunna skaffa sig en utbildning, förklarar Stefan Stefanov och fortsätter sin uppräkning av behov:

– I många fall behöver även relationella och kulturella saker, såsom etik, förmedlas. Dessutom måste jobb skapas, det ger långsiktiga effekter. Att bara lägga pengar i tiggarnas pappersmuggar löser inte några problem. Det är bra att känna till att mycket av de pengarna går till dem som organiserar resorna till Sverige.

Långsiktiga lösningar

Sedan några månader tillbaka samarbetar Balkantrion med den svenska hjälporganisationen Hjärta till hjärta. Målet är att hitta långsiktigt hållbara lösningar på ett ytterst komplicerat problem.

– Institutionerna i Bulgarien arbetar bättre om EU sätter press, säger Stefan Stefanov.

– Men tyvärr går EU-pengarna allt för ofta till konferenser, seminarier, rapporter och informationsmaterial, fortsätter Vasilea Burtea, som beklagar att många EU-finansierade projekt avslutas när pengarna är förbrukade – trots att EU ställer krav på att projekten ska leva vidare med nationell finansiering.

– Lagar och förordningar efterlevs inte på samma sätt i Rumänien som i Västeuropa, säger han.

Luiza Mara Timoc arbetar för Hjärta till hjärta i Linköping. Ursprungligen kommer hon från Rumänien och efter tre år i Sverige har hon noterat hur barnuppfostran i länderna skiljer sig åt.

Hjälp till självhjälp

– Här i Sverige flyttar man hemifrån tidigt. Föräldrarna betalar inte barnens kläder eller mat längre vilket innebär att ungdomarna inser vikten av att skaffa sig en utbildning. Jag tycker att precis samma tankar och idéer borde gälla när man från svensk sida vill hjälpa dem som tigger. Hur kan de erbjudas hjälp till självhjälp? Att bara få ta emot utan någon förväntan om att ge tillbaka, till exempel i form av en arbetsuppgift, kan skapa beroende av den passiva hjälpen.

På vilket sätt bör en person, som möter tiggare i Sverige, hjälpa till för att insatsen ska få maximal långsiktig effekt?

– Det krävs samarbete med partners i Bulgarien och Rumänien som arbetar långsiktigt. Och för det krävs pengar. Mitt tips är att hitta en organisation i Sverige som har bra samarbetspartners utomlands och ge pengar till dem, säger Hjärta till hjärtas direktor Anders Holmefur.

– Och svenska företagare får gärna investera i Bulgarien, det kan ge jobb till romer, tillägger Stefan Stefanov.

Drastisk förändring krävs

Utan att framföra några ultimatum konstaterar han att framtiden i såväl Bulgarien och Rumänien som i Sverige ser dyster ut om inte något drastiskt förändras.

– Då kommer även konflikten mellan högerextrema i Sverige och de svenskar som vill hjälpa romerna att förvärras.

– Vi befinner oss i en avgörande tidpunkt, slår Hary Yatchev fast.

Fakta:

Fakta: Hjärta till hjärta

Organisationen fokuserar på romernas situation i sina hemländer. I de flesta fall görs detta tillsammans med andra i partnerskap. Arbetet har fyra fokusområden:

Utbildning

Hälsa

Arbetstillfällen

Legal rätt till bostäder samt ID-handlingar

Annons
Annons
Annons
Annons