Liten chans att få rätt jobb
Invandrade akademiker fastnar ofta i lågstatusyrken
Publicerad: 2006-04-20 06:00
Textstorlek

– Det är dags att göra upp med bilden av Sverige i internationell strykklass. Den är helt enkelt inte sann, säger Integrationsverkets generaldirektör Andreas Carlgren med anledning av verkets integrationsrapport som presenterades på Dagens Nyheters debattsida i går.
– Invandrare utsätts för en brutal behandling, säger statsvetare Leo Kantor på Immigranternas centralförbund.
Sverige har anpassat regler och lagstiftning så att lika politiska, civila och sociala rättigheter gäller för alla. Därigenom är Sverige unikt, internationellt sett, menar Andreas Carlgren. Samtidigt pekar han på att sysselsättningen bland invandrare är 64 procent, vilket står sig väl i internationella jämförelser, men att gapet till svenskfödda fortfarande är stort.
I går släppte Integrationsverket sin ”Rapport integration 2005”. I den granskas arbetsmarknad, egenföretagande, ungdomsskolan, vux-enutbildning, boende samt folkhälsa.
Sverige i topp
Enligt undersökningar som presenteras i rapporten ligger Sverige i topp internationellt när det gäller integrationspolitik. Brysselbaserade forskarnätverket Migration Policy Group ger Sverige höga indexpoäng och en delad andra plats när det gäller politik för integration och inkludering av invandrare inom EU.
Men det visas också att 25 000 utrikes födda vuxna står helt utanför arbetsmarknaden.
Andreas Carlgren talar om de ”väntrum” många fastnar i:
– Flera tusen invandrare hamnar i gruppen ”Övriga” på arbetsförmedlingen. Man klassar dem som icke-anställningsbara. De får inga åtgärder. Förvånansvärt många av dem är högutbildade, säger han.
Och det är särskilt de utrikes födda akademikerna som uppmärksammas i årets rapport. Dessa har mera sällan arbete i nivå med sin utbildning än inrikes födda. Många är tvungna att välja lågstatusjobb, och då är risken stor för att de fastnar i den typen av arbete.
Leo Kantor, statsvetare på Immigranternas Centralförbund, menar att invandrare möter svåra hinder i Sverige i dag.
– Sverige har sedan efterkrigstiden förlorat många miljarder på att diskriminera invandrare med hög utbildning, säger han.
– Om Albert Einstein hade invandrat till Sverige hade han varit tvungen att studera matte igen. Eller gå en slöjdutbildning på en folkhögskola.
”Många fördomar”
Taxichaufför är ett yrke många hamnar i, trots akademisk utbildning från hemlandet.
Asaad Alqazaz, 54, kom till Sverige från Irak för 22 år sedan. I Irak arbetade han som lärare, men i Sverige hittade han inga andra möjligheter än att jobba som taxichaufför, trots att han hade lärt sig svenska bra.
– Som invandrare är det mycket svårt att få jobb. Arbetsgivare har många fördomar, säger han.
Hans kollega Srad Abda, 29, från Kurdistan, instämmer.
– 60–70 procent av oss taxichaufförer har höga utbildningar som vi inte kan använda oss av i Sverige. De tar alltid svenskarna först.
Mår inte bra
Andreas Carlgren och Integrationsverket betonar vikten av arbetsmarknadspolitiska insatser som skulle kunna överbrygga de hinder arbetssökande med utländsk bakgrund stöter på.
Leo Kantor håller med om att man som invandrare behöver en snabb komplettering och kulturell utbildning innan man kastas in i arbetslivet.
– Men att behöva flera års utbildning trots att man kanske redan har samma utbildning, är fruktansvärt diskriminerande. Arbetsgivare är fulla av fördomar.
Den största faran för samhället menar han är när folk inte mår bra.
– Det är destruktivt att arbeta med ett skitjobb när man är så överkvalificerad som många invandrare är.
Anna Bieniaszewski Sandberg
Lisa Eriksson