”Jag har svårt för kyrkans dogmer”
Publicerad: 2006-10-24 06:00
Textstorlek
Maria Rönn är präst i Svenska kyrkan – och feminist. Varför hon är präst eller varför hon går i kyrkan kan hon inte riktigt förklara. – Jag måste gå i kyrkan. Jag dras dit som en magnet. Men rent intellektuellt kan jag inte förklara det, säger hon.
Maria vet att Gud är, men däremot inte vad Gud är. Gud är något gåtfullt. Det handlar om mystik.
- Ta till exempel ordet ”tro”, som jag tycker är knepigt, eftersom det innebär ett försanthållande. Jag använder hellre ordet ”förtrösta”. Gud är något jag inte kan förklara, en metafor för något som är större än jag själv, en bild som inte är sann i samma mening som att jag just nu talar med dig. Men trots att jag inte tror på en personlig Gud menar jag att man kan be utan att förstå vad slags väsen Gud är.
Enligt Maria Rönn är kyrkans olika riter viktiga. Riter som dop, bröllop och begravning visar att människan är och förblir obotligt religiös. Samtidigt finns det mycket i kyrkan som hon ogillar.
- Ibland håller jag för öronen, säger hon och skrattar. Jag har svårt för kyrkans dogmer, men tröstar mig med att historien lär oss att kyrkan, trots allt, hela tiden förändras.
Maria Rönn prästvigdes rätt sent i livet - hon var över 50 år - och innan hon blev präst jobbade hon som designer, journalist och sjukvårdsbiträde. Det som gjorde henne till feminist var att hon på 1970-talet läste Simone de Beauvoirs bok ”Det andra könet”. Att hon blev präst hade med feministteologin att göra. Den fick henne att tro att det var möjligt att förändra en patriarkal kyrka.
Mannen det självklaraEftersom många av kyrkans uppfattningar går på tvärs mot hennes egen övertygelse, har det ibland varit svårt att känna sig hemma i kyrkan. Hon har frustrerats över att männen är det självklara subjektet i det symbolsystem som präglar både bibeltexter och liturgi. Bibeln och kyrkan kom till då mannen var alltings norm, säger hon, och därför beslöt hon sig för att satsa på feministiska gudstjänstalternativ, som ”heliga danser” och ”Sofiamässor”. Just nu fascineras hon över det väldiga sug som finns kring en av Bibelns kvinnliga gestalter, Maria Magdalena.
- Den omskrivna filmatiseringen av ”da Vinci-koden” är ett exempel, men den förklarar inte helt det enorma intresset. Myten om Maria Magdalena visar behovet av religiösa, kvinnliga förebilder. Det finns forskning som visar att hon troligen var den som Johannesevangeliet kallar ”den lärjunge som Jesus älskade”, men som historien förvanskat och undanträngt.
- Alla religioner är patriarkala. Kvinnorna ses inte som samhällsmedborgare på samma nivå som mannen. Men när samhället förändras så förändras med nödvändighet också religionen. Därför är Sverige på många sätt bra jämfört med hur det är på andra håll, säger hon.
Öppenhet och tolerans- Det kyrkan måste stå för handlar om öppenhet och tolerans, om medmänsklighet och att hjälp till människor i nöd. De kyrkliga dogmerna har överlevt sig själva, säger hon.
- Det finns en öppenhet i de bibliska texterna, som gör att man kan tolka dem väldigt olika. Men då måste de förstås utifrån att kvinnan var en andrahandsfigur då de skrevs.
I sitt arbete med alternativa gudstjänster använder sig Maria Rönn mycket av centrala kristna teman som kors, död och uppståndelse. Men hon tror inte på offerteologin. Jesu död och uppståndelse tolkar hon mer symboliskt, som att livet är fullt av hopp, och att det svåra går att övervinna. På frågan om det finns något på andra sidan döden, svarar hon:
- Det får vi se. Jag är i alla fall inte rädd för att dö.
Maria Rönn är optimist när det gäller framtiden. Att förändringsarbetet går långsamt förklarar hon med att det är mycket svårare att förändra bilder och myter än att bara byta ut ord.
- Bilder och myter hänger kvar. Till exempel manliga gudsbilder som ”i Faderns, Sonens och den helige Andes namn”. Fast jag medger att det finns mer av täthet i de ålderdomliga formuleringarna än i nya som ”i Skaparens, Befriarens och Livgiverskans namn”. De känns på något vis tunnare.
Enligt Maria Rönn står begreppet Gud för något positivt även bland människor som säger sig inte vara troende. Gud står för det högsta goda eller det finaste som finns. Om då kyrkan använder ett bildspråk där Gud framstår som man blir det helt fel, ja tokigt, säger hon.
- I dag duger det inte att enbart använda maskulina bilder när kyrkan vill tala om Gud.
Respekterar alla religionerMaria respekterar alla övertygelser, även i andra religioner.
- Det fina med Svenska kyrkan är bredden. Jag skulle nog aldrig kunna tillhöra ett smalt samfund. Men samtidigt kan kyrkan inte ha präster som motsätter sig jämställdheten. Det finns två sätt att reagera inför kvinnoprästmotståndet. Antingen att hoppa av och lämna kyrkan eller också att vara kvar och att tro på förändring. Jag har valt det senare.
Själv vill Maria Rönn inte tala om Gud som Moder. Det är liksom bara att ”vända på steken”, och känns lika fel som kyrkans gamla patriarkala språkbruk, säger hon.
- De Sofiamässor vi började anordna 1994 var ett försök att hitta ett alternativt och inklusivt språk. Men att vi använde ett kvinnligt namn på Gud väckte stor misstänksamhet. Vi blev till och med anmälda till domkapitlet. Kritikerna anklagade oss för att tillbe en gudinna, säger Maria Rönn.
Sofiamässorna bygger på bibliska tankar om Visheten, som i grekisk grammatik är ett feminint ord, Sophia. Inom de gudstjänstordningar som utarbetats av olika feminister undviker man alla manliga härskarnamn på Gud, och vissa omformulerar till och med treenighetsläran och talar om Anden-Sofia, Jesus-Sofia och Moder-Sofia.
I Sofiamässan är gudstjänstdeltagare aktiva och prästens roll är nedtonad. Alla uppmanas delta med hela kroppen, och dansen är central, och betoningen i gudstjänsten ligger mer på att göra saker tillsammans än att passivt lyssna.
Fakta: FeministteologiDen moderna feministteologin har växt fram under de senaste femtio åren, med början i USA. Feminism brukar definieras som att på ett systematiskt sätt problematisera förhållandet mellan kön och makt. Det som sker i den akademiska världen får oftast inte genomslag i samhället förrän långt senare, och det är först de senaste tio, femton åren som den feministiska debatten på allvar gjort sig gällande i kyrkorna.
Även om människor allmänt ställer upp på att alla människor ska behandlas lika oavsett kön, är det många som tvekar inför att förändra den beskrivning av vem Gud är som finns i Bibeln. Ett exempel på det är att när Svenska kyrkan för några år sedan presenterade ett förslag till ny handbok så blev reaktionen kraftig och förslaget avvisades. Ett omarbetat handboksförslag är på väg. Det många reagerade på i handboksförslaget var det ”inklusiva språket”, det vill säga att många av Bibelns och kyrkans sätt att presentera Gud som Fader eller Son eller som Herre hade ersätts av ett mer jämställt språk. En av hörnstenarna i feministisk teologi är att Bibelns traditionella uttryck använder ett patriarkalt språk med en manlig överordning.
Några organisationer som arbetar med frågor om feminism eller kvinnors möjligheter och rättigheter:
Feministteologin har - som visas i artikeln härintill - inspirerat kvinnor att fira gudstjänst med feministiskt perspektiv. Men eftersom feministteologin ännu i första hand är en akademisk företeelse är genomslaget i de många församlingarna ännu ganska begränsat.
Feministteologiska Nätverket Maria www.skr.org/sek
Forum för prästvigda kvinnor i Svenska kyrkan www.gnuson.se/kpr
Kvinnor i Svenska kyrkan www.kvinnorisvenskakyrkan.se
Daniel WärnFrilansjournalist
