Vilket värde har mänskliga hybrider?
Textstorlek
| Publicerad: 2006-11-14 06:00
För att få tillgång till fler embryon för stamcellsforskning vill forskare nu korsa kor och människor. Men är det etiskt rättfärdigt att skapa detta slags hybrider?
I och med beslutet i Sveriges riksdag den 2 februari 2005 att tillåta produktion och destruktion av mänskliga embryon för forskningsändamål blir det allt mer bråttom att regeringen föreslår ytterligare lagstiftning om förbud mot till exempel kommersialisering av humana äggceller och mot korsning mellan människa och djur. För forskning och möjlig tillämpning med mänskliga embryon krävs enorma mängder mänskliga ägg, om nu inte forskare tar andra vägar.
Vid kloning (det vill säga somatisk kärnöverföring) är det inga problem med donatorn till cellkärnan. Det kan vara vilken livsduglig cellkärna som helst från patienten. Men för varje patient behövs det ett ägg. Varifrån ska äggen tas?
Enligt vetenskapsakademin i USA (National Academy of Sciences) kan man där räkna med mer än 100 miljoner patienter, som lider av de potentiellt behandlingsbara folksjukdomarna. För närvarande anses det dessutom gå åt mer än ett ägg, för att skapa ett klonat människoembryo.
Stamcellsforskaren David Prentice har i en presentation bland annat för kongressen i Washington baserat sina kalkyler på data från de 17 miljoner diabetiker som finns i USA. Mot bakgrund av djurförsök har det ansetts rimligt att 20 procent av kloningsförsöken med ägg och cellkärna skulle kunna leda till det embryonala stadium som kallas för blastocyststadiet. Av dessa räknar Prentice med att stamcellslinjer skulle kunna utvinnas av cirka 10 procent.
Utgångspunkten är att det behövdes 36 embryon för James Thomson, vid universitetet i Wisconsin, att skapa fem stamcellslinjer. Svårigheterna att åtminstone för närvarande ta fram stamcellslinjer bekräftas även av det påtagligt minskade antal embryonala stamcellslinjer som till exempel Sahlgrenska sjukhuset rapporterats ha till förfogande för federalt finansierad amerikansk forskning.
Med dessa siffror skulle det behövas 850 miljoner ägg av 85 miljoner kvinnor bara för att behandla diabetikerna i USA. Om vi tänker oss behandling för att flera ägg ska mogna samtidigt, genom överstimulering med kvinnligt könshormon, vilket i sig är obehagligt för en kvinna, måste vi ställa frågan vem som ska donera äggen. Hur många kvinnor i västvärlden är beredda att utan ersättning gå igenom denna behandling med kända bieffekter?
Risken är stor att den rika kapitalistiska världen vänder sig till tredje världen. Där finns förutsättningarna för en marknad. Där finns kvinnorna; där finns det skriande behovet av pengar; där finns inte den rättsliga regleringen; där finns embryot till den rika västvärldens äggmarknad. Kommer västvärlden att tillåta detta?
Alternativet, som jag varnade för redan 2002 i en reservation till den statliga utredningen ”Genetisk integritets stamcellsbetänkande - Rättslig reglering av stamcellsforskning SOU 2002:119”, är enligt forskare att vända sig till ägg från andra arter, till exempel kor eller kaniner.
Just detta handlar ansökningar om, som brittiska forskare nyligen skickat in till den brittiska myndigheten Human Fertilisation and Embryology Authority.
Men att med kloningsteknik odla fram korsningar av människa och ko är knappast etiskt okontroversiellt. Vad är det som skapas vid en korsning av en human cellkärna och en äggcell från ko, om nu ett stadium skulle kunna uppnås där organismen kan utvecklas vidare? Vilket värde har det? Omfattas det av människovärdesprincipen till hälften eller till 99,9 procent, vilken den mänskliga genetiska andelen förväntas bli?
Men viktigast av allt: är det etiskt rättfärdigt att skapa detta slags hybrider?
Är forskningen på rätt väg?
Kommittén om genetisk integritet föreslog att material från donerade ägg inte skulle få användas i kommersiellt syfte. Är den nya regeringen beredd att förbereda ett sådant lagförslag? Rättsläget är osäkert om transplantationslagen 15 § innefattar ett sådant förbud mot kommersialisering av humana äggceller eller delar av äggceller.
Vidare finns över huvud taget ingen rättslig reglering i Sverige av korsningar mellan människa och andra arter, en så kallad hybrid eller bastard. Är det så det ska vara i ett civiliserat samhälle?
PER LANDGREN, KD, TIDIGARE LEDAMOT I DEN STATLIGA KOMMITTÉN OM GENETISK INTEGRITET