Professor Olle Häggström är en av dem som undertecknade inlägget i Expressen. Han menar att religiösa i dag har en särställning i lagstiftningen, och att den borde tas bort.
Olle Häggström är professor i matematisk statistik vid Chalmers. I debattinlägget anför han tillsammans med de övriga signaturerna (se faktaruta) att religionsfriheten redan garanteras av andra grundlagsskyddade friheter.
Ska vi inte avskaffa mötesfriheten också, med hänvisning till att den impliceras av föreningsfrihet och yttrandefrihet?- Jag kan inte lagtexten så i detalj.
Men ni säger att religionsfriheten är så svårdefinierad. Hur kan man då säga att den garanteras av de övriga friheterna?- Kan du ge ett exempel på vad som skulle skyddas i lagen om religionsfrihet, som inte skyddas av de övriga?
Ligger inte den bevisbördan på er? Hur vet ni att den har tillräckligt skydd om den nu är svårdefinierad? - Jag tycker principfrågan är den här: Varför ska de som tror på övernaturliga ting ha ett extra skydd utöver det som vi alla har via åsikts-, yttrandefrihet och så vidare?
Men om man tar med det internationella perspektivet, vilken signal sänder vi till länder där man inte erkänner rätten att praktisera sin tro? Legitimerar vi inte deras regimer om de säger att Sverige avskaffar religionsfriheten?- Det handlar inte om att avskaffa religionsfriheten, utan att lagstiftningen inte ska lyfta fram religiösa uppfattningar framför andra. Vi är inte på något sätt emot religionsfrihet.
Ni säger att den riskerar att krocka med andra friheter. Det är ju ett vanligt problem, och det är ju därför vi har domstolar. Så varför ska just religionsfriheten skiljas ut? - Det håller jag med om. Men för mig är det fortfarande frågan om religiösa föreställningar ska ha företräde. Jag tycker att det är särskilt stötande med pastor Åke Green, när han legitimerar sin hets mot folkgrupp med att det han säger står i en skrift som vissa grupper betraktar som helig. Han får råg i ryggen av lagtexterna när religionen pekas ut som något man speciellt ska värna.
Säger du att han har hetsat mot folkgrupp, det var ju den anklagelsen som han friades ifrån i domstol?- Ja, det kan man ju diskutera, men det som ofta har anförts till hans försvar är att ”det han sa står i Bibeln”. Jag tycker inte att det är något argument.
Ni skriver om hur katoliker uppfostrar sina barn till katoliker. Vem uppfostrar dina barn bäst? Du och din livspartner eller samhället?- Det är en självklarhet som vi inte kommer ifrån, att föräldrar har ett mycket stort inflytande på barnets utveckling. Men det finns ju ändå utrymme att diskutera samhälleligt inflytande, som frågan om vi ska tillåta konfessionella friskolor.
Men är inte det en stor skillnad mellan frågan om konfessionella friskolor och huruvida föräldrar ska få uppfostra sina barn till en tro eller inte? Finns det inte vissa saker man bör göra själv, även om andra möjligen kan göra det bättre: Till exempel uppfostra sina barn, ligga med sin fru och styra sitt land, för att citera Sven Lindqvist. Om samhället går in och säger åt föräldrarna hur de ska uppfostra sina barn, leder inte den vägen lätt i en totalitär riktning?- Återigen, det här är svåra frågor. Men föräldrar har inget ”carte blanche” att uppfostra sina barn som de vill, man har till exempel förbjudit barnaga. Vi förespråkar inte att man ska förbjuda föräldrar från att påverka sina barn religiöst, det skulle vara befängt. Samtidigt är det ett problem att barn pådyvlas vanföreställningar. Kanske kan en ändring i lagstiftningen vara ett litet steg. Vi påverkar samhällsklimatet i sekulär riktning.
Fakta: De här skrev debattinlägget Ishtiaq Ahmed, professor i statsvetenskap
Lena Andersson, författare, styrelseledamot i Humanisterna
Lars Bern, författare, industriman, styrelseledamot i Humanisterna
Olle Häggström (bilden), professor i matematisk statistik, styrelseledamot i Humanisterna
Ia Modin, jurist, styrelseledamot i Humanisterna
Christer Sturmark, styrelseordförande i förbundet Humanisterna
Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi
Björn Ulvaeus, låtskrivare och medlem i Humanisterna
