Statsvetaren: Därförbehövs religionsfriheten
Publicerad: 2007-05-23 06:00
Textstorlek
Förbundet Humanisterna hävdar att religionsfriheten inte tillför något utöver de rättigheter som redan garanteras av andra delar i den svenska grundlagen. Därför borde den tas bort. Fel tänkt, menar flera debattörer och forskare som Dagen talat med.
Det var för en vecka sedan som en rad företrädare för det ateistiska förbundet Humanisterna skrev ett inlägg på Expressens debattsida. De hävdar att religionsfriheten egentligen inte tillför svensk lagstiftning något.
Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att författarnas argumentation inte riktigt hänger ihop. Å ena sidan hävdar de att religionsfriheten redan skyddas i grundlagen av exempelvis yttrandefrihet, tryckfrihet och mötesfrihet. Å andra sidan säger de att religion och religionsfrihet är så svårdefinierat att det knappast kan skyddas via lagen.
- Men om nu religionsfrihet är så svårdefinierat, hur kan man då veta att den redan har tillräckligt skydd av de övriga rättigheterna? frågar sig Bjereld.
Men kan man inte hävda att det ligger något i resonemanget att den skyddas av andra rättigheter?- Både ja och nej. För det gäller ju också de andra rättigheterna. Mötesfriheten garanteras indirekt av en kombination av föreningsfrihet, tryckfrihet och yttrandefrihet. Hur kan man ha en förening om man inte har möten?
Det är väl knappast unikt för religionsfriheten att friheterna riskerar att krocka med varandra?- Nej, det är lika gammalt som rättighetstänkandet i sig. Det finns inga vattentäta skott mellan de här rättigheterna. Det går inte att stifta en lag som är kristallklar. Det är därför vi har domstolar som ska tolka vilka regler som gäller, säger Ulf Bjereld.
I ett internationellt perspektiv är det uppenbart att religionen verkligen betyder något för folk, och att det är därför som regimer världen över är så angelägna att kontrollera den. Bör svensk lagstiftning väga in att religionsfriheten är långtifrån given i många länder?- Ja, det tycker jag. Det finns människor världen över som kämpar för sin religionsfrihet där det i praktiken inte finns någon. Vilken signal sänder vi till dem om vi avskaffar den? Vi legitimerar deras regimer, som kan säga: ”Till och med Sverige har avskaffat religionsfriheten. Varför ska då vi ha den kvar?”
Allen D. Hertzke är professor i statsvetenskap vid universitetet i Oklahoma och har skrivit boken ”Freing God’s People”, om hur religionsfriheten blev en fråga på USA:s utrikespolitiska dagordning. Via mejl säger han till Dagen att religionsfriheten som mänsklig rättighet är ”potent”, i betydelsen att den för många andra rättigheter med sig: Till exempel mötesfrihet, yttrandefrihet och rätten att trycka litteratur.
När religiösa minoriteter får ökad frihet brukar detta samtidigt leda till ökad frihet för fackföreningar, människorättsorganisationer och politiskt oliktänkande. Man kan se exempel på detta i Östeuropa tiden före murens fall. Även den kinesiske dissidenten Wei Jingsheng har argumenterat enligt det synsättet.
- En del sekularister vill hävda att kristendom är en bakåtsträvande eller kolonial religion. Tvärtom är kristendomen en av de främsta demokratiska krafterna världen över, säger Hertzke.
Ökad medvetenhetDen inflytelserike statsvetaren Samuel Huntington har hävdat att katolska kyrkan - också tvärtemot vad många sekularister hävdar - efter Andra Vatikankonciliet 1962-1965 blev den kanske viktigaste institutionen för demokratins spridande över världen.
Det är helt riktigt att religion, exempelvis under inkvisitionen eller talibanerna, använts till att bryta mot grundläggande mänskliga rättigheter. Men Huntington menar att kyrkans förkunnelse om människans likhet inför Gud, människans värdighet samt kyrkans självständighet i förhållande till staten har också lett till en ökad medvetenhet om vikten av institutionell mångfald och medborgerliga rättigheter.
Anders GustafssonReporter
08-619 24 96
