Att undervisa om sex och samlevnad kräver mod

I en undervisningsserie som fortfarande går att ta del av via församlingens hemsida behandlas kärlek, sex och relationer. Ämnen som är oerhört angelägna. Men trots den goda intentionen finns det anledning att syna delar av undervisningen. Den del jag främst berör här kallas "Vilken planet är du ifrån?".

Undervisningen bygger enligt mitt tycke främst på personliga föreställningar och har mycket liten förankring i Bibeln. Undervisningen som lyfter fram traditionella könsroller är lika hårresande som generande. Jag har skrivit ett flertal gånger till församlingens ledning utan att få något svar om de ställer sig bakom förkunnelsen.

För den som inte kan eller orkar lyssna igenom förkunnelsen vill jag ge några exempel. En del gick ut på att mannen ska ta huvudansvaret i äktenskapet för att det var Eva som åt av frukten men det var till Adam Gud vände sig.

Det är hemmasnickrad teologi på farligt låg nivå. Den vane bibelläsaren vet att Eva åt av frukten och att Gud senare ställer henne till ansvar. Det är inte så att Adam fått ett speciellt ansvar för Eva som översatt till vår vardag kan tolkas som att alla män har huvudansvar för de kvinnor de lever med. En sådan underordning går inte att finna i Bibeln, utan det vi hittar är ett ömsesidigt beroende och ett ömsesidigt ansvarstagande. Genom ätandet kommer synden in i människans liv. En av konsekvenserna därav är som sägs i 1 Moseboken 3:16 att mannen ska råda över kvinnan. Ensidig underordning är alltså en konsekvens av syndafallet och således också något som Jesus tar på sig i sin död på korset. Huruvida ensidig underordning predikas är inte en liten fråga utan berör ytterst sett hur man ser på Jesu gärning. Dog Jesus också för förtrycket av kvinnor?

Undervisningen som sedan följer om kvinnligt och manligt är inte bara generande, utan saknar helt och hållet hänvisning till Skriften. Det är ungdomspastorernas personliga intressen som lyser igenom, vad de gillar och ogillar gör de till teologi. De talar om riktiga män som ogillar att shoppa, men som gärna spelar strategispel och imponeras av bilar. Det kvinnliga idealet är kvinnor som älskar att storhandla och som inte frestar killar genom att visa för mycket av sina kvinnliga former. Killar uppmanas i undervisningen att vara riktiga män och detta verkar definieras som att inte vara för snäll. Tjejerna tillfrågas om deras drömprins i tidiga drömmar var stilig eller snäll.

Om man ska utgå från att vi ska sträva efter att bli lika Jesus borde väl verkligen snällhet värderas högre än att vara stilig. Inget i Bibeln tyder väl på att Jesus utmärkte sig som stilig, snarare tvärtom? I boktipsen som ges menar en bok ("Wild at Heart" av John Eldredge och ja, jag har läst den) att det faktum att trevlighet värderas så högt är en av orsaken till alla trötta och ensamma kvinnor eftersom att sträva efter att vara snäll och trevlig skulle beröva män deras hjärtan. Jag skulle säga att en orsak till alla trötta och ensamma kvinnor är att de får sköta en stor del av hemarbetet och barnen själva. Här borde vi som försöker följa Jesus handla annorlunda.

De exempel jag nu delat med mig av är inte bara teologiskt märkliga. Det är betydligt farligare än så. Tonåringarna som lyssnade till förkunnelsen ska om ett par år kunna förhålla sig till det de helhjärtat bekände i tonåren. Det leder till ett delat förhållningssätt. Den stora risken är att många tar avstånd från inte bara teologiska tokigheter, utan också till det centrala i tron.

Det är inget mysterium att så många unga människor vänder församlingarna ryggen när de flyttar till universitetsstäder och från ett annat perspektiv reflekterar över sin frikyrkouppväxt. Jag hoppas nu få svar på två frågor: Står Pingstkyrkan bakom den här undervisningen och är detta synsätt utbrett i våra pingstförsamlingar? Om nej, säg ifrån! Om ja, så kan jag bara med stor sorg i hjärtat beklaga det och konstatera att det inte är förvånande att många unga upplever att budskapen från kyrkan inte går ihop.