Dödfödda barn blir folkbokförda efter 22:a veckan
Publicerad: 2008-01-24 17:28
Textstorlek
Barn som föds döda efter den 22:e veckan kommer i framtiden att bli folkbokförda. Det underlättar för föräldrarna att begrava barnen, om man önskar.
– Det är bra att vi äntligen anpassar oss till andra länder, säger professor Uwe Ewald vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Det är i en så kallad lagrådsremiss som regeringen formulerar sitt förslag att gränsen flyttas från dagens, som är den 28:e veckan. Ändringen berör folkbokföringslagen, begravningslagen och lagen om det statliga personadressregistret.
Remissen är inte offentlig förrän på fredagen. Men Uwe Ewald, verksam vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, säger att om lagförslaget följer de krav som tidigare funnits, bland annat från Socialstyrelsen, och de rekommendationer som Världshälsoorganisationen (WHO) gjort så tycker han att det är ett riktigt beslut.
– Jag tror att jag i stor utsträckning talar för barnläkarskrået, säger han. Från vår sida har det gjorts ett antal framställningar om en ändring.
I dag går alltså gränsen vid utgången av 28:e graviditetsveckan. Barn som föds utan livstecken före den gränsen registreras inte som födda, det folkbokförs inte och ges således ingen egen identitet. Uwe Ewald menar att den situationen bland annat gör att statistiken blir fel och att det därför blir svårt att gör jämförelser om barnafödande med andra länder, sådana som anpassat sig till WHO:s synsätt.
Men det är också rätt av hänsyn till föräldrarna, anser han.
Uwe Ewald har själv varit med om att förlösa tvillingar, där det ena barnet var dött vid födseln men det andra visade livstecken. Där registrerades alltså bara det ena barnet.
För föräldrarna underlättas sorgearbetet av att barnet getts en identitet.
Kan det finnas det motsatta önskemålet från föräldrar också, att barnet inte ska folkbokföras?
– Inte som jag har stött på i alla fall.
Kan det vara så att tidsgränsen måste flyttas igen?
– Inte som jag kan överblicka, men jag vet ju inte vad som kan hända om 50 år,säger Uwe Ewald.
Riksdagsledamoten Mikael Oscarsson (kd) är glad över beslutet. Han har motionerat vid flera tillfällen i frågan och är förvånad över att den förra regeringen inte fattat beslutet.
– Det har funnits en rädsla för att ta i frågan, säger han. Jag tror att det har att göra med att det berör frågor om när livet börjar.
– Särskilt för de föräldrar som förlorat sina små barn veckorna efter att ungefär halva graviditeten gått har dröjsmålet varit olycklig. I en redan pressad situation har sorgearbetet försvårats när de kanske tvingats ta strid bara för att få begrava sin lille pojke eller lilla flicka, säger Mikael Oscarsson, som också hoppas att beslutet ska ge en anledning att mer diskutera frågorna om liv och död och när vi blir människor.
Hasse BoströmNyhetschef och reporter
08-619 24 41
