”Den enskilda människans värdighet måste försvaras”

Humanae Vitae är nog världens mest kända encyklika. Medan de påvliga skrivelser som handlat om social rättvisa, Guds kärlek eller tro och förnuft mer eller mindre har förbigåtts med tystnad av sekulära medier, har Humanae Vitae debatterats, kritiserats och för oinvigda blivit det som sammanfattar kärnan i Katolska kyrkans lära.

Att just den har fått så mycket uppmärksamhet är nog inte så konstigt. Den handlar om det mest privata en människa har: sexlivet, förhållandet mellan man och kvinna och människans fortplantning. Den förklarar att all användning av konstgjorda preventivmedel strider mot kyrkans lag, den förbjuder konstgjord befruktning och påpekar att abort är att ta mänskligt liv. Encyklikan kom till vid tidpunkten för den västliga sexualrevolutionens begynnelse och blev en nagel i ögat på kvinnofrigörelsen. Trots det är den genomgående röda tråden i Humanae Vitae - förutom nödvändigheten av att leva enligt det som kallas för "naturlagen" - respekten för den enskilda människan i allmänhet och för kvinnans värdighet i synnerhet.

I år är det 40 år sedan den publicerades av påven Paulus VI (i juli 1968), vilket har gett påven anledning att kommentera den under en konferens på det påvliga Lateranuniversitetet. Och han menar att det som förmedlas i Humanae Vitae fortfarande är Katolska kyrkans lära.

- I ett samhälle som ser sex som en drog måste både kärlekens idé och den enskilda människans värdighet försvaras, sa Benedikt i det tal som avslutade konferensen, enligt nyhetsbyrån Zenit.

Han erkände att encyklikan gett upphov till motsägelser och att dess budskap inte är lätt att följa men sa också att den kom att bli "en uppvisning i mod" då den tog fasta på kyrkans doktrin i tradition.

- Sanningen som uttrycks genom Humanae Vitae förändras inte. Tvärtom. I ljuset av vetenskapliga upptäckter blir dess lära mer relevant och stimulerar till reflektion över dess inneboende värden.

- Ingen mekanisk teknik kan ersätta två gifta personers kärleksakt som är ett tecken på ett sörre mysterium.

Uttalandet kan ses som ännu en bekräftelse på Katolska kyrkans motstånd mot alla former av konstgjord befruktning och dess lära att enda tillåtna sättet att alstra barn är genom en kärleksfull sexuell relation mellan makar. I talet gick påven också in på det som hans företrädare, Johannes Paulus II, ofta upprepade i sina tal och skrifter: skyddet av den mänskliga värdigheten. Det är kyrkans plikt, sa Benedikt, särskilt i den konsumtionskultur som genomsyrar dagens samhällen och förnekar värdet av ett mänskligt liv.

- När sex blir till en drog, när partnern förslavas i syfte att tillfredställa den andres begär och egenintresse, utan respekt för den älskade, då måste det försvaras, sa påven och påpekade att frihet hör ihop med ansvar och ett givande till andra, även om det betyder uppoffringar.