Det är en öppen fråga om imamutbildningen hamnar på högskolenivå, eller lägre. Men i direktiven görs ändå jämförelser med de teologiska högskoleutbildningarna. Lars Leijonborg påpekade också att Svenska kyrkans prästutbildning är uppdelad: En del lärs ut på universiteten - och bedrivs på vetenskaplig grund - och en del sker inom kyrkans egen ram, på pastoralinstituten.
- Det är väl en rimlig princip, att staten inte tar ställning i konfessionella frågor och därför inte bedriver konfessionell undervisning. Staten ska ju inte ha någon egen Korantolkning, sa Lars Leijonborg.
Men utredaren ska titta på om det finns element i universitetens undervisning som också skulle kunna erbjudas de blivande imamerna.
Lars Leijonborg betonade att önskemålet om en imamutbildning kommer från muslimerna i Sverige. Men motivet är också att underlätta integrationen, och för att motverka en radikalisering av islam. Den nya verkligheten är att miljoner muslimer bor i Europa, förklarade han. Och han menade att religionen var en outnyttjad resurs i integrationen.
- För många som flyttar till ett annat land betyder den religiösa gemenskapen väldigt mycket.
- I det här läget vill vi hjälpa till så att de imamer som verkar i Sverige har en bättre förankring i det svenska samhället, sa högskoleministern.
Han exemplifierade med en församlingsmedlem som frågar ifall man ska skicka sin dotter till Mogadishu för omskärelse. Då är det bra om imamen vet att detta är olagligt.
Ett av problemen i dag är nämligen att många imamer kommer till Sverige från andra länder bara för en kort tid, menade Lars Leijonborg som ansåg att det ligger i Sveriges intresse att om moderata svenska muslimer vill rekrytera en moderat imam, ska det vara möjligt.
- Så man inte tvingas rekrytera en fundamentalistisk imam som ställs till förfogande på goda ekonomiska villkor.
Han medgav att frågan om kvinnliga imamer är komplicerad:
- Men om staten kommer fram till att den ska stödja en utbildning så kommer den att vara öppen för både män och kvinnor.
Utredaren Erik Amnå är professor och statsvetare från Örebro med det civila samhället som specialintresse. På senare år har han särskilt sysslat med de religiösa organisationerna, bland annat i ett projekt kring vilken roll trosbaserade rörelser spelar för europeiska storstäder. Han har deltagit i flera statliga utredningar förut, bland annat var han huvudsekreterare i Demokratiutredningen. Han ska vara klar den 1 juni 2009.